Vindkraftshataren Hamilton slår till igen

I nyårsaftonens Hamiltons Blandning slår vindkraftshataren Hamilton till igen med en rad felaktiga påståenden om vindkraften. I första stycket säger han i ett angrepp på vindkraften:

"Nu håller kylan Sverige i ett fast grepp. Temperaturen är ca minus 10 grader i Skåne och ner mot minus 30 grader i Norrland. Samtidigt är det, som så ofta, närmast vindstilla vid sträng kyla. Vinden varierar mellan 0 och 3 m/sek. Att under förhållanden som dessa huvudsakligen behöva förlita sig på vindkraft skulle innebära mörker och kyla även inomhus. Just när efterfrågan på el för uppvärmning och belysning är som högst är vindkraftens bidrag sålunda som minst, och följaktligen behovet av reservkraft som störst"

Visst behövs reglerkraft, men sanningen är den att vindkraften producerar mest under vinterhalvåret. Så är det år för år. T.ex. producerade vindkraften i november 2009 hela 49% mer än årsgenomsnittet för en månad och man kan beräkna att det blir samma resultat för december 2009 (ser ut att bli minst 45% mer än medelmånaden). Över 500 av de strax över 800 rapporterade vindkraftverken verken hade just 30 december, som Hamilton rimligen bygger sina vinduppgifter från, över 3,0 m/sek i vindstyrka och ofta mycket mer än 3,0 m/s, även om det inte var extremt höga vindstyrkor. Det var alltså inte alls vindstilla 30 december beroende på kylan. Uppgifter från http://www.vindenergi.org/driftuppfolj.htm

Sanningen är också att ingen arbetar för att vi huvudsakligen skall förlita oss på vindkraft. Vad man talar om är att gå från 10 TWh till 30 TWh vindkraft årligen och sanningen är alltså att under vinterhalvåret producerar vindkraften mest och inte minst. 30 TWh av Sveriges totala energiförbrukning på 404 TWh och elförbrukning på 132 TWh är inte att huvudsakligen använda vindkraft.

Hamilton fortsätter i stycke 2 - Vid låg temperatur är också risken stor för att vindkraftverkens mekaniska delar fryser sönder eller fryser fast. "

Sanningen är den att 30 december 2009, den dag som Hamilton rimligen bygger sina uppgifter från, var 2,9% av rapporterande verk ur drift. Det är alltså inte så att massor av verk har frusit sönder i Sverige. Samtidigt lär c:a 50% av våra kärnkraftverk, stå stilla beroende på olika problem. Driftsäkerheten för vindkraftverk tycks alltså vara större än för kärnkraftverk. Bortfallet är också mycket mindre då ett fel inträffar.

I stycke 3 talar Hamilton om att verkningsgraden för vindkraft i genomsnitt uppgår till 23 procent på land och 34 procent till havs. Hela kalkylen och tekniken för vindkraft bygger på att det blåser olika på olika dagar och att man därför dimensionerar med större turbiner, än om det hela tiden blåser exakt medelvind. Kärnkraften har också en låg verkningsgrad. Tittar man på siffrorna från 2007 hade kärnkraften en produktion av 67 TWh och värmeförluster på 124 TWh och dessutom är ju kärnkraftverken inte igång mer än i bästa fall 85% av tiden. Ser man på det sättet får kärnkraften 30,5% i verkningsgrad, men detta ligger också inom kalkylen för kärnkraften. Alltså en helt irrelevant uppgift att tala om verkningsgraden.

Hamilton diskuterar sedan reglerkraft och naturligtvis behövs reglerkraft. Han hänvisar till en rapport från KVA och till rapporten ER 2008:24 från Energimyndigheten och drar så slutsatsen att det är närmast omöjligt att reglera vindkraft. I själva verket är det så att varken KVA:s rapport eller Energimyndighetens rapport alls analyserar frågan om reglerkraft på något djupare sätt, utan mera konstaterar att den behövs och att den kostar pengar och att detta måste utredas. KVA hänvisar för sina slutsatser till ER 2008:24, som i sin tur alltså inte heller analyserar frågan utan hänvisar (på sidan 19) till en utredning av Svenska Kraftnät - Storskalig utbyggnad av vindkraft (2008-06-01).

Vad säger då denna rapport om kostnaden av reglerkraft. Denna rapport konstaterar att reglerkraft till vindkraften i Danmark kostar c:a 2 öre/kWh, men med tanke på att vattenkraften i Sverige är så bra på att fungera som reglerkraft, borde man kunna komma ner till 1 öre/kWh. En inte helt avskräckande kostnadsnivå. Man säger också på sid 24 - Med utgångspunkt i dagens balansregleringsprocess kommer utvecklingen att kunna ske successivt i takt med utbyggnaden av vindkraft. Det finns alltså en viss tid att i efterhand anpassa fördelningen av reglerarbetet mellan olika fysiska resurser och mellan de ansvariga aktörerna på ett ändamålsenigt sätt. Här verkar det sannerligen inte som en omöjlighet att bl.a. med förändrade system för att betala för och planera för reglermöjligheten, få en nödvändig reglering till stånd. Men naturligtvis har reglermöjligheten en viss kostnad och frågan måste studeras och utredas noggrant.

Ett litet praktiskt exempel. Om vi omkring år 2020, med vindkraften kanske utbyggd till mellan 20 TWh och 30 TWh årlig produktion, kommer att få en smällkall vinter med fullstängt vindstilla så att samtliga vindkraftverk kommer att stå stilla och Vattenfall och andra vattenkraftbolag vägrar att reglera denna kraft med vattenkraft - allt orealistiska förutsättningar - kommer då Svenska folket att frysa. Nej - vi kommer enligt alla prognoser då att ha en årlig export på 20-30 TWh av fossilfri el och denna export av fossilfri el kommer då att momentant försvinna och svenska folkets värme och ljus påverkas inte alls. Antag då ytterligare att vid exakt samma tillfälle så många kärnkraftsreaktorer står stilla att detta tar alla Vattenfalls reglerresurser i anspråk och mer därtill, så att produktion motsvarande 20-30 TWh årlig produktion verkligen försvinner momentant i Sverige, något som alltså i så fall inte är vindkraftens problem, utan kärnkraftens problem - kommer då svenska folket att frysa. Knappast - detta bortfall motsvarar lite drygt 5% av totala energiförsörjningen och c:a 20% av elproduktionen. De flesta klarar säkert av att klara sig utan dessa sista grader av rumstemperatur. Om de "smarta el-mätare" på plats som Hamilton förordar i ett annat blandningsbrev för en tid sedan, lär man knappast upptäcka problemet. Inte ens i ett så osannolikt scenario som detta, är det alltså rimligt att påstå att det svenska folket har att förvänta sig kallt och mörkt inomhus, om man bygger ut vindkraften som planerat.

Jag förstår inte varför Carl B Hamilton så konsekvent och enträget motarbetar att genomföra Folkpartiets klimatprogram som i punkt 81 säger att vi skall satsa på att genomföra Alliansens klimatpolitik om 30 TWh vindkraft till år 2020. Att då påstå att svenska folket kommer att frysa om Folkpartiets och Alliansens klimatpolitik genomförs verkar underligt. Trovärdigheten för Folkpartiets och Alliansens klimatpolitik minskar och därmed Alliansens möjlighet att vinna 2010 års val. Och att driva dessa ståndpunkter med en kombination av uppenbara felaktigheter, halvsanningar och vinklade slutsatser, skapar verkligen inte förtroende för Folkpartiets klimatpolitik. Dags för skärpning! Med stor säkerhet kommer ett stort antal nuvarande Folkpartister att rösta med MP, om vi inte ändrar fokus. Kanske skall Hamilton utses till MP:s bäste vän. Se också inlägget: Skrota Hamilton istället för vindkraften http://www.gronaliberaler.se/node/103 . Se Hamiltons inlägg här: http://hamiltonsblandning.blogspot.com/

Debattera gärna dessa synpunkter genom en kommetar till detta inlägg.