Känn dej lurad - FP:s klimatprogram bara vackra ord utan konkret innehåll!
Känn dej lurad - FP:s klimatprogram bara vackra ord utan konkret innehåll!
I förslaget till FP:s landsmöte från vår klimatgrupp ( hittas på http://www.folkpartiet.se/ImageVault/Images/id_6552/ImageVaultHandler.aspx tillsammans med klimatmotioner ) finns 91 programpunkter, som innehåller många vackra ord, som talar om åtgärder alla kan hålla med om, men nästan ingen programpunkt, som talar om hur mycket man vill skall göras eller när i tiden den skall utföras.
Man vet alltså inte om det är tänkt att åtgärden skall genomföras
- före valet 2010, för att visa väljarna att vi menar allvar
- under nästa mandatperiod, åtgärder som väljarna kan värdera i 2014 års val
- innan nästa internationella avtal löper ut år 2020
- före år 2050 - ett datum som ligger så långt fram att man kan lova vad som helt utan risk för diskussion om löftesbrott.
D.v.s. i stort sett hela programmet bygger på synpunkter/förslag som är till intet förpliktigande. Kanske ett typiskt politiskt program, men värdelöst som instrument för problemlösning. Ser man lösningen på det globala klimathotet som ett gigantiskt projekt, där de olika länderna specificerar sina åtgärder, som en del av den totala planen, är Folkpartiets bidrag med detta program för lösning, mycket nära 0 (noll).
Man kan undra hur det kommit sig att Folkpartiets program är så utan mätbara åtgärder. Min tro är att det är resultatet av omfattande förhandlingar mellan de som vill ha ett offensivt folkpartiskt klimatprogram och de som vill göra så lite som möjligt, för att det är för dyrt. Resultatet blir då en massa vackra ord, utan kontrollerbara effekter. Detta kanske teoretiskt tillfredställer båda parter, men knappast miljöintresserade väljare. Dessa väljer nog Gamla Miljöpartiet istället för det Nya Miljöpartiet som Folkpartiet skulle kunna vara, om vi satsade på ett mera konkret och offensivt program.
Eftersom i princip alla länder har samma förhandlingsupplägg som Folkpartiet - "vi skall lova så lite som möjligt - dom andra skall göra mer" så är det inte svårt att förstå att de globala förhandlingarna har svårt att gå i mål. Dags för skärpning Folkpartiet !
När man specifikt analyserar de 91 programpunkterna finner man följande. Det är ibland svårt att avgöra exakt hur man skall klassa viss punkter, men detta är ett försök till en så bra klassning som möjligt:
- 42 programpunkter av 91 punkter avser egentligen en strävan från Sveriges sida i de internationella förhandlingarna eller önskan om ett globalt förhandlingsresultat. Dvs. i själva verket en förhoppning om att någon annan genomför viktiga åtgärder.
- 13 programpunkter är egentligen bara information - man kan undra varför dessa programpunkter finns med i programmet. I och för sig kanske logiskt att de finns med, eftersom programtexten ofta talar om slutsatser snarare än åtgärder.
- 5 punkter specificerar önskan om mera forskning. Ökad kunskap är viktig, men egentligen vet vi redan hur allvarligt läget är. Dessa punkter får ses som det vanliga politiska svaret på olika problem - låt oss utreda får vi se vad vi skall göra. Och vips har man visat handlingskraft, utan att vidta någon reell åtgärd.
-
6 punkter säger nej till möjliga klimatåtgärder. I och för sig bra att säga nej till det som man inte tycker är bra, men nej bidrar knappast att lösa världens klimatproblem. Dessa programpunkter uttrycker knappast handlingskraft i att tackla själva klimatproblemet
- 21 programpunkter av programmets 91 punkter är svenska åtgärder av relativt ospecificerad omfattning, som skall utföras vid en ospecificerad tidpunkt. Skulle man specificera omfattning och tidsplan för dessa åtgärder skulle de vara bra delar i en effektiv klimatplan, men nu är värdet mycket tveksamt som en del av lösningen på de globala klimatproblemen. Däremot ger texten möjlighet att göra mycket eller lite allt efter hur andan faller på. Som förhandlingsutspel säkert listigt. Jag är dock tveksam om vi behöver fler förhandlingsutspel. Jag tror vi behöver konkreta åtgärder.
- 3 programpunkter anger ett datum då en relativt ospecificerad åtgärd skall genomföras.
- 1 programpunkt är uppföljningsbar beroende på att åtgärden tydligt specificeras i omfattning och tidpunkt då den skall vara genomförd.
Kom gärna med kommentarer så vi får igång en debatt i denna fråga !
Lennart Fremling
Jag har inte den negativa syn på folkpartiets programtext som Anders har.
Eftersom klimatproblemet rent naturvetenskapligt är ett globalt problem är det avgörande vad vi gör gemensamt i hela världen. Sveriges viktigaste uppgift är därför att påverka andra länder. Det kan göras i internationella förhandlingar och genom att vi föregår med gott exempel.
Vi kan inte bara säga att åtgärderna ska göras i andra länder för att det är billigast utan vi måste också göra kloka hushållande åtgärder i Sverige. En klok balans krävs. Vi ska dock akta oss för att ställa orimligt höga krav, exempelvis på vår industri som konkurrerar med industri i andra länder. Vi kan ligga ett lagom stort stycke före, men inte alltför långt före. De politiska besluten kan vanligtvis uttryckas genom ekonomiska styrmedel, som ska vara proportionella mot klimatskadan som åstadkoms - alltså inte så som elcertifikaten fungerar.
Det internationella arbetet kan inte bedrivas genom att varje land kommer med sin pusselbit på vad man vill göra i det egna landet och sedan lägga ihop åtgärderna. Det måste förhandlas fram. Vi kan göra kraftfullare åtgärder om andra stater också genomför liknande åtgärder, men inte annars. Det är ju därför FN-förhandlingarna i Köpenhamn nu blir så oerhört viktiga.
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Lennart Fremling, 24 november, 2009 - 11:00Jag tro att nyckeln till det problem man har i förhandlingarna ligger i sista stycket i Lennarts inlägg som säger
" Det internationella arbetet kan inte bedrivas genom att varje land kommer med sin pusselbit på vad man vill göra i det egna landet och sedan lägga ihop åtgärderna. Det måste förhandlas fram. Vi kan göra kraftfullare åtgärder om andra stater också genomför liknande åtgärder, men inte annars. Det är ju därför FN-förhandlingarna i Köpenhamn nu blir så oerhört viktiga."
Alla länder inklusive USA, Kina och Sverige kan göra mera men alla väntar på att någon annan lovar mera. Detta gör att alla länder tycks sikta på att göra minsta möjliga. Någon bör kanske i detta förhandlinsspel vara en föregångare. Jag tro inte det globala klimatet klarar av att alla gör minsta möjliga. Troligen är bara lösningen att alla gör mesta möjliga.
Anders S
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Anders Schüllerqvist, 25 november, 2009 - 12:04Även undertecknad var på landsmötet och upplevde att vi har en lång väg kvar innan Folkpartiet kan bli ett borgerligt alternativ för de allt flera som oroar sig för uthålligheten i vårt nuvarande samhälle och levnadssätt. Omsorg om framtiden, kommande generationer och det livsuppehållande naturliga systemet borde inte vara ett vänsterprojekt, men hittills är många väljare som vågar tänka ett steg framåt hänvisade till Miljöpartiet.
Det miljöprogram som framlades har många fina ord, men också många brasklappar som visar att partiet inte är berett att ens ifrågasätta den heliga tillväxtens förmåga att ställa allt till rätta.
Olle Smiths och Carl B Hamiltons "kupp" om antalet framtida kärnkraftverk som dessutom fick landsmötets välsignelse var en kalldusch. Aktionen hade minst följande fel:
- Det var ett helt opåkallad initiativ - det finns inget beslut eller åtgärd i den riktningen som behöver bedömas än på flera år
- Det är sakligt tveksamt - ingen vet vilken teknologi, ekonomi, bränsletillgång etc. som råder vid det tillfälle då ett antal över 10 k-verk kan behöva diskuteras
- Det är internt okänsligt - många Liberaler som i sig är tveksamma till kärnkraftens välsignelse, men som ställt upp på balansen i Klimatstartegin känner sig lurade och missmodiga
- Det splittrar - helt i onödan - alliansen och ger de röd-gröna onödiga +-poäng
- Det förstärker intrycket i väljarkåren att FP är det teknokratiska, hårda, storskaliga alternativet där "gammaldags" resursförbrukande BNP-tillväxt löser allt
Man får känslan av att Hamilton & Co "kidnappat" klimatfrågan och använder den som hävstång för att verka för mer kärnkraft och därigenom slippa ta till sig kravet på ändrad lisstil (lokalt, nationellt och globalt). Som de flesta gröna liberaler vet är klimatkrisen endast ett tecken på de stora obalanser som råder. Kärnkraft kan vara ett medel i en övergångsfas till ett uthålligt samhälle. Om den används för att blunda för de verkliga utmaningarna så blir den ett hot.
Lars Wedén
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Lars Wedén, 25 november, 2009 - 15:15Kan bara hålla med föregående inlägg. Därför driver jag tesen att Folkpartiet skall lansera sig som Nya Miljöpartiet (naturligtvis efter att ha skapat ett offenivare klimatprogram) för att neutralisera Gamla Miljöpartiet som tycks dra till sig fler och fler liberala miljövänner.
Kan också hålla med om att Hamilton hela tiden fullständigt okritiskt propagerar för mera kärnkraft. Se t.ex inlägget Skrota Hamilton i stället för vindkraften http://www.gronaliberaler.se/node/103. Den som gynnas utav alla dess utspel är ju faktiskt Gamla Miljöpartiet.
Känner många i min närhet som inte förstått att Folkpartiet har den bästa miljöpolitiken utan tänker rösta på (gamla) Miljöpartiet i 2010 års val.
Anders S
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Anders Schüllerqvist, 25 november, 2009 - 16:32Det skulle förvisso vara välkommet om USA ensidigt gjorde mera och var en föregångare. Men Sverige gör redan mer än andra och är redan föregångare. Lösningen på klimatproblemen är knappast att ett litet land som Sverige gör ännu mer på egen hand medan alla andra står och stampar.
Det verkar tyvärr som om länder som USA, Kina och Indien siktar på att göra minsta möjliga, men det är orättvist att anklaga Sverige för samma sak.
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Mikael Ståldal, 3 december, 2009 - 21:54Anders S
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Anders Schüllerqvist, 5 december, 2009 - 05:38Jag har inte skrivit att det vore orättvist av Sverige att ha tuffare mål, jag skrev att det vore orättvist att anklaga Sverige för att göra minsta möjliga.
1. Globen behöver tuffare mål ja, inte Sverige enbart.
2. Sverige kan inte ensamt bryta förhandlingsspelet, möjligtvis som del av EU men inte ensamma.
3. Det är inte nödvändigt att göra minskningarna helt linjärt.
4+5. De mål som sätts upp anger ett golv för minskningarna, inte ett tak. Det är fritt fram för privatpersoner, företag och kommuner att göra mer på egen hand.
För övrigt borde du lära dig stava mitt namn rätt.
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Mikael Ståldal, 8 december, 2009 - 20:57Jag håller med Mikael om att det inte är rimligt att Sverige ensamt skall försöka lösa hela problemet. Jag håller också med om att det är viktigt att agera tillsammans med andra EU-länder. Kanske skulle jag ändå välja att uttrycka mig mer optimistiskt när det gäller agerandet inom EU. Förutsatt att det går att ena EU kring ett någorlunda progressivt, gemensamt agerande så är det - sammantaget - en av världens i särklass starkaste ekonomiska regioner som står bakom en sådan politik. (Det här kanske inte alls står i motsats till vad Mikael menade, jag tyckte bara att ordet "möjligtvis" inte var nödvändigt).
Jag började med att anknyta till något som Mikael skrivit, men övergår till ett bredare resonemang....
Är det då lätt att få EU att ena sig om en någorlunda progressiv klimatpolitik? Nej. Är det möjligt? Ja, det skulle jag påstå att det är. I alla händelser - vore det inte för att de mer miljöpolitiskt framsynta medlemsländerna drev på, skulle sannolikt ingenting hända i exempelvis Polen eller Tjeckiska republiken (nej, länderna är inte slumpmässigt valda, utan baseras på hur jag själv sett dem agera i rådsarbetsgruppen för energifrågor i BX). Med andra ord - Sverige, och andra länder med en mer engagerad inställning i klimat- och andra miljöfrågor - har en möjlighet och en skyldighet att påverka agendan inom EU, vilket i förlängningen kan leda till att EU som helhet kan driva en mer aktiv linje utåt.
Sedan vill jag inte att någon skall missförstå mig när det gäller de nya medlemsländerna - de har sina skäl till att vara rädda för ambitiösa åtgärder på miljö- och energiområdet, och de har sämre ekonomiska och sociala förutsättningar att göra dyra åtgärder. Å andra sidan - det är just för att utjämna sådana skillnader som de europeiska strukturfonderna finns. Och om man lyckades genomför det utmärkta fp-kravet att skrota den gemensamma jordbrukspolitiken skulle man kunna frigöra ytterligare medel för att främja en mer hållbar utveckling. Vidare - vissa åtgärder som har en positiv miljöeffekt, såsom energieffektivisering, har också uppenbara ekonomiska fördelar, på kortare eller längre sikt. Så det är inte heller självklart att det måste vara "svindyrt men ädelmodigt" att göra insatser för miljön och klimatet.
Men åter till grundfrågan - det finns helt klart begränsningar för vad Sverige kan göra som enskild nation, men det finns en möjlighet och skyldighet att agera inom EU för ett gemensamt europeiskt agerande, både inom unionen och utåt, som leder i rätt riktning. Detta är möjligt inte minst för att Sverige faktiskt INTE är det enda EU-land som vill se en aktiv miljö- och klimatpolitik.
För att EU skall kunna agera pådrivande i världen, måste EU genomföra åtgärder internt. Och, på motsvarande sätt, för att Sverige skall kunna agera pådrivande inom EU, måste Sverige göra en del internt i Sverige. Så mycket är helt säkert, av trovärdighetsskäl. Det görs redan en hel del. Sedan kan man alltid diskutera om det Sverige redan gör idag är tillräckligt för att ge en sådan trovärdighet, eller om man borde göra mer / annat.
Att säga kärnkraft tio gånger i minuten är i vart fall inte hela lösningen...
Per H
- Anmäl som olämplig
- besvara
Skrivet av Per Högström, 10 december, 2009 - 21:19