Metanol/Biogas
Jag har fått ett brev (se nedan!) från en kemilärare och folkpartist [B]. Han har idéer om metanol och thoriumreaktorer och nobelpristagaren Olah.
Har någon av er synpunkter eller kunskaper i ämnet?
Brev till Lennart Fremling.
Hej !
Det är alldeles utmärkt att Folkpartiet i dag gjort ett utspel igen i kärnenergifrågan, och Putin har varit vänlig nog att ge oss bästa möjliga argument mot att bygga vår energiförsörjning på rysk gas, men det fattas en viktig detalj, som jag tror kan bli av mycket stort värde på lite sikt.
Det finns inte ett pip om thoriumreaktorer.
Jag vet tyvärr alldeles för litet om dom, mörkläggningen genom tankeförbudslagen var alldeles för effektiv.
Så pass mycket har jag dock lyckats snoka upp, som att det verkar vara en homogen saltsmälta av thoriumsalter blandade med kalium-, och litiumsalter.
Om jag fattat rätt skulle de negativa jonerna i alla tre salterna vara karbonat, men där är jag inte säker, det kanske fanns möjlighet att variera, utan att reaktionerna stördes.
Och genom att blanda salterna fick man ner smältpunkten en smula, men nån stans i intervallet 700 till 800 grader bör man kunna komma.
Det är klart att en reaktor där härdsmälta är det normala tillståndet kan vara lite magstarkt för de atomrädda, men å andra sidan ger den mycket intressanta möjligheter.
För om man pumpar in tillräckligt mycket koldioxid i reaktortanken, så bör det bli en jämvikt mellan karbonatjonernas tendens att splittras till koldioxid och syre, och den tillförda koldioxidens tendens att bilda karbonatjoner med det frigjorda syret.
Ännu intressantare blir det om man dessutom pumpar in vatten(ånga), för vid den temperaturen spjälkas vattenmolekylerna till väte och syre.
Så här har man en gasblandning med syre , väte och koldioxid vid högt tryck och hög temperatur, betingelser som (enligt le Chateliers princip) gynnar bildandet av den energirika metanolen ur de energifattiga råvarorna koldioxid och vatten, med kärnreaktorn som energidonator.
En sådan reaktor behöver inte fungera som ångpanna för en (1800-tals)ångmaskin, den kan göra rätt för sig genom att leverera metanol, och samtidigt oskadliggöra en massa koldioxid.
Ja, Du behöver inte ringa Nobelkomitten för att tipsa om mina funderingar, det är inte jag utan George A. Olah som har kläckt idén, och han har redan ett Nobelpris.
Fast det är klart, att han kan få repris på kalaset i Blå Hallen, det skulle inte förvåna mig.
Du kanske vet att Olah och två av hans medarbetare redan för ett par år sen skrev en bok, ”Bortom olja och gas” där de pläderade för användning av metanol som energibärare, inte energikälla.
Grundtanken var att man i stället för att använda fossila bränslen som energikälla, och få en massa koldioxid som skapar växthuseffekt, så skulle man med ickefossila energikällor kunna framställa metanol, som sedan kunde transporteras och lagras mycket bekvämare och säkrare än vätgas eller naturgas.
Som ett extra plus framhåller de, att metanol inte bara duger som motorbränsle, den är också det enda ämne, förutom väte, som kan användas i en reversibel bränslecell.
(Alla andra kolväten och alkoholer måste först spjälkas, ofta tillsammans med vatten i en ”reformer”, för att ge vätgas till en bränslecell.)
Alldeles till jul hade Olah och de båda medförfattarna publicerat en stor avhandling i Journal Of Organic Chemistry, där de redogör för sina ytterligare resultat efter sedan de skrivit boken.
Jag skulle tro att detta kommer att vara en av de epokgörande framstegen i fråga om kampen mot växthuseffekten.
Nu funderar Du kanske vad det är jag vill att Du ska göra i sammanhanget.
Jo, nu maler det politiska maskineriet (tomgång) med skattesatser, miljöbidrag , förhandlingar och konferenser hit och dit, och det kan ta flera år innan dom inser hur viktig Olah´s ”Metanolekonomi” är, och vilka möjligheter thoriumreaktorn ger.
Enligt vad jag läste i en gammal lärobok från tiden före tankeförbudet, så skulle thoriumreaktorn inte ge några transuraner, och var därför inte så intressant för dom som såg atombombsvirke som en huvudprodukt av kärnreaktorerna.
Du har bättre kontaktnät än jag, och har större möjlighet att komma till tals med någon som vet mer än jag om thoriumreaktorerna, och vilka möjligheter Sverige har att ta upp den tekniken.
Hälsningar
B.
Metanol som bränsle...
är likvärdigt med etanol - med 2 viktiga undantag:
1) det är otäckt giftigt (blindhet är ett lindrigt symptom), det går igenom huden om du spiller det på dig och en stor del av avgaserna vid kallstart är formaldehyd (starkt cancerogent). Ev får vi leva med ett antal dödsfall om året - eller hittar vi på den spillsäkra pumpen och förbjuder kallstarter - eller låter endast utbildad personal tanka + kallstartar med den lilla extra bensintanken (men då blir det två tankar att fylla...)
2) det innehåller ännu mindre energi per liter än etanol - endast ca 50 % av bensin. Precis som för etanol går det att kompensera en del genom att det höga oktantalet medger att man utnyttjar mer av energin i bränslet, men det kommer hur som helst att krävas mer tankbilar som forslar bränsle till våra mackar...
Det torde gå att köra även dieselmotorer på metanol, precis som det går med etanol. Dock är energiinnehållet endast 45 % av dieselns (etanol har 60% av dieselns energiinnehåll). I dessa motorer klarar vi heller inte att öka effektiviteten ytterligare jämfört med diesel. Där får vi i så fall leva med dryga dubbla tankningsfrekvensen - eller dubbel tankstorlek (som inkräktar på hur mycket last man kan ta med sig - dyrare än diesel/syntetdiesel blir det i bägge fallen).
När det gäller Thoriumreaktorer så är huvudfrågan om och i så fall när vi kan bygga ny kärnkraft i Sverige. Personligen är jag öppen för en ny kärnkraftsomröstning, speciellt som Folkpartiet borde vara pådrivande för, eftersom vi i princip ändå bara driver en enda fråga i klimatområdet i media – mer kärnkraft. Då borde vi synas rejält och drämma till även med en ny kärnkraftsomröstning. Kan vi driva en ny Euro-omröstning så känns det som det följer en röd tråd. När vi väl vet vad svenska folket vill och vad riksdagen har beslutat, så kan vi ta upp vilken reaktortyp som är säkrast och bäst att ha på svensk mark. Oavsett reaktortyp så måste den komma tillrätta med avfallsfrågan, dvs förbruka allt bränsle utan restavfall och vara maximalt effektiv, dvs så lite förluster som värmer upp kringvarande ”kylvatten” som möjligt, för att detta ska minimera miljöeffekterna av kärnkraften.
- besvara
Skrivet av ThomasBäcklin (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 15:58Jag är generellt sett skeptisk till att försöka introducera ett nytt inkompatibelt fordonsbränsle. Det är en väldigt stor kostnad att bygga ut infrastruktur för det i form av fordon, distribution och produktion. Bättre att lägga dessa resurser på övergång till elfordon. Och i väntan på det satsa på de fordonsbränslen som vi redan har viss infrastruktur för (etanol, biogas) och producera syntetisk bensin och diesel ur annan råvara än fossil olja.
- besvara
Skrivet av MikaelStåldal (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 16:02Håller i stort sett med. (Bio)gas är bra oavsett om vi övergår till el, eftersom det finns tillgång till "råvarorna" till att producera bränslet lokalt i alla länder, även om bara ett mindre antal länder idag producerar biogas. Elbilarna kommer närmaste 20 åren behöva ett extra bränsle för längre sträckor, utöver den el som de kan tanka och köra på i kortare sträckor till jobbet, och bra om det blir biogas. För tyngre fordon och båtar och flygplan, kommer under ännu längre tid att behöva bränsle utöver eventuell el, samma sak där bra med biogas istället för fossilt och mycket C02. Om och när vätgasen kommer är en fråga. I dagsläget krävs mycket el + förluster i hela processen tom användning av vätgas som gör att vätgas inte är intressant ur kombinationen ekonomiskt+miljömässigt perspektiv.
- besvara
Skrivet av ThomasBäcklin (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 16:04Även jag stämmer in i att lovsjunga om biogasens, dvs. metangasens fördelar som bränsle - men man måste akta sig noga att tro att allt som etiketteras biogas automatiskt skulle vara bra för att motverka den globala uppvärmningen. Aningslösheten om hur mycket fossilbränsle som används i transportarbetet för den blöta biomassan är stor. Biomassan innehåller vanligtvis hälften vatten och det går åt enorma mängder biomassa för att rötas till biogas i en normal anläggning. Som tur är så finns det noggranna arbeten om gårdsbaserad biogasproduktion tillgängligt på nätet där man snabbt ser hur mycket fossil energin transporterna slukar redan på korta avstånd - jämfört med det energiinnehåll som sedan finns tillgängligt i biogasen.
Jag har på nära håll sett i min hemkommun Botkyrka hur ansvariga politiker (MP, S och V - troligen i den ordningen) är totalt döva för sakskäl. Man hämtar matavfall från restauranter i grannkommunerna och kör detta på smala vägar (vilket innebär relativt små lastbilar t.ex. 14 ton lastkapacitet) ut på "bondlandet" Grödinge där det finns ett avloppsreningsverk. Det vore mera närliggande, att använda den tillgängliga biomassan från närliggande gårdar och strunta i att inte tidvis inte kunna utnyttja hela kapaciteten i de rötkammare man har (de har hittills varit mest tomma under alla de år som anläggningen har funnits).
- besvara
Skrivet av PeterSiebert (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 16:07Peter, du har naturligtvis rätt, störst miljönytta gör ju biogasen om tex bönderna blir självförsörjande + kan sälja färdig gas eller lika bra: att avloppsreningsverken producerar denna av allt avfall som den redan har - utan utsläpp för hämtningstransporter o.d., dvs vi gör oss av med den farliga metangasen och gör den till energi, det blir väl "negativt utsläpp" som är positivt mot växthuseffekten då eller? Energikombinat är näst bäst, dvs anläggningar som gör biogas och etanol eller andra kombinationer som el, biogas, gödsel, fjärrvärme i samma anläggning. Detta är även en bra exportchans till länder som vi inte vill ge kärnkraft till...
- besvara
Skrivet av ThomasBäcklin (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 16:09Hej alla
Det är en mycket tankeväckande diskussion som nu förs.Transportarbetet måste ju räknas in som Peter nämner. Miljövinsten försvinner lätt. Jag har glädjen att rapportera från Falklandsöarna där jag studerat vindkraft precis som jag för två år sedan studerade samma sak på Utsira i Norge
Falklandsöarna har 3500 invånare energibehovet är 2600 Megawatt genomsnittligt.900 av denna energimängd kommer från tre vindkraftverk av konventionell propellertyp,tyska Energon.Tre verk till finns i närliggande planering och då är man nära nog oberoende av oljeuppvärmning som nu är komplementet.Ytterligare tre verk skulle kunna förse hela kronkolonin med energi. Man har fördelen att ha tämligen jämn vind. Transportsektorn är inte medräknad.Jag nämnde om vätgasproduktionen från vindkraft på Utsira som ju delvis används i transportsektorn
Jag tvivlar på att biogasen kan konkurrera
- besvara
Skrivet av Håkan Borg (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 16:13Bara en kommentar angående transportkostnaden för biomassa, detta gäller minst lika mycket för fjärrvärme där Sverige dammsugar världen på biomassa och frakta detta från avlägsna länder (inklusive allt vatten) för att här i Sverige tala om att man eldar biomassa och att fjärrvärme därför skulle i stort sett vara klimatneutral.
Ytterligare en fråga är varför man behöver göra detta när hela "gröna" Sverige tycks vara så säkert på att man kan använda så mycket mera biomassa för att klara klimatmålen.
- besvara
Skrivet av Peter Siebert (inte verifierad), 21 januari, 2009 - 16:16