Inlägg om gödselanvändning av Rolf Fridolf

Inlägg av Rolf Fridolf:

Det är sedan länge känt att inte bara Östersjön utan även insjöar, åar och våtmarker är utsatta för läckage från jordbruket. I första hand är det kväve och fosfor som lakas ut från den gödning som sker genom spridning av gödsel. I sammanhanget kan påpekas att det även sker ett "läckage" uppåt vid spridning i form av ammoniak. Det talas om lösningar som ligger 10-15 år framåt i tiden eller orealistiska idéer som att flytta jordbruket längre in från kusten!!!??. Gemensamt för alla idéer är att man talar i framtid, allt medan ännu mera lakas ut under tiden. Ingen ser om man kan göra något NU. Men det går!

Gödsel är aggressivt.
När man sprider gödsel på åkern slås ytbiotopen (maskar, bakterier) ut. Men eftersom naturen strävar efter balans, börjar den en process där den aggressiva miljön byts till en skonsam. De näringsämnen som finns i gödseln mineraliseras till en form som gör den tillgänglig för plantan. Hur lång tid processen tar beror på väder och vind, jordens beskaffenhet m.m.. Men under tiden denna process pågår sker en urlakning, som kan vara upp till 50% av de näringsämnen, som finns i gödseln.

I dag talas det mycket om biogas.
Man ges intrycket att biogas är lösningen av gödselproblemet. Biogas skall ersätta oljan och driva jag vet inte hur mycket eller många maskiner och fordon. Då slipper man ju problemen! Eller ....?

Låt oss titta på en biogasprocess. Gödsel, eller riktigare vattendelen av gödseln, innehåller ca 1% syre. Bakterierna som finns i gödseln förbrukar snabbt det syre som finns och miljön blir anaerob, d.v.s. syrefattig. Då startar processen som bildar metangas. Den sker redan i gödselbrunnen men utnyttjas i industriell skala i ett biogasverk. Hur gödseln kommer till biogasverket är en logistikfråga som måste räknas in i kalkylen för gaspriset, men det gör vi inte här. Det är mer intressant att se vad som sker i biogasverket.

Enligt branschfolk tar man bara ut ca 60% av potentialen i gödseln eftersom marginalkostnaden för att ta ut mer gör den delen olönsam. Det innebär att den gödsel som "gjort sitt" i biogasverket returneras till bonden med en pågående metangasbildning!

Det går naturligtvis att stoppa processen. Man kan kyla ner gödseln (med de kostnader det innebär när vi talar om tusentals m3).
Man kan också bryta metangasprocessen genom att tillföra syre.

Syretillförsel
Vad har nu detta med urlakning att göra?
Den gödsel, som fraktas tillbaka till bonden från biogasverket är fortfarande aggressiv även om en viss minskning har skett. Kvävet är fortfarande i samma form som i obehandlad gödsel, d.v.s. det behövs tid för att naturen skall bearbeta den, vilket ju innebär att urlakning sker under processens gång.

Låt oss nu tänka tanken att vi kan genomföra den process som naturen gör ute på åkern redan i gödselbrunnen, innan vi sprider!

Genom syretillförsel ändras miljön i gödseln till aerob. I den trivs "de goda" bakterierna. Den process som startar då syre tillförs är samma som sker i ett hörn av de flesta trädgårdar, nämligen en kompostering. D.v.s. att oavsett om gödseln returneras från ett biogasverk eller inte så kan vi hjälpa naturen.

Kvävet i komposterad flytgödsel är omedelbart tillgängligt för plantan. Undersökningar (med den s.k. Yara-metoden) visar att plantor som gödslas med komposterad gödsel tar upp 30-40% mer kväve än vanlig obehandlad gödsel. Det ger oss följande slutsatser.

Kväve som tagits upp av plantan kan inte lakas ut i marken!

Behovet av konstgödsel (som inte ingår i naturliga kretsloppet) minskar!

Metoden att kompostera flytgödsel finns idag i drift .

Från jordbruket lakas idag ut ca 57000 ton kväve. 40% minskning innebär 22800 ton mindre läckage ............