Debatt

Djur får inte utsättas för onödig smärta, lidande eller skada. Det är en grundläggande princip i svensk och europeisk lagstiftning. Ändå ser vi om och om igen fall med vanvård och missförhållanden i djurindustrierna. Det gör mig besviken – och bedrövad.

Det är inte lagstiftning som saknas utan bättre möjligheter att kontrollera att reglerna följs, mer förebyggande åtgärder och kännbara sanktioner för brott mot djurskyddslagen.

Men varför vill vissa djuruppfödare tulla på djurskyddet? Ansvaret vilar på flera axlar och det finns nog lika många förklaringar som individuella fall av vanskötsel. Det kan handla om personliga tragedier – eller om systemfel när vissa får för sig att dålig djurskyddsstandard kan löna sig på kort sikt.

Vi konsumenter har orimliga förväntningar på billig mat. En paprika kan kosta mer än en kyckling i butiken – hur är det möjligt? Och för att hålla priset lågt frestas vissa att tulla på standarden, i det här fallet oftast djurens livskvalitet. Ekonomiska incitament och dåligt uppföljda krav gör att det kan löna sig för producenter att ta genvägar man inte får och inte borde kunna ta. Där har vi som politiker en roll att spela. Ekonomiska styrmedel och kännbara påföljder måste sättas in – tillsammans med ett fungerande kontroll- och uppföljningssystem.

Visst vore det bra om vi åt lite mindre kött. Men att tro att hela Sverige skulle övergå till veganism är helt enkelt osannolikt. Troligen mer framgångsrikt då att rekommendera folk att ha en köttfri dag eller två i veckan. Vi kan inte skriva vuxna människor på näsan vad de får och inte får äta. Djuruppfödningen kommer alltså att fortsätta. Och då ska vårt arbete med djurskyddet också göra det.

I maj i år kom vi en stor bit på vägen när Europaparlamentet antog mitt betänkande om ett gemensamt europeiskt djurskydd. Nu ska detta följas upp för att bli verklighet.

Europa är en nyckel i att komma framåt med djurskyddet. Där ska vi lägga mycket krut ett tag framöver. Samarbete är vägen framåt och jag är glad att Sverige har en tydlig röst i arbetet i EU idag.

Marit Paulsen
Europaparlamentariker (FP)

Som en del i mitt arbete som Europaparlamentariker anordnar jag ett seminarium i Stockholm den 10 september i samarbete med Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin. Det kan du läsa mer om på hemsidan www.folkpartiet.se/marit. Det blir ett viktigt tillfälle att knyta ihop den europeiska och den svenska debatten och kraftsamla för våra nästa vägval – för ett riktigt gott framtida europeiskt djurskydd. Kom gärna och delta i debatten med oss där. Varmt välkommen!

 

Under Almedalsveckan 2010 arrangerade Folkpartiets miljönätverk Gröna Liberaler dagliga seminarier om biologisk mångfald och artutrotning. Svenne Junker från Svenska naturskyddsföreningen var där, men tyckte sig se att miljöfrågorna har marginaliserats inom partiet och tyckte att blåklinten blivit grå, och skrev en artikel på Newsmill. Anita Brodén (riksdagsledamot FP) och Leiph Berggren (Gröna Liberaler) svarar att blåklinten behöver det grå arbetet, även om det inte ger några rubriker. 

---

Hej Svenne.

Tack för att du var en trogen besökare vid våra seminarier som vi i Folkpartiets miljönätverk Gröna Liberaler anordnade i Almedalen. Av de blott sju seminarier i Almedalen som tog upp naturmiljöfrågor arrangerade vi fem. Så vi delar din uppfattning om att naturfrågorna lever i skymundan i den politiska debatten. Men det gäller faktiskt inte för Folkpartiet vilket vi vill visa med några exempel.

Istället för att delta i budgivningen om vem som kan lova mest om vad som ska införas av nästa generations politiker, så ser vi till att leverera resultat här och nu. Blåklinten är förvisso fortfarande blå, men vi föraktar inte det grå vardagsarbetet. Men detta lite gråa arbete ger inga rubriker.

Till att börja med så nöjer vi oss inte med att bara se klimatförändringarna som ett framtida hot. Det är tyvärr värre än så, de är redan en realitet. Därför duger det inte att drömma om framtida lösningar på dagens problem. Och ett av de största problemen är den accelererande artutrotningen.

Det pågår alltid ett utdöende av arter på jorden, men idag är takten i detta utdöende mellan hundra och tusen gånger snabbare än vad som är naturligt. Det är detta - artutrotningen - som är det stora miljöhotet.

Det finns många orsaker till denna onaturliga artutrotning, bland annat gifter i miljön, monokultur och klimatförändringar. Tyvärr är det bara klimatförändringarna som nått den allmänna debatten. Här spelar de olika miljöorganisationerna en oerhört viktig roll i arbetet med att bredda debatten och insikten.

Folkpartiet levererar: I samband med miljömålsarbetet såg vi till att få in och betona miljöorganisationernas (och andra NGO:s) delaktighet i det fortsatta arbetet.

Ett miljöområde som länge har varit försummat är våra vatten, och då framförallt våra hav. Folkpartiet har under lång tid engagerat slagits för att havsmiljöfrågorna ska hamna på högsta möjliga nivå. Inte minst har Gröna Liberalers Sverker Thorén stridit för att havsmiljöfrågorna ska få rätt fokus. Alla vet att om förändring ska ske så behövs det engagerade entusiaster för att starta arbetet, men också att det behövs institutioner för att åstadkomma varaktig förändring.

Folkpartiet levererar: En ny havsmiljömyndighet inrättas nu, och Sverige får världens första havsmiljöambassadör.

Det är inte bara Riksdagens beslut som påverkar vattenmiljön. De kommunala reningsverken har en stor inverkan på sin omgivande miljö, bland annat krävs en balans i kväve- och fosfatreningen så att inte reningsverken kommer att stimulera algblommning. Vidare kan ett reningsverk kan vara hur modernt som helst, det kan ändå inte rena det inkommande avloppsvattnet till hundra procent, det blir alltid en rest som lämnas åt naturen att hantera.

Folkpartiet levererar: I FP:s miljöprogram för Stockholms län betonas att reningsverken måste utformas så att algblomning hämmas och recipienter inte överbelastas.

Naturkärleken inom Folkpartiet frodas och lever väl. Men att verka för institutionaliserat samarbete med bland andra Svenska Naturskyddsföreningen, att verka för ett havsmiljöinstitut eller att diskutera avloppsreningsverkens recipienters förmåga ger inga rubriker. Detta vet alla partiernas mediestrateger och därför hör man inte mycket om naturvård i Almedalstalen. Men Folkpartiets Jan Björklund var en av de få som pratade om biologisk mångfald i Visby, och Folkpartiet var det enda parti som arrangerade naturmiljöseminarier under Almedalen.

För den som inte nöjer sig med klatschiga slagord utan vill se en miljöpolitik med relevans, leverans och resultat är Folkpartiet ett miljöparti att beakta.

Anita Brodén
Riksdagsledamot Folkpartiet

Leiph Berggren
Gröna Liberaler

 

---

Publicerat på Newsmill 30 juli 2010

Texten publicerad i DagensNyheter den 19 juni 2010.

President Barack Obama kallar den förödande oljekatastrofen i Mexikanska golfen för miljöns 9/11. Jag är stolt över att alliansregeringen redan förra året fattade beslut om att inte tillåta borrningar efter olja i den svenska ekonomiska zonen i Östersjön. Det motiverades bland annat av de stora riskerna med oljeutvinning och eventuella följder av en olycka.

Katastrofen riktar strålkastarljuset mot det akuta behovet av förbättrad säkerhet när det gäller oljetransporter i vårt eget närområde. Oljetransporter med fartyg har ökat kraftigt. Varje år transporteras 250 miljoner ton olja på Östersjön och det sker uppskattningsvis 60 illegala olje­utsläpp.

Sedan Estland, Lettland, Litauen och Polen blev EU-medlemmar 2004 är Östersjön ett innanhav i EU. Åtta av nio länder kring Östersjön är medlemmar i EU. Regionen står inför stora utmaningar. Därför antogs en EU-strategi för Östersjöregionen under det svenska ordförandeskapet hösten 2009. Syftet är att lösa gemensamma utmaningar som miljöproblem, tillväxt och gränsöverskridande brottslighet. Som EU-minister med ansvar för Östersjöstrategin är det min uppgift att bidra till att strategin förverkligas. Den främsta utmaningen är hoten mot den marina miljön.

För att undvika oljekatastrofer i ett känsligt innanhav är ett av strategins prioriterade områden förbättrad sjöövervakning. Maritime Surveillance North (MARSUNO) är ett flaggskeppsprojekt inom ramen för Östersjöstrategin. Från och med i år leder den svenska kustbevakningen samordningen av 24 myndig­heter från alla länder i regionen.

En effektivare sjöövervakning har betydelse för bland annat sjösäkerhet, krisberedskap, och sjöfartsskydd. Arbetet kräver tvärsektoriella insatser och berör en rad aktiviteter till sjöss, däribland miljöräddningstjänst, tull, brottsbekämpning och fiskerikontroll. Inga rederier eller fartygschefer ska kunna dölja eller undgå ansvar för olje­utsläpp i Östersjön. Samtidigt som projekt genomförs på EU-nivå investerar vi nationellt i tre nya fartyg för Kustbevakningen, som kan bogsera större fartyg, hantera olyckor med kemikalier och sanera oljeutsläpp.

Årets algblomning befaras bli mer omfattande än någonsin. Tillsammans med risken för oljekatastrofer är Östersjöns mest akuta problem övergödning som ligger bakom algblomning och bottendöd. 20 procent av havsbotten är död, en yta lika stor som hela Danmark. Tidskriften National Geographic konstaterade nyligen att Östersjön innehåller sju av världens tio största döda marina zoner.

För att minska övergödningen fokuserar ett annat av Östersjöstrategins flaggskeppsprojekt på att bygga effektivare avloppsreningsverk i bland annat Kalinin­grad, Warszawa, Gdansk och Krakow. Övergödningen beror på syrebrist som orsakas av utsläpp av kväve och fosfater. Att fasa ut fosfater i tvätt- och diskmedel är angeläget, jag är stolt över att Sverige leder detta viktiga arbete. I anslutning till strategin vidtas även en rad åtgärder för att skydda fiskbestånd och begränsa utsläpp av gifter.

Den 10 juni i år fattades beslut om tio nya projekt inom Östersjöstrategin som bland annat syftar till att begränsa utsläpp i havet och i atmosfären. Totalt handlar det om 310 miljoner kronor, varav EU bidrar med 260 miljoner och Östersjöstaterna resten. I onsdags röstade dessutom Europaparlamentet ja till att avsätta en miljard kronor till forskning om miljöproblem i Östersjön.

Östersjöstrategin har gjort Östersjö­politiken mer fokuserad. Det är välbehövligt men vi behöver göra ännu hårdare prioriteringar. Inför diskussionerna om EU:s kommande långtidsbudget 2013–2020 avser jag att ta initiativ för att få stöd till en sådan inriktning. Resurser måste styras till projekt och åtgärder som verkligen gör skillnad för Östersjön.

Ett led i en sådan strävan vore att sammanföra Sveriges egna medel för samarbete i Östersjöregionen under ett gemensamt anslag i statsbudgeten.

Jag kommer att ge regeringens sekretariat för Östersjöstrategin i uppgift att granska projektens resultat noggrant. Inom tio år ska Östersjöns marina miljö vara räddad, vi ska ha ökat utbytet av handel och investeringarna i regionen, inlett omfattande investeringar i infrastruktur och energinätverk samt minskat den organiserade brottslighetens smutsiga handel med människor, droger och vapen.

Östersjöns känsliga marina miljö kräver lösningar på EU-nivå. Om Öster­sjöstrategin genomförs fullt ut är jag övertygad om att EU:s medlemsstater runt Östersjön gemensamt kan rädda Östersjön och ha beredskap mot oljeutsläpp. Det är därför avgörande för Östersjöns framtid att Sverige fortsätter ledas av en regering som helhjärtat säger ja till EU.

Birgitta Ohlsson
EU-minister (FP)

Utvecklingen i Arktis är alarmerande. Avsmältningen innebär ett miljöproblem i sig - detta parat med ökade transporter sjövägen.

I samband med mötet med Nordiska rådets miljö och näringsutskott stod det klart att det redan inträffat ett hundratal fartygsincidenter i närområdet under kort tid.

En ökad olje/gasutvinning samt en uppenbar risk för fler och allvarligare katastrofer i detta unika och känsliga område är frågor som måste tas på högsta politiska nivåer.

Föreslog att Nordens samtliga berörda ministrar, vid Nordiska ministerrådet, skall tillskrivas- vilket kommer att ske.

Som en av två rapportörer för förnybar energi i de nordiska länderna kunde vi, Ole Vang från Danmark och undertecknad informera om det påbörjade arbetet att analysera möjligheterna till en högre ambitionsnivå i energisamarbetet, utvecklingsmöjligheter vad gäller förnybar energi och möjligheter att exportera överskottsenergi, producerad av förnybara energislag.

Spännande arbete.

Replik från Anita Brodén på Mikael Karlssons DN-artikel 15 april. Mikael Karlsson artikel hittas här, men också i klartext längre ner.

---

Regeringen har gjort satsningar på naturskyddet men Folkpartiet vill gå längre (inlägg Anita Brodén)

I en nyligen publicerad DN-artikel kritiserar Mikael Karlsson, ordf. för SNF, återigen regeringen för dess miljöpolitik. En del av kritiken är värt att ta på allvar, medan andra delar visar på en låsning från Mikael Karlssons ( MK) sida att vilja se att nya lösningar till och med kan leda till en bättre och effektivare naturvård.

Folkpartiet har i regeringsställning i många frågor lyckats påverka resultatet i en positiv riktning. Vi har dock inte fått gehör för allt men tänker envetet fortsätta att driva miljö/naturvårdsfrågorna vidare.

Folkpartiet anser att det krävs en ny syn på naturvården, då naturen är dynamisk. Skyddet av livsmiljöer som är på väg att försvinna, viktiga geologiska företeelser och våra vattenmiljöer kräver en strategi som inte enbart fokuserar på en ” skydda som vi alltid har gjort" utan snarare syftar till samhällets och övriga aktörers roll som ”naturens trädgårdsmästare ”. Vi vill att all framtida samhällsplanering skall grundas på en ekosystemansats och att ekosystemtjänster skall värderas ekonomiskt för att prioriteras i samhällsplaneringen.

MK-påstående 1 - ”ett systemskifte där naturvård och Allemansrätt ersätts med produktion och ägande."

Sanningen är den att Regeringen varit mån att öka delaktighet, lokal förankring, personligt ansvar och effektivt utnyttjande av medel avsatta för naturskyddet. Ägaransvaret är viktigt, samt att ta vara på engagemang och kraft hos dem som dagligen arbetar med skog, miljö och naturvård.

Folkpartiet har sett till att Allemansrätten i samband med nya strandskyddslagen lyftes fram. Vi medverkade till ett återtag av neddragna resurser till biol. mångfald, och vi har agerat för att miljöorganisationerna skall få en stor delaktighet i det fortsatta miljömålsarbetet.

MK-påstående 2 - ”ökad virkesproduktion framför målet att värna skogen som naturmiljö”

Sanningen är att Regeringen fortfarande står bakom två jämställda mål – produktion och miljö. Delmålet Levande skogar kommer att uppfyllas, vilket inte varit möjligt med den tidigare s-ledda regeringen.

Folkpartiet delar Urban Emanuelssons syn ( Centrum för biologisk mångfald) att ett intensivare skogsbruk kan bedrivas på marker utan höga naturvärden OM det kompenseras med ökat skydd på andra värdefulla marker. Fp. har arbetat för att ställa högre krav på Sveaskog, som utbytesskog och miljöföredöme. Vi var emot regelförändringen om den svårföryngrade skogen.

MK-påstående 3 - ”Budgeten för inköp av mark till reservat räcker till 50 procent mindre än den gjorde 2006.”

Sanningen är den att fram till år 2006 hade s-regeringen endast lyckats skydda 150 000 ha skyddsvärd skog, av totalt utlovat 400 000 ha.Under en mandatperiod kommer Alliansregeringen att se till att hela betinget på 400.000 ha blir skyddsavsatt.Anslaget för biologisk mångfald har ökat från 6 miljarder 2003-2006 till 7,5 miljarder 2007-2010. Dessutom ser man till att få mer valuta för pengarna.

Av budgetanslaget för biologisk mångfald för år 2011 på 1 956 miljoner används 210 miljoner kronor årligen för att finansiera Sveaskogs ersättningsmark. ( Hade denna mark köpts av bolagen på vanligt vis skulle det motsvarat en kostnad på upp mot 10 miljarder kronor).

Folkpartiet fortsätter att motivera regeringen för ett högt anslag till biologisk mångfald, då vi står inför extremt stora utmaningar om vi skall leva upp till CBD, Konventionen om den biologiska mångfalden. Vi vill öka arealen grönområden i stadsmiljön, öka antalet våtmarker, tillskapa fler och mer tillgängliga reservat – såväl till lands som till sjöss.

MK-påstående 4 - ” Allemansrätten urholkas och fler känsliga stränder bebyggs”

Sanningen är den att den kritik mot strandskyddet som framkommit härrör sig till den tidigare lagstiftningen. Den innebar bland annat en exploatering av 60 procent av Stockholms innerskärgård och en död hand i områden med fler stränder än invånare. Skyddet skärps nu i exploaterade områden. Allemansrätten ligger fast. Länsstyrelserna ska bevaka skyddets intressen vid kommunal planläggning och kunna överpröva dispenserna.

Folkpartiet var i hög utsträckning delaktiga i att säkerställa Länsstyrelsens roll, medelstilldelningen, allemansrätten samt ett stärkt strandskydd från Strömstad till Höga kusten. Folkpartiet kommer att noga följa efterlevnaden.

MK-påstående 5 - ”Skyddet av våra rovdjur har försvagats.”

Sanningen är den att den svenska rovdjurspolitiken i decennier saknat långsiktighet och förankring. Nu har regeringen( med stöd av s) beslutat om tydliga mål för en livskraftig vargstam med ett ökat regionalt ansvar och inflytande.

Folkpartiet krävde en löpande utvärdering med möjlighet att slå till bromsen. Fp har också drivit på för en snabbhet i invandring/inplantering av nya vargar. Syftet måste vara att säkerställa en livskraftig, genetisk frisk och jaktbar vargstam.

MK-påstående 6 - ”Stödet till ekologisk produktion och konsumtion har minskats med 100 miljoner ”

Sanningen är den att Regeringen lagt fast en ambitionsnivå att 20 % av jordbruksmarken skall vara certifierad ekologisk produktion. Ekobönder får nu istället för öronmärkta pengar ansöka om stöd från Landsbygdsprogrammet ( 7 miljarder/år under 5 år) där miljöersättningen för ekologiska produkter dessutom förstärkts.

Utöver detta har ett extra anslag beviljats på 60 miljoner kronor för ytterligare ekoinsatser, samt 8 miljoner kronor för marknadsföring av ekologiska produkter. Utöver detta har regeringen satsat ytterligare medel på ” Sverige- det nya matlandet”.

Folkpartiet anser att denna strategi är riktig och anser att det är viktigt att via Greppa Näringen och Odling i Balans uppmuntra övriga jordbrukare att satsa på ett hållbart brukande. Folkpartiet har en grundsyn att ekonomiska styrmedel skall användas också i jordbruket.

Anita Brodén, riksdagsledamot, Fp

---

”Regeringen har försvagat skyddet av vår svenska natur” - artikel i DN av Mikael Karlsson och Jonas Rudberg

Naturskyddsföreningen presenterar vitbok: Regeringens naturvårdspolitik bygger på okunskap om det väsentliga i att bevara ekosystemen.

Det pågår ett systemskifte i svensk naturvårdspolitik där regeringen sätter det privata ägandet före alla medborgares önskan om att värna naturen för kommande generationer. Miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson har gått i spetsen för den försämrade politiken. Den allvarligaste kritiken handlar om den förda skogspolitiken – där regeringen vägrar införa sanktioner – och strandskyddet som försvagats. Naturvården var eftersatt även under den förra mandatperioden. Oavsett vilken färg den nya regeringen har i höst, hoppas vi att den kraftfullt stärker naturvården, skriver Mikael Karlsson och Jonas Rudberg.

Naturskyddsföreningen presenterar i dag en omfattande granskning av regeringens naturvårdspolitik och hur den skyddar den biologiska mångfalden. Rapporten, ”Naturvårdspolitiken i Sverige 2006–2010 – en vitbok”, är en saklig genomgång av regeringens arbete med frågorna under mandatperioden.

Resultatet av vår granskning är nedslående. Det framkommer en tydlig bild av att ett systemskifte pågår i svensk naturvårdspolitik. Perspektivet har flyttats från naturvårdande till produktionsorienterat.

Regeringen sätter det privata ägandet före alla medborgares önskan om att värna naturen för kommande generationer.

Förändringen har skett både i små, till synes oförargliga men i praktiken avgörande, ändringar i styrande dokument och i helt nya regler om till exempel strandskydd och jakt.

Miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson har gått i spetsen för regeringens försämrade politik. Kompromisser har skett och starka krafter inom de fyra regeringspartierna har velat stärka produktionen med ökade miljöskador som följd.

Naturvården var eftersatt även under förra mandatperioden. Vi hoppas nu att den regering som tillträder till hösten, oavsett dess färg, återställer regler och anslag och sedan kraftfullt stärker naturvårdspolitiken.

Naturskyddsföreningen har bevakat svenska regeringars miljöpolitik i mer än 100 år nu. Vårt mål har alltid varit att skydda naturen och dess arter till framtida generationer. Vi har varit oerhört framgångsrika. Mycket av politiken inom detta område har haft sin grund i förslag från Naturskyddsföreningen.

I dag ger forskningen ett mycket starkt stöd för att skydda mångfalden av gener, arter och ekosystem. Det är nödvändigt för att kunna öka välfärden för människor över hela vår jord. Vi menar också att mänskligheten inte har någon given rätt att utrota andra arter.

Tillsammans med klimatfrågan är utarmningen av den biologiska mångfalden mänsklighetens mest akuta problem. Ekosystemen ger oss rent vatten, mat, fibrer och mediciner som motsvarar enorma värden. Om den biologiska mångfalden utarmas kan ekosystemen bryta samman. Vi har redan sett varnande tecken i Östersjön.

Senast i år skulle förlusterna av biologisk mångfald ha stoppats, enligt beslut av FN, EU och riksdagen. Men i världen listas en femtedel av alla kända däggdjur som utrotningshotade. Bland Sveriges cirka 60 000 arter har en tredjedel analyserats, med slutsatsen att upp emot 3 500 är hotade eller missgynnade.

Den allvarligaste kritiken i vår granskning ligger i följande punkter.

1). I skogspolitiken har strävan stärkts att öka virkesproduktionen på bekostnad av målet att värna skogen som naturmiljö. Politiken innebär en öppning för en alltmer intensiv produktion, vilket mött hård kritik från forskarhåll. Skyddet för exempelvis svårföryngrad skog har försvagats, vilket betyder att många värdefulla miljöer där det tidigare krävdes tillstånd nu kan huggas lagligt.

Trots att skogsnäringen fortlöpande bryter mot regler om naturvårdshänsyn – svartskogsbruket – vägrar regeringen införa sanktioner.

2). Möjligheten att skydda värdefulla naturmiljöer genom intrångsersättning eller markköp har minskat genom att regeringen fortlöpande minskat anslagen. En ny regel gör också att den vars mark exproprieras får 25 procent över marknadsvärdet. Budgeten räcker med andra ord till mindre naturskydd. En allt mindre del av anslagen används också för att skydda skogen. Sammantaget räcker 2010 års anslag inte till att skydda mer än cirka hälften så stor skogsareal som 2006 års anslag. I kombination med stigande markpriser blir urholkningen sedan 2006 i praktiken närmare 60 procent. Regeringen beslutade dock nyligen att högst 100 000 hektar av Sveaskogs mark under 2010 ska användas som bytesmark vid reservatsbildningar.

Det innebär en klar ambitionshöjning för skogsskyddet under mandatperioden, men regeringen har bestämt att det ska ske till priset av att anslagen ska minska med över 200 miljoner kronor per år under en hel tioårsperiod.

3). Strandskyddet har i en lagförändring allvarligt försvagats. En mycket stor del av våra hotade växt- och djurarter trivs i strandmiljöer. Kommunerna har ett eget ekonomiskt intresse av att stränderna byggs ut. De har nu fått ansvaret för dispenserna, trots att alla utvärderingar visat att de missbrukat strandskyddsreglerna. Fler grunder för dispenser, även i områden med högt exploateringstryck, har införts. Möjligheten att utvidga skyddet till 300 meter togs bort, men kan återinföras i särskilda fall.

Livsmiljöerna för många hotade arter och friluftslivet drabbas när allt mer av Sveriges stränder exploateras. Allemansrätten undermineras.

4). Skyddet av våra rovdjur har försvagats. Alla med licens på ett vapen har nu laglig rätt att skjuta ett rovdjur som hotar ett tamdjur eller en jakthund. Åklagare och polis har konstaterat att lagändringen sätter fredandet av vargen ur spel. Därutöver har en i praktiken planlös licensjakt på varg införts trots att vargstammen fortfarande är utomordentligt svag och att det saknas en plan för att säkra stammens framtid. Möjligheterna att jaga lodjur har utvidgats och miniminivån för stammen har sänkts från 300 till 250 föryngringar per år.

Mycket av ansvaret har förts till regional nivå med försvagade möjligheter till koordinering som följd.

5). För att bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet måste giftanvändningen minska. Den ekologiska odlingen är en föregångare men regeringen har försämrat stödet för jordbruk utan bekämpningsmedel.

Anslagen till ekologisk produktion och konsumtion har sammantaget minskat med cirka 100 miljoner kronor. Minskningarna har skett dels genom budgetbeslut och i regleringsbrev, dels genom de regeringsförslag som lämnats till EU-kommissionen inför ett nytt landsbygdsprogram.

En regering styr landet på många sätt, med regleringsbrev som styr myndigheterna, genom lagstiftning och med budgetstyrning. Mycket av detta kan förändras med regeringsbeslut varje vecka, mycket sker utan att medier och allmänhet hinner med att bevaka eller ifrågasätta.

Vår granskning visar att regeringen konsekvent och allvarligt försvagat skyddet av vår svenska natur. Det är en politik som bygger på okunskap om det väsentliga i att bevara ekosystemen. Men det finns ännu tid att vända utvecklingen. Vi uppmanar därför alla riksdagspartier att klart och tydligt i den valrörelse som snart startar visa hur den biologiska mångfalden och naturvärdena i landet ska skyddas i framtiden.

Mikael Karlsson
ordförande i Naturskyddsföreningen

Jonas Rudberg
projektledare för granskningen