Tummen upp för Höghastighetståg från de flesta remissinstanserna

Inlägg i nyhetsblad 19, som utkommer snart. Inlägget här något längre än i nyhetsbladet.

Tummen upp för höghastighetståg från de flesta remissinstanserna.

Från Naturvårdsverkets nyhetsblad, som i sin tur hänvisar till Ny Teknik saxar vi följande under rubriken "Remissinstanser ger tummen upp för snabbtåg":

Kommuner, landsting, universitet och företag – alla säger ja till höghastighetsbanor för snabba tåg. Däremot är flera tveksamma till att vara med och betala, visar remissvaren på en utredning regeringen skickat ut. Så gott som samtliga 170 remissinstanser till utredningen ”Höghastighetsbanor – ett samhällsbygge för stärkt utveckling och konkurrenskraft” säger ja till att bygga två banor som klarar en hastighet upp till 320 km/h.

Med höghastighetståg kan man samtidigt som restiderna kortas radikalt, minska överbelastningen av andra järnvägsspår och dessa spår blir då tillgängliga för ökade godstransporter. Inrikesflyget minskar kraftigt med kortare restider på tåg och snabbare tågförbindelser gör att bilresor kan bli tågresor istället. Genom dessa effekter kan koldioxidutsläppen från trafiken begränsas, vilket är nödvändigt för att vi skall nå våra långsiktiga utsläppsmål. Dessutom medför dessa planerade höghastighetslinjer, som koppar samman Stockholm, Göteborg, Malmö och "fjärde storstaden" Norrköping/Linköping och flygplatserna Arlanda, Skavsta, Landvetter och Kastrup, ett transportsystem som ger snabbare och effektivare resande och ökad konkurrenskraft till Sverige. Så kallad regionförstoring gynnas av detta nya transportsystem. Enligt KTH:s trafikforskning är det stor korrelation mellan kortare restid och övergång från flyg till tåg. Motsvarande gäller med stor säkerhet vad gäller övergång från bil till tåg.

Denna positiva syn på höghastighetståg är i kontrast till en del debattörer, som gör en mer begränsad och betydligt kortsiktigare analys, och därför hävdar att det t.ex är billigare att effektivisera godstransporerna på annat sätt eller att man får mera klimatnytta om man investerar i s.k CDM-projekt utomlands och då får utsläppsrätter. Men naturligtvis måste man som remissinstanserna göra en helhetsbedömning av denna kompletta infrastruktursatsning som är mycket långsiktig och inte kan jämföras med en kortsiktig investering.

Om man i mitten av 1800-talet då järnvägarna började byggas velat göra en kortsiktig optimering av resureserna skulle man, i stället för att investera i dyra spårbyggen, skaffat ett antal extra hästdroskor för att öka transportkapaciteten. Så här i efterskott kan man konstatera att det var bra att 1800 talets politiker inte valde den modellen. På samma sätt torde människor i Sveriga år 2050 förbanna dagens politiker om man inte nu går vidare med planerna på höghastighetståg.

Folkpartiet har tidigare argumenterat för höghastighetståg och det bör vi fortsätta med.

Debattera gärna denna fråga här genom en egen kommentar.

Ny Teknik: http://www.nyteknik.se/nyheter/fordon_motor/jarnvag/article708937.ece

Regeringens sammanställning http://www.regeringen.se/content/1/c6/13/81/51/1660d3f5.pdf

Alla remisssvar : http://www.regeringen.se/sb/d/12369 Utredningen: http://www.regeringen.se/sb/d/11344/a/131495