Bostadspolitik med klimatansvar

 

Elförbrukning till bostadssektorn

 

 

Av den totala energiproduktionen i Sverige som är 624 TWh (404 TWh i uttagen el) per år plus 1,3 TWh i importerad el så konsumerar bostadssektorn 35 % av den totala elproduktionen. Siffrorna är från 2007

 

35 % motsvarar 143 TWh i energiproduktion.

Sektorn består av:

 

Ø      Bostäder 87 %

Ø      Areella näringar (Jordbruk, trädgårdsnäring, skogsbruk etc.)

Ø      Fritidshus 2 %

Ø      Övrig Service 4 % (gatubelysning, byggsektorn, avlopps o reningsverk o.s.v.)

 

Nästan 60 % av energianvändningen går åt till uppvärmning av bostäder och varmvatten.

 

Förbrukningen av hushållsel har sedan 1970 fördubblats till 19,5 TWh per år 2006.

Orsaken är att det byggts fler bostäder och att fler energikrävande tekniska apparater har installerats i hemmen. 1. Hushållsel 2. Kyl och frys 3. Tv, datorer och dyl. är det tre största posterna

 

Elvärme har ökat sedan 1970 talet, från 4,7 till 29 TWh 1990, men har nu sjunkit tillbaka till 22 TWh 2006. Övergången från oljeeldad uppvärmning är huvudorsaken.

 

Studien STIL2 som pågår under en sju års period med start 2005 och med 1000 lokaler som inventeras visar preliminärt att det är möjligt att spara uppemot 30 % av den totala elanvändningen.

 

Av ovanstående statistik från energimyndigheten kan man lätt förstå att kärnkraften är ett måste för svensk energiproduktion. Kärnkraften består till 1/3 av svensk elproduktion vilket motsvarar 62 TWh år 2007, att jämföra med vindkraft som stod för 1,4 TWh per år.

Värme förlusterna vid utnyttjande av kärnkraft kommer med de nya anläggningarna innebära högre grad av utnyttjande i form av fjärrvärme. Kylvattnet till reaktorstavarna används på ett effektivare sätt.

 

Vi behöver sänka elförbrukningen och öka andelen förnyelsebar energi för att nå de svenska klimatmålen om 49 % förnybar energi till 2020.

 

Passivhustekniken är lösningen på många av dessa problem. Kan man bygga skolor, offentliga lokaler och bostäder med smartare byggmetoder utan inverkan på Comfort så skulle detta innebära stora besparingar för kommun men även för klimatsammarbetet.

 

 

Philip Appeby (Fp)

GrönaLiberaler

 

 

 

Förutom passivhus och annat

Förutom passivhus och annat är en intressant möjlighet att installera bergvärme och driva bergvärmepumpen med egen vindkraft som man t.ex köper som delägare i ett vindkooperativ. Man sparar på detta en hel del pengar förutom att man minskar CO2- utsläppen rejält. Besparingen kommer sig dels av att värmepumpen miskar energiåtgången för samma komfortnivå och dels av att el från ett vindkooperativ är mycket billigare än marknadsel. Jag skriver en del om detta i ett inlägg på denna site http://gronaliberaler.se/node/118

Anders S

Skrivet av Anders Schüllerqvist den 14 mars, 2009 - 20:40.
Jag opponerar lite mot

Jag opponerar lite mot bergvärmepumpen.

Rent tekniskt så är det en lysande idé, men med dagens priser på framförallt de maskiner som konverterar till vattenburna system inomhus, så är det svårt att räkna hem några vinster.

Antag 5% i kalkylränta, och en förväntad livslängd på 15 år, samt ett kvarstående behov av tillsatsel på motsvarande 30% av årsförbrukningen.

En modern bergvärmepump (utan borrning) kostar ca 100.000 kr. Då går det nästan på ett ut att behålla rent eluppvärmda hus.

Det är rent ekonomiskt bättre att bara investera i vindkraftsandelar. Men än bättre är nog att satsa 100.000 på att förbättra husets isolering. Kanske nya dörrar ger bäst effekt?

Passivhusen är absolut en bra framtidsinvestering, eftersom de eliminerar en stor del av energibehovet.

Skrivet av Leiph Berggren den 17 mars, 2009 - 23:34.
Passivhus är absolut bra,

Passivhus är absolut bra, men bergvärme är mycket bra för många hus som inte är passivhus. Och natutligtvis speciellt bra i kombination med egen vindkraft. Jag har gjort en ordentlig kalkyl för min bergvärmepump Du gör följande felberäkningar.
1) det är inte alls så att man måste täcka 30 % av toppbehovet med direktel(tillsatsel). Den kalkyl som gjodes för vårt hus visade på behov av 6% tillskottsvärme. Vi borrade då betydlig djupare för att få bättre verkningsgrad. Det har vi också fått. Vi har en bättre energikalky än försäljaren av värmepumpen räknade ut, troligen i huvudsak på att vi borrade djupare. Tillsatselen i vårt hus torde vara max 4% (går tyvärr inte exakt att mäta men jag har aldrig sett denna funktion igång överhuvud taget)
2) Vi hade tidigare oljeeldning i ett förhållandevis välissolerat hus. Genom olika åtgärder bla. nya dörrar, delvis nya fönster och tilläggsissolering hade vi fått ner oljeförbrukningen med 25% trots att huset blivit c:a 30% större genom en tillbyggnad. Besparingen i energi sedan vi installerade värmepumpen i stället för oljeeldning är i dagens penningvärde c:a 30 000 kr per år även om jag räknar 15 års avskrivning och marknadsränta på pengarna. Alltså snabb återbetalning på investeringen som är 150000 i dagens penningvärde (139 000 vid installationen)
3) Det är fel att räkna 15 års avskrivning på hela installationen. Ett borrhål, som är en stor del av installationen, har rimligen 100 års avskrivning. I samband med installationen gjordes också en rad andra åtgärder som borttagning av oljetank, rördragning från borrhålet, håltagning i husväggen etc. allt saker som inte behöver upprepas även om hela värmepumpen måste bytas ut. Vi har dessutom delat installationen i själva värmepumpen och en fristående varmvattenberedare som drivs av värmepumpen och som säkert också har mycket längre avskrivningstid än 15 år beroende på få rörliga delar
4) Grannen som tidigare haft elvärme och ett vattenburet system i ett välissolerat hus (tilläggsissolering mm)har just installerat en värmepump som kan beräknas spara drygt 20 000 kWh per år. Oavsett hur man räknar verkar även detta vara en bättre affär än att fortsätta med ytterligare issoleringsarbeten. Det är svårt att få ekonomi av ytterligare issolering av äldre hus som bygger på självdragsprincipen.

Bergvärme är alltså bra för många hus med ett vattenburet system.

Skrivet av Anders (ej verifierad) den 18 mars, 2009 - 15:04.
    Fördelen med framtida

 

 

Fördelen med framtida energikonsumtion och förnyelsebar

energi är att man kan välja att använda både bergvärme och

och vindkraft för att ta ett exempel.

Dom 30% du hade kvar i tillsatsel skulle du kunna

koppla till vindkraft eftersom du bara köper de andelar som

du förbrukar eller väljer att investera i (om man för kallade för investering).

Jag vet inte om detta blir billigare i dagsläget men möjligheterna finns.

 

Man kan givetvis tänka sig solceller eller solpaneler istället.

Dessa har längre livslängd än bervärme pumpar dessutom.

 

I ett Passivhus är det ypperligt!

 

Philip Appeby

GrönaLiberaler

Skara

Skrivet av Philip Appeby den 21 mars, 2009 - 11:31.
Det är inte alls 30% i

Det är inte alls 30% i tillsatsel (toppbelastning som inte bergvärmesystemet klarar av). I mitt hus är det max c:a 4 %. Se också mitt tidigare svar.

Anders S

Skrivet av Anders Schüllerqvist den 22 mars, 2009 - 09:09.
Men hur driver du

Men hur driver du värmepumpen, och vilken verkningsgrad har den? En värmepump snurrar ju inte på bara ren vilja.

Mitt antagande om 30% tillsatsel baserar sig på glädjekalkyen från den offererande säljaren. Priset 100.000kr var för maskinen, inte för borrandet.

Skrivet av Leiph Berggren den 22 mars, 2009 - 10:49.

Logga in

Nya miljödebattinlägg