Klimat och miljö
1. Stockholm ska vara ett internationellt föredöme i klimatarbetet. Stadens mål att fram till år 2015 minska utsläppen till tre ton koldioxidekvivalenter per invånare och år kräver en aktiv och samlad klimatpolitik inom staden.
2. Energieffektivisering ska vara en huvudstrategi i Stockholms stads klimatarbete. Detta gäller i synnerhet i stadens egna fastigheter.
3. Gammal belysning ska ersättas med moderna ljuskällor som både är energieffektiva och trygghetsskapande.
4. Fjärrvärmesystemet ska utvecklas. Fjärrvärmemonopolet måste bort, vilket innebär att fler företag måste få möjlighet att leverera värme.
5. Spillvärme ska utnyttjas bättre för uppvärmning.
6. Hushåll och fastighetsägare bör uppmuntras att installera matavfallskvarn genom ett hyr/köpsystem där hushållen kan få en avfallskvarn installerad och för det betala en rimlig månadsavgift under ett antal år för att sedan bli ägare till kvarnen.
7. Samverkan mellan staden och näringslivet som sker inom ”Klimatpakten” ska stärkas.
8. Offentlig upphandling ska fungera som ett vasst verktyg för att skattemedlen används effektivt och samtidigt skapar miljönytta. Genom att ställa tydliga och faktabaserade miljökrav ska den offentliga upphandlingen spela en viktig roll för stadens miljö- och klimatpåverkan.
9. Avtal med leverantörer ska följas upp och utvärderas, även utifrån de miljökrav som ställts. Nya verktyg för detta ska utvecklas.
KAMPEN FÖR KLIMATET NU OCH I FRAMTIDEN
Kampen för klimatet är vår tids ödesfråga. Vi har varken tid eller råd att vänta eller låta bli att ta itu med klimatförändringarna. Miljöbilsprojekt, energieffektiviseringsprogram och ett aktivt samarbete mellan Stockholms stad och näringslivet i den s.k. Klimatpakten är exempel på stadens ambitiösa arbete. Utvecklingen av fjärrvärmesystemet bidrar till att minska stadens koldioxidutsläpp. Satsningen på miljöprofilerade bostadsområden är också en viktig del i klimatarbetet.
Klimat- och energipolitiken måste fokusera både på hur energin produceras och hur den används. Värdet av olika åtgärder måste bedömas utifrån både ett miljömässigt och ett ekonomiskt perspektiv. Vattenkraften tillsammans med kärnkraften är idag basen i det svenska elenergisystemet.
I februari 2009 enades regeringspartierna inom Alliansen om en ny energipolitik som sätter klimatet och den långsiktiga försörjningstryggheten i centrum. Den nya energipolitiken innebär dels att nybyggnadsförbudet för ny kärnkraft hävs och att existerande reaktorer – när de faller för åldersstrecket – kan ersättas av nya säkrare och moderna reaktorer, dels en storskalig satsning på forskning, utveckling och utbyggnad av förnybar energi, såsom vindkraft och biobränslen.
För Storstockholms elförsörjning är de tre reaktorerna i Forsmark i Uppland av vital betydelse. De tre producerar ca 22 TWh per år (2006-08). Stockholms län använder ca 21 TWh (2007), Stockholms kommun ensam ca 8 TWh per år. Detta innebär att Stockholms län använder ungefär lika mycket el som hela Forsmarks elproduktion. Fortsatt inflyttning och tillväxt i vår region innebär därtill ökad efterfrågan på el under kommande decennier.
Alla tre reaktorerna i Forsmark faller för åldersstrecket under en mycket kort tidsperiod – ca fem år – under 2030-talet. När det blir aktuellt kan man av kapacitetsskäl inte samtidigt bygga tre nya, moderna reaktorer i Forsmark som ersättning för de nuvarande. Vår region står alltså inför ett betydande generationsskiftesproblem i elförsörjning från Forsmarksanläggningen, och övergången till nya reaktorer måste ske successivt, kanske under en tioårsperiod. Planeringen för hur detta skifte ska genomföras bör sätta igång under nästa mandatperiod med tanke på de långa ledtider för nya reaktorer mm som man i planeringen av elförsörjningen har att ta hänsyn till.
Ökad utbildning under de närmaste decennierna av tekniker kunniga i kärnteknik är nödvändig. Befintlig utbildning och forskning i kärnteknik vid Tekniska högskolan i Stockholm bör inte bara öka utan bör också ges en nationell nyckelroll i detta sammanhang. Genom kärnteknikforskning – bl. a vid KTH – finns dessutom möjlighet att utveckla säkrare anläggningar med högre kapacitet.
Även vattenkraften går att utveckla genom effekthöjningar och förbättrad produktionsförmåga. Vi ska dock skydda små bäckar och åar mot utbyggnad, d v s säga nej till utbyggnad av småskalig vattenkraft. Denna skulle ge synnerligen små el-tillskott men skada naturvärden och biologisk mångfald för evärderlig tid.
Dessa åtgärder tillsammans med energieffektivisering lägger grunden för ett fossilbränslefritt samhälle och en trygg elförsörjning.
SMARTARE ENERGIANVÄNDNING
I takt med att Stockholm växer kommer stadens samlade energianvändning att vara stor trots alla effektiviseringar. En framtida övergång till bilar och bussar drivna av el ändrar inte detta faktum. Att använda energin mer effektivt är positivt både för ekonomin och för klimatet. Höggradig värmeåtervinning i ny ventilation, energieffektiva fönster och modern dagsljusstyrd belysning kan minst halvera energibehovet i våra skolor och andra offentliga lokaler. En tjugoprocentig effektivisering av Stockholms stads energianvändning i kommunalt ägda lokaler och bostäder innebär en årlig besparing på 500 miljoner kronor. Stadens fleråriga program för energieffektivisering måste genomföras och arbetet med att byta ut gammal belysning mot mer energieffektiva ljuskällor ska fortsätta.
Ökad medvetenhet i verksamheter och hos konsumenter är viktigt för att minska energianvändningen. Att öka de personliga incitamenten, som att alla boende ska betala för det varmvatten som konsumeras, ligger i linje med att sätta pris på miljön och hushålla med resurserna. Energieffektivisering är lika viktig vid användning av klimatvänlig eller s.k. grön el. De kommunala bostadsbolagen bör gå i bräschen för de investeringar som krävs. Genom att effektivisera elanvändningen öppnas möjligheter till export av el som i många fall kan ersätta el från smutsiga och ineffektiva kolkraftverk i våra grannländer.
Nya byggmetoder för hus möjliggör att man i princip inte behöver tillföra energi för uppvärmning på vintern, s.k. passivhusteknik. I flera Europeiska länder har nu byggandet med denna teknik tagit fart. Sverige har halkat efter. Stockholm måste öka ambitionerna när det gäller att använda passivhustekniken vid nybyggnation Skälen är både att minska energianvändningen och att behålla spjutspetskunnande vid våra högskolor liksom i byggbranschen och i miljöteknikföretag. Ytterligare ett skäl att öka byggandet av passivhus, giltigt inte minst för stadens egna bostadsbolag, är att öka utvärderingsunderlaget.
OFFENTLIG UPPHANDLING
Offentlig upphandling spelar en viktig roll i klimatarbetet. Inom ramen för lagen om offentlig upphandling ska kommunala verksamheter ställa klimatsmarta krav i syfte att bland annat effektivisera energianvändning.
Stockholms stads verksamheter är stora kunder som varje år köper in varor och tjänster för över tio miljarder kronor. Oavsett om den sker på central nivå eller i eller i olika verksamheter ska offentlig upphandling fungera som ett vasst verktyg för att skattemedlen används effektivt och samtidigt skapar miljönytta. Detta ska tydliggöras i stadens miljöprogram. Genom att ställa tydliga och faktabaserade miljökrav ska den offentliga upphandlingen spela en viktig roll för stadens miljö- och klimatpåverkan. I kraft av sin storlek kan stadens efterfrågan på miljö- och klimatanpassade produkter bidra till en ökad tillgång på klimatsmarta varor och tjänster till konkurrensmässiga priser. Avtal med leverantörer måste följas upp och utvärderas även vad gäller ställda miljökrav.
BIOGAS
Produktionen av biogas ska även fortsättningsvis främjas. Särskilt angeläget är- att försörjningen av bränsle till SL:s bussar garanteras. Stockholm vatten AB bör få i uppdrag att tillsammans med staden öka andelen matavfall som rötas till biogas. Varje invånare i Stockholm ger upphov till ca 100 kg matavfall per år vilket idag huvudsakligen går till förbränning. Insamling av matavfall från hushållen är för närvarande inte lönsamt. Med en ökad användning av matavfallskvarnar kan detta problem avhjälpas.
Matavfallet bör transporteras till Stockholm Vattens reningsanläggningar och omvandlas till biogas. Då höjs energivärdet på det övriga hushållsavfallet. Hämtningen av avfallet kan reduceras till var fjortonde dag eller möjligen ännu glesare. Det mest effektiva sättet att transportera matavfall till reningsanläggningen är via avloppsrören. Detta förutsätter att hushållen installerar matavfallskvarn, MAK. Vi föreslår ett hyr/köpsystem i trafik och renhållningsnämndens regi där hushållen kan få en MAK installerad och för detta betala en rimlig månadsavgift under ett antal år för att sedan bli ägare till sin MAK. Lämpligt vore att först introducera systemet i några villaområden och koppla introduktionen av MAK till sophämtningstaxan så att en installation lönar sig ekonomiskt. Staden bör ha som mål att driva på introduktionen av MAK i Stockholm, så att dessa blir vanliga i flerbostadshus och villor inom en tioårsperiod. I än snabbare takt bör pågående försök med MAK i stadens skolor och lokaler utvecklas och utökas. I snart sagt alla 60-talshus blir stambyten aktuella inom de närmaste åren. Kommunala och privata hyresvärdar samt bostadsrättsföreningar bör uppmuntras ekonomiskt i syfte att stimulera installation av avfallskvarnar.