Frisk luft
Normal
0
21
false
false
false
SV
X-NONE
X-NONE
MicrosoftInternetExplorer4
/* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Table Normal"; mso-style-parent:""; font-size:10.0pt;"Times New Roman","serif";}
1. Systemet med miljözoner i trafiken bör utvecklas i syfte att förbättra stadens luft.
2. Statliga regler som hindrar staden från att vidta nödvändiga åtgärder
på lokal nivå måste undanröjas. Exempelvis bör kommunerna själva få besluta att begränsa användning av dubbdäck inom en miljözon.
Luftkvaliteten i Stockholm har de senaste åren blivit betydligt bättre. Staden uppfyller 11 av EU:s 13 miljökvalitetsnormer för luft. Den positiva utvecklingen beror på att avgaserna har blivit renare i takt med EU:s stegvis hårdare krav för nya fordon. Även utbyggnaden av fjärrvärme, minskad svavelhalt i bränslen och mer effektiv rening från energianläggningar har spelat viktig roll. Den stora utmaningen är att även klara miljökvalitetsnormen för partiklar, PM10[1]. Den mest strategiska åtgärden för att komma till rätta med detta problem är att begränsa användningen av dubbdäck. Vägtrafiken och i synnerhet dubbdäcken är orsaken till de tidvis höga partikelhalterna. Därför måste det arbete som pågår inom staden för att komma tillrätta med dessa problem intensifieras. Statliga regler som hindrar staden från att vidta nödvändiga åtgärder på lokal nivå måste undanröjas. Exempelvis bör kommunerna själva få besluta att begränsa användning av dubbdäck inom en miljözon.
MILJÖZON FÖR RENARE LUFT
Stockholms miljözon[2] infördes 1996. Den syftar till att förhindra tunga fordon av äldre årgångar att köra i innerstaden. Miljözonen har förbättrat luften i staden. Systemet med miljözoner bör därför utvecklas och omfatta även privatbilar i syfte att ytterligare förbättra stadens miljö. Som landets mest tätbefolkade område ska utgångspunkten vara att hela Stockholm är en miljözon. En modell kan vara att dela in zonen i olika områden utifrån kriterier som befolkningstäthet, miljökänslighet och trafikbelastning. Fordon som inte lever upp till grundläggande miljökrav exempelvis vad gäller utsläpp och däckkvalitet ska förbjudas att köra in i staden. Det ska även gälla fordon med dubbdäck. Erfarenheter från liknande miljözoner i Berlin och andra tyska städer bör tas tillvara i ett sådant arbete.
Under 2007 beräknades utsläppen av kväveoxider minska med 3-4 procent, kolväten med 16- 21 procent och partiklar med 13-19 procent[3] som ett resultat av att miljözonerna hindrar de äldsta och mest nedsmutsande tunga fordonen att köra i vissa delar av staden. Systemet med miljözoner bör därför utvecklas i syfte att ytterligare förbättra stadens luft. Samtidigt måste staten ta sitt ansvar och samverka med grannländerna eftersom partiklar (särskilt PM2,5) har sitt ursprung utomlands.
[1] Med PM10 menas luftföroreningar i form av partiklar som passerar genom ett selektivt intag som med 50 % effektivitet skiljer av partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 µm. PM står för particulate matter, alltså materia i form av partiklar.
[2] Lastbilar och bussar får köra i miljözonen i sex år räknat från första registreringsåret. Fordon som uppfyller EU-standarder får köra i miljözonen mellan åtta och tolv år beroende på miljöklass. Stockholm har haft miljözon sedan 1996. Miljözonen i Stockholm omfattar idag Södermalm, Kungshomen, Vasastaden, Norrmalm, Östermalm och Ladugårdsgärdet med undantag för genomfartsleder, däribland Essingeleden.
[3] Rapport Miljözon i Stockholm 1996-2007, rapport från Trafikkontoret