Spårbil – ett energi-och klimatsmart spår in i framtiden!

Spårbil är en kollektivtrafiklösning som är under utveckling på flera håll i världen och Sverige. Spårbil innebär att små (4-6 personer), spårbundna och eldrivna fordon rör sig i ett system av upphöjda spår. Fordonen finns tillgängliga på varje hållplats och går direkt från startpunkten till målet utan stopp. De praktiska tillämpningarna bygger på känd teknologi. Det är främst den moderna datorteknologin som nu möjliggör ett genombrott. Provbanor och även fullskaleprojekt igång på flera platser. Ett omfattande system sätts i drift på Heathrow Airport redan i vår.

Näringsdepartementet har nyligen genomfört en större utredning av möjligheterna med syfte att hitta lämpliga startprojekt i Sverige. Beräkningar och simuleringar visar på betydande fördelar vad avser både kostnader, effektivitet och attraktivitet jämfört med andra kollektiva transportsystem. Spårbil är inte science fiction – departementets utredning visar att de första banorna kan vara i drift redan 2012. Utredningen kan laddas ner på Banverkets portal eller från www.podcar.org, där också annan intressant information om spårbil finns.

Ett skäl att högprioritera spårbil är att en sådan lösning ger helt andra och nya förutsättningar till samverkan med övriga transportsystem och för behovet att bygga andra, dyrare system. De infrastrukturval som görs under den kommande 5-10 årsperioden kommer att utgöra basen för våra transportsystem i 50- 100 år framåt. Fel val nu ger mycket långsiktiga konsekvenser

Spårbil har potentialen att på ett resurseffektivt sätt erbjuda ett mycket konkurrenskraftigt alternativ särskilt där områden för bostäder, handelsplatser och arbetsplatser är utspridda i geografin. Dvs. områden där det rör sig många människor men med många start- och målpunkter. Detta gäller i ytterområdena kring våra storstäder och i våra halvstora städer. I dessa områden bor, handlar och arbetar en stor del av Sveriges befolkning som i stor utsträckning är hänvisade till egen bil för sina vardagsgöromål. I dessa fall är spårväg ofta orimligt dyrt att bygga och buss otillräckligt attraktivt att använda. Alternativet är ett fortsatt –  ohållbart – bilberoende.

I en specifik utredning jämförs kostnader och kapacitet mellan spårbil och konventionell spårväg. För 1 miljard kronor kan man bygga ett spårvägsnät som omfattat 5 km bana och 8 stationer och som täcker ett område på 9 kvkm (med 600 m gångavstånd till hållplats). Motsvarande tal för spårbil är 20 km bana, 33 stationer och 37 kvkm!  

Spårbil är en ”lätt” teknologi i den meningen att vagnarna är små och lätta, vilket innebär att banorna är lättbyggda, lättflyttade och lätta att bygga in i existerande infrastruktur.  Spårbil kan också dras genom natur- och parkområden med minimala ingrepp. Huvudfördelen är dock att spårbil genom sin tillgänglighet, närhet och flexibilitet är det kollektiva färdmedel som mest liknar och uppfyller behoven av den privata bilen.

Sammanfattningsvis några exempel på fördelarna med ett spårbilssystem:

• Billigare att bygga än t.ex. lättspårväg
• Billigare och energisnålare i drift per passagerarkm än alla andra jämförbara persontransportsystem
• Lättare att ”bygga in” i existerande bebyggelse och över befintliga vägar och järnvägar
• Mindre ingrepp i natur än väg eller spår
• Lätt att flytta och/eller bygga ut
• En start, ett stopp per resa
• Ingen rörelse utan kund
• Kort restid på korta/medellånga distanser
• Möjlighet till många fler på/avstigningsplatser än buss/spårväg innebärande mycket större geografiskt täckning (= attraktivt för flera)
• Valfrihet betr. avgångstid (=mycket liten väntetid)
• Det kollektivtrafiksystem som mest liknar privatbil (=ger störst ökning av kollektivtrafikandel)

Det finns naturligtvis en ”mot-lobby” i spårbilsfrågan. Helt felaktigt påstås bl.a. att spårbil är dyrare än spårväg. Man kan misstänka att dessa synpunkter härrör sig från spår-, buss- och bilintressenter eller från trafikoperatörer som har svårt att byta tankemönster. Jag uppmanar alla intresserade att själva ta del av det underlag som finns och dra sina slutsatser.

Lars Wedén