El-certifikatsystemet är bra och bör behållas

Certifikatavgiften är inget annat än en dåld energiskatt, och ett begrepp som vanligt folk inte förstår, den kan lika gärna överföras till energiskatt 34,4 öre + moms=43 öre(28,2+6,2 öre).Då förstår folk vad de handlar om.

Jag håller helt med Anders om att elcertifikatsystemet borde behållas. Mina skäl för detta är högst pragmatiska. Systemet med elcertifikat är etablerat och fungerar som det är tänkt - d.v.s. säkerställer att el baserad på förnybara energikällor kommer ut på marknaden.

Att ersätta elcertifikatsystemet med en elskatt är förknippat med ett antal problem.

- För det första gäller principen att skattemedel inte för öronmärkas - det som går in till statsbudgeten går in "ograverat". Om staten sedan skulle vilja betala ut motsvarande belopp till producenter av el från förnybara energikällor blir man tvungen att lägga upp ett anslag för detta (på statsbudgetens utgiftssida). Det är givetvis fullt möjligt att göra, men man får en del tillkommande problem, enligt följande.

- Ett stöd till förnybar energi direkt på statsbudgeten blir definitionsmässigt ett statsstöd, enligt EG-rättsliga principer. Sådana statsstöd KAN tillåtas enligt EG-rätten (i synnerhet om de är miljömässigt motiverade) men de måste alltid gå igenom en s.k. statsstödsprövning, där EU-kommissionen granskar om de skall tillåtas. Ett stöd till el från förnybara energikällor skulle sannolikt BLI tillåtet, men man måste alltså gå igenom en administrativ process som kostar staten - och de svenska skattebetalarna - både tid och ekonomiska resurser (svenska regeringskanslitjänstemän måste jobba med detta i stället för att de jobbar med något annat).

- Jämför nu detta alternativ - att behålla ett system som redan finns, och som bevisligen fungerar, med att övergå till en skattelösning som kräver en helt ny tillståndsprocess, där vi inte ens vet med säkerhet att stödet kommer att bli godkänt (även om det är troligt). Om vi använder det befintliga systemet uppnår vi samma effekt som med en tänkt skatt / anslagslösning och vi slipper förlora tid och andra resurser.

- Varför skall man laga något som inte är trasigt? Certifikatsystemet bör behållas.

Per H

Håller med Per H i inlägget ovan.    Per utgår från, precis som jag tycker, att vi skall stödja förnybar energi. Skall man stödja förnybar energi är certifikatsystemet säkert det bästa, eftersom vi redan har detta system igång. Alternativet, som man använder i en del andra länder, är s.k "Feed- in tariffs" som är fast ersättning för produktion av förnybar energi som matas in på nätet och som är högre än marknadspriset.     I Folkpartiet är det dock många som inte alls vill stödja förnybar energi och därför vill avskaffa certifikatsystemet. Bl. a. verkar C.B. Hamilton önska detta. Hans argument för detta säger han är omtanke om  elkonsumenterna, som får betala för mycket för sin el. I själva verket är det säkerst så att huvudargumentet är att ny kärnkraft missgynnas av certifikatsystemet relativt vindkraft. Dessutom är CBH en vindkraftshatare, som hela tiden lyckas uppfinna nya problem med el-produktion med vindkraft. Om det blir så att koddioxidskatten i Europa kraftig ökar så att el från kol och olja i Tyskland och Baltikum blir mycket dyrare än produktion av el från vindkraft även oräknat certifikatsystemet, så kanske man på sikt kan avskaffa certifikatsystemet, men där är vi långt ifrån i dag. När jag kom så här långt i min kommentar dök senaste Hamiltons Blandning upp med ett nytt osakligt försök att såga vindkraften. Jag gör ett separat inlägg som kommenterar detta. Under tiden kan man begrund mitt tidigare inlägg Skrota Hamilton istället för Vindkraften  http://www.leiph.se/gronaliberaler.se/node/103. Min uppfattning är att vi behöver behålla kärnkraften och komplettera med en rejäl mängd vindkraft (åtminstone 30 TWh). Därmed bygger vår elförsörjning på tre ben, vatten, vind och kärnkraft

Anders S

Varför inte betrakta elmarknaden just som en marknad? Ökad efterfrågan ger höjda priser som gör ny produktion mer lönsam.

Jag kan hålla med om att det inte vore så lyckat att avskaffa elcertifikatsystemet idag, och så vitt jag förstått så förespråkar inte Folkpartiet detta heller.

Men det innebär inte att elcertifikat är någon bra idé i grunden. Det var dumt att införa elcertifikat, systemet bör inte behållas längre än nödvändigt och bör inte tas efter på andra områden.

Om man vill stödja t.ex. vindkraft så tode det varit enklare och effektivare med direkta subventioner över statsbudgeten till att bygga vindkraftverk. Den enda nackdelen är att det kan bli problem med EU:s statsstödsregler, men kostnaden för att hantera detta tode varit längre än all byråkrati som elcertifikaten medfört.

Att kalla elcertifikat för en "mera marknadsmässig mekanism" är nyspråk, det är inget annat än planekonomi.

Skälet till att man kan kalla elcertfikat "en mer marknadsmässig mekanism" än ett direkt stöd över statsbudgeten är att kvotplikten - d.v.s. den andel förnybar energi som de företag som ingår i systemet är tvungna att köpa in - avser el från ett ANTAL förnybara energikällor. Det innebär att staten inte beslutar vilka av de förnybara energislag som ingår i systemet som ska få hur mycket avsättning för sin el, utan de mest lönsamma energislagen kommer att få avsättning för sin el först, därefter kommer de näst mest lönsamma att få avsättning för sin el, etc. tills alla företag som är skyldiga att köpa el från förnybara energikällor har fyllt sina kvoter. Det här skapar en viss konkurrens och prispress mellan el från de olika förnybara energikällor som ingår i systemet. På det sätter kan man säga att det är en något mer marknadsmässig mekanism än ett rent stöd på statsbudgeten skulle ha varit, för i fallet med ett direkt stöd till produktion av förnybar energi bestämmer staten i allmänhet hur mycket som skall gå till vilka kraftslag, inte elhandelsbolagen. 

Om man granskar på vilket sätt som ny förnybar elproduktion i Sverige har tillkommit de senaste åren framgår också att i första hand tillkom nya biobränsleeldade kraftverk, (vilket är den relativt sett billigaste förnybara energikällan i Sverige), en ökning av vindkraft kom först senare, helt följdriktigt eftersom den är dyrare att producera. 

Sedan kan man naturligtvis tycka att denna konkurrens mellan producenter av förnybar el inte är tillräckligt marknadsmässig för att kallas marknadsmässig. Men mer marknadsmässigt än ett direkt stöd där staten från början bestämmer exakt hur mycket pengar som skall gå till varje energislag är det.

Förklaringen av hur systemet fungerar ovan är högst ofullkomlig. För den som är intresserad av att bilda sig en egen uppfattning rekommenderar jag Energimyndighetens hemsida. http://www.energimyndigheten,se

Per H