Intressant folkpartiseminarium om biologisk mångfald och klimatutmaningen

Intressant folkpartiseminarium om biologisk mångfald och klimatutmaningen
 
Tisdagen 10 november arrangerade våra folkpartistiska riksdagsledamöter Anita Brodén, Lars Tysklind och Karin Granbom ett mycket intressant seminarium om Biologisk mångfald och klimatutmaningen. Biologisk mångfald är en folkpartistisk hjärtefråga, och de inbjudna talarna kopplade detta på ett intressant sätt till klimatutmaningen.
 
Författaren och biologen Stefan Edman inledde med en bred översikt över hela området. Han menade att den nu pågående klimatdebatten inte på något sätt står i någon motsatsställning till biologisk mångfald, utan tvärt om kommer ökat fokus på klimatfrågor att för många vidga perspektivet och öka intresset för att bevara olika ekosystem, som i själva verket är en överlevnadsfråga för människan. Han presenterade sin syn på området i 5 huvudpunkter

1. Hur många arter finns på jorden. Här är svaret att ingen vet. Linné på sin tid trodde att det var runt 9 000. Många forskare tror nu att det är mellan 1,5 och 1,8 miljoner olika arter, medan andra tror att det är mellan 5 och 8 miljoner. De flesta av dessa arter lever i tempererade områden. Minst 10 000 nya arter upptäcks varje år.
2. Hur många arter har funnits under planetens livstid. Svaret är att ingen vet. En uppskattning är att 99% av alla arter som funnits nu har försvunnit. Nya arter uppkommer och andra försvinner. Huvudorsakerna till försvinnanden är klimatförändringar, som vi haft flera under jordens livstid och olika katastrofer.
3. Varför försvinner arter. Här finns många olika skäl som Stefan Edman benade upp på följande sätt.
   1. Biotopförluster/förändringar
      1. Markanvändning såsom stadsbebyggelse, skogsbruk etc.
      2. Fragmentering av miljön - biotoper som är viktiga delas upp av städer, vägar mm.
      3. Miljögifter
      4. Försurning
      5. Övergödning
      6. Klimatförändring
   2. Överexploatering av biotoper. Detta kan vara att mer träd huggs ner än återväxten kan ersätta, överfiskning etc.
   3. Utkonkurrering - arten konkurreras ut andra arter som flyttar in på deras område av någon anledning.
4. Människans betydelse. Människan överutnyttjar s.k. ekosystemtjänster som naturligt klarar av att hålla naturen i ballans, men som nu kan nå en "tipping point". Exempel på detta är naturens naturliga vattenrening, pollinering etc. Detta kan leda till förlust av arter som inte klarar av den obalans som uppstått. En uppskattning är att vi överutnyttjar 60% av våra ekosystemtjänster. Här kan man också hänvisa till en ledarartikel i DN samma dag, skriven av Jenny Jewert (http://www.dn.se/opinion/signerat/tyst-i-kupan-1.991188   ) som berättar om ett konkret fall då ett bisamhälle oförklarligt dött. Detta problem har tidigare inte funnits i Sverige, men i många andra länder. Slås pollineringen ut, hotas stora delar av livsmedelsproduktionen i världen med ett katastrofalt resultat.
5. Varför så viktigt med bevara ekosystemen och biologisk mångfald. Stefan Edman summerade detta med fyra E.
   1. Etik - rätten att leva
   2. Ekologi - biologisk mångfald behövs för ekosystemen
   3. Ekonomi - värdet av s.k. ekosystemtjänster är mycket stort. Enligt Jenny Jewerts artikel, som refereras ovan, är värdet bara av våra pollinerare 1 500 miljarder per år. 
   4. Estetik - med biologisk mångfald blir det också vackrare  

Lena Linden från Nordens Ark ( http://www.nordensark.se/ ) redogjorde för deras mycket praktiska  arbete för att bevara utrotningshotade arter. Man har en mycket bred verksamhet och mycket internationellt samarbete. Man jobbar med många olika djurprojekt såsom nordiska lantraser, pilgrimsfalken, amur-tigern, fjällgås, olika grodarter etc. För en del av dessa projekt har man hela det internationella avelsansvaret. Man bedriver också en omfattande utbildningsverksamhet.

Seminariet avslutades med ett inlägg från Jan Terstad från ArtDatabasen som med sin erfaren kunde vidimera och utveckla de sypunkter som tidigare talare fört fram. Han påpekade att man kan se bevarandet av biologisk mångfald som riskspridning eller försäkringspremie. Han tog exemplet att om man medvetet eller omedvetet skulle minska antalet möjliga pollinerare för någon viss växt från 10 till 1 eller 2 ökar risken dramatiskt. Nästa steg i utvecklingen kan vara att någon av dessa få kvarvarande pollinerare dör ut beroende på förändrade omständigheter. Det är alltså värt den försäkringspremien som bevarandet av biologisk mångfald innebär. Alternativet kan bli förödande. Tyvärr sker inom många områden en alltför stor likriktning t.ex. av utsäde, vilket alltså ökar den framtida risken.

När det gäller de ekonomiska frågorna hänvisade talarna bl.a. till arbeten av Pavan Sukhdev under rubriken "The economics of ecosystems and biodiversity"

Som slutsats summerade sig talarna med att den verkligt hotade arten är människan. Planeten kommer att bestå, massor av arter kommer att finnas på denna planet, men inte exakt samma som idag, och frågan är om arten människa klarar anpassningen till de nya förutsättningar, som kommer att gälla. Vi bör fundera på detta innan det är för sent.