Svensk energipolitik kan bli en förebild för världen

Många intressanta synpunkter som ger en totalt sett mycket intressant och bra energi-strategi för framtiden.

Dock blir man lite förvånad över texten som säger "en mycket liten del [av energin] kommer från vind" , detta samma dag som regeringen annonserar satsningen på Markbygdens vindpark, som bara den förväntas ge 10-12 TWh. Tyvärr har Folkpartiet en konekvent misstro mot vindkraft, man förstår inte varför.

Jag är också lite fundersam till den förslagna satsningen på magnettåg, som vad jag förstår skall ske i Sverige. Många debattörer anser att den tänkta satsningen på höghastighetståg i Sverige är för kostsam. Magnettg lär vara ännu dyrare. Jag tycket det är rimligare om Folkpartiet i sin energi-strategi nöjer sig med att satsa på höghastighetståg. En sådan satsning passar för övrigt mycket bra in i den i inlägget förslagna framtida energistrategin.

Anders S

Vi menar attt man bör utreda på ett seriöst sätt vilka höghastighetståg man skall ha  Dvs om det skall vara tradtionella tåg eller magnettåg. Ingen av dessa alternativ är särskilt avvikande när det gäller strömförbrukning och dessutom bedöms underhållskostander bli lägre för magnettåg och dessutom kan de byggas ovanpaå motorvägarna vilket är en fördel

Vindkraften kommer som högst ge 30 TWH och dessutom måste det finnas en uppbackning på 32 % av annan energi för att utjämna  toppar och dalar. Däremot solpanler som också varierar kan utjämnas lättare med att man sparar varmvatten i värmetanköver dygnen samt att man bergrum kan lagra varmavtten över årstidern. Därför är solkraften mer framgångsrik i framtiden.

De sanna siffrorna om energin

[b]Vindkraft[/b]

Ett 3 MW:s vindkraftverk avger 3 MW vid 17 m/s men endast 75 kW vid 5 m/s. Vindens rörelseenergi varierar som funktion av vindhastigheten i kubik. Ger därför intäckter under åtta timmar på 600 kr (1 kr/kWh).

Att underhålla verket 1 mil ut från land kräver åtta timmars arbetstid. Färd ut med båt, klättra upp med reservdelar och mätutrustning, felsöka och reparera, nedklättring och återfärd. Summa cirka 6.000 kr i arbetskostnad.

För några år sedan levererade kärnkraften 75 TWh och vindkraften 0.75 TWh. Detta med tio kärnkraftverk om 10.000 MW och 707 vindkraftverk om 432 MW. Förhållandet vindkraft vs kärnkraft blir därför 4,32:1.

Finska kärnkraftverket om 1.700 MW kan jämföras med ett vindkraftverk om 3/0,75 (motsvarar kärnkraftsel) dvs 2.400 verk cirka. Förra året byggdes 200 vindkraftverk för 8 miljarder kronor. Vi skulle alltså behöva runt 100 miljarder för att bygga motsvarande Finska kärnkraftverket á 30 miljarder. Det refererade 3 MW:s verket är ett av de största som skulle byggts i Sverige tornhöjd 80 meter och vingar på 45 meter.

Om vi skulle ha 30 TWh vindkraft av nuvarande medelstorlek skulle 28.000 vindkraftverk krävas. Ett verk kan ej utan vidare rivas ner och ersättas av ett större. Kablar allt är dimensionerat plus ett större verk ställer de andra i vindskugga. Vid 15 års livslängd krävs ett årligt nybyggnadsbehov av 2.000 verk enbart för status quo. Växellådorna håller i bästa fall 5 á 6 år.

Dagens 1.200 verk levererar cirka 2 TWh. Hur därför 1.000 nya verk kan leverera 10 - 12 TWh är ej trovärdigt tyvärr.

[b]Magnettåg[/b]

Gunnar Malms hjul på räls höghastighetståg klarar Sthlm - Gbg via Jönköping direkt på 2 timmar.

Magnettåget har en underhållskostnad för tåg och bana i 450 km/h kontra Tyska ICE (motsvarar TGV) i 250 km/h på 34 procent.

På 2 timmar kan magnettåget gå Sthlm - Gbg via Jönköping och tillbaka via Hallsberg/Örebro/Västerås och detta till en lägre underhållskostnad.

TGV-tåget Sthlm - Gbg direkt får en medelhastighet om 251 km/h detta kan jämföras med magnettåget som på tre-milssträckan i Shanghai testkörts i 500 km/h, mjukvarudumåp för att implementeras i kopmmersiell drift, dvs en medelhastgieht över 250 km/h.

TGV:s testförsök i 574 innebar en bromssträcka på åtta mil.

Magnettåget har väderoberoende och över tiden oberoende prestanda. TGV däremot måste reducera hastigheten som funktion av ökande slitage.

Beträffande Edinburgh - Glasgow  är magnettåget det enda alternativet som nu återstår.

Den 83 mil långa dubbelspåriga banan på pelare i hela sin längd in till stadsmitt i samtliga passerande städer och över bergsområdet Penninerna beräknas kosta hälften av vad höghastighetsträckan S:t Panchras - Kanaltunneln kostade.

.

Carl-Åke,

Tyvärr har du inte många rätt i ditt inlägg beträffande vindkraften. Jag förstår inte hur du kan göra sken av med massor av siffror att ge en korrekt bild av verkligheten, när i själva det mesta är fel - mycket fel.

Man kan få korrekt information om hur olika verk producerar på http://www.vindstat.nu/ . Läser man ordentligt där kan man göra en rad mycket mera korrekta slutsatser.

Man kan till ditt inlägg göra följande kommentarer. Jag använder din "intäkt" 1 kr per kWh i mina beräkningar för jämförelsen skull. Man bör dock i ekonomiska kalkyler använda ett betydligt lägre tal.

Generella beräkningsfel:

a) Att dela totala utbudet av energi med antalet verk med ger en fullständigt felaktig bild av hur de verk man planera att bygga i Markbygden i Piteå kommer att producera el. Man låter då i beräkningen en stor mängd små och gamla verk från 90-talet styra slutsatser om hur moderna verk på 2010-talet fungerar. Detta ger helt felaktiga slutsatser. Med din beräkning ger ett nytt verk 1,7 GWh i energi per år, men de verkliga verk man planerar i Markbyggden kommer att ge mellan 5,3 GWh och 16 GWh beroende på storlek (se nedan för fler detaljer). En Vestas V90 2 MW som jag är delägare i kan mycket väl i bra vindlägen ge 6 GWh (6 000 MWh) eller mer per år.

b) Ett annat beräkningsfel man kan göra är om man försöker uppskatta hur mycket utfall man får från ett verk som har en viss kapacitet i MW. I början av 90-talet kunde man i bästa fall multiplicera med faktorn 1000 för att beräkna vad ett verk med viss kapacitet i MW ger i totalt utfall av elproduktion på ett år i MWh. Detta tal är då en sammanvägning av drifttillgängligheten, antalet drifttimmar då verket verkligen producerar ( dvs vinden blåser tillräckligt) och hur effektivt verket utnyttjar vinden och då speciellt svaga vindar. I universitetsläroböcker från slutet 90-talet talar man om faktorn 2000 för då moderna verk. De verk som lanserades mot slutet av 2000-talet har faktorn nära och i vissa fall över 3000. Det kan mycket väl bli ännu bättre på 2010-talet för de verk som sätts upp t.ex i Markbygden. Förbättringarna beror på högre tornhöjd, större rotordiameter, bättre styrning av rotorbladen (automatsik vinkling beroeende på vinden), effektivare generatorer etc. etc. Använder man genomsnittsiffror där många små gamla och ineffektiva verk får stort genomslag, drar man fullständigt felaktiga slutsatser.

Kommentarer stycke för stycke:

Stycke 1) Jag är själv delägare i ett vindkraftverk om 2MW (Vestas V90 monterat i Sveg) där det enligt vindmätningarna innan installationen är 7,1 m/sek medelvind, men naturligtvis varierar vinden från år till år. Detta verk på 2 MW producerade 2008 drygt 5 800 MWh och 2009 drygt 5 300 MWh. Tar man 2009 års produktion leverade verket alltså för 5,3 miljoner kronor med ditt pris 1 kr per kWh. Detta är 8,3 gånger mer än du anger i ditt räkneexempel.

Stycke 2) Verkar en ointressant uppgift om vi vill studera satsningen i Markbygden, som ju är på land. Driftsäkerheten för vindkraftverk i Sverige verkar vara minst 95%. (www.vindstat.nu anger att 1,7% av verken var ur drift 12 mars 2010 - man hade då också 6% av verken som inte rapporerade driftdata, vilket i vissa fall kan bero på att verket verkligen var ur drift). Ditt verk, som kostar 6000 kr att underhålla, har alltså rimligen inte många incidenter per år och levererar med 1 kr per kWh för 7-8 miljoner kronor per år (detta är vad ett 3MW verk normalt levererar). Att då behöva reparera för 6000 kr någon gång per år verkar inte avskräckande.

Stycke 3) En fullständigt onödig och irrelevent räkneoperation eftersom den till betydande del bygger på mycket små vindkraftverk som byggdes i början av 90-talet. Det är som att försöka uppskatta kapacieten på den finska reaktorn baserat på Ågestarektorns funktion på 70-talet. Då var Ågestarektorns kapacitet 80 MW. Man kan då också göra den helt irrelevant beräkningen "en kärnreaktor = 13 moderna vindkraftverk"

Stycke 4) Beräkningarna blir fullständigt felaktiga beroende på att den felfaktor som finns i kommentaren till stycke 1 och de generella beräkningsfelen a) och b) slår igenom.

Stycke 5) Här slår återigen generella beräkningsfelen a) och b) igenom. Skulle man enbart använda 2 MW verk av typ Vestas V90 och räkna på dåliga vindår skulle det behövas 5660 st vindkraftverk för att generera 30 TWh. Om man tänker sig att man använder 50 % 2 MW verk och 50% 6 MW verk skulle man behöva c:a 2820 st verk och inte 28 000 st. Alltså ett fel med en faktor 10. Uppmätt driftssäkerhet på svenska vindkraftverk verkar vara minst 95% (man rapporterar 1,7 % verk ur drift 12 mars i år) vilket är mycket mer än vad våra kärnkraftverk klarar av. Att växellådorna bryter ihop efter 5-6 är helt nys. I alla kalkyler räknar man med ekonomisk och teknisk livslängd på minst 20 år, men visst måste man ha ett löpande underhåll och visst kommer något verk att få tekniska problem, men detta gäller relativt få verk. Den aktuella uppmätta driftstatistiken man hittar på http://www.vindstat.nu/ indikerar att denna kalkyl är rimlig.

Stycke 6) Din beräkningen blir helt galen beroende på att de generella beräkningsfelen a) och b) slår igenom. Av Sveriges nuvande verk byggdes många på 90 talet och var mycket små. Därför kan man inte göra ett genomsitt av 1200 verk och tro att det är sådana verk som byggs i Markbygden. Vill man vrida till statistik kan man få fram mycket underliga slutsatser. I Markbygden har man tillstånd att bygga 1101 verk som enligt planerna är av två huvudtyper 2MW verk och 6MW verk. Säkert blir även vissa verk med kapacitet där emellan aktuella. Enligt min punkt 1 ovan ger ett 2 MW verk minst 5,3 GWh el per år även under dåliga vindår och ett 6 MW verk bör ge minst c:a 16 GWh. Bygger man enbart 2 MW verk landar man på totalt 5,8 TWh elproduktion per år i Markbygden och bygger man enbart 6MW verk landar man på nära 18 TWh i Markbygden. Man planerar i dagsläget en inte fastställd blandning av verk och uppskattar därför att totala utbudet blir 8-12 TWh totalt på de 1101 verken.

Man kan tro att det exempel jag har med mitt eget verk på 2 MW som gav 5 300 MWh (5,3 GWh) under 2009 är ett specialfall. Även om detta är ett bra verk, finns ett antal 2 MW verk i Sverige som gav större utbyte under 2009. Statiskik kan studeras på http://www.vindstat.nu/

Jag har studerat vindkraftsplanering och vindkraftsteknik på Gotlands Högskola och är också delägare i flera vindkraftverk, så dessa siffror är definitivt inte bara huggna ur luften.

Anders S (kommentera också gärna till anders.sch@telia.com)

Den statistik som finns på www.vindstat.nu finns bra sammanfattad i en årsrapport som finns på http://www.vindstat.nu/Reports/arsrapp2009.pdf.

Ur den inledande sammanfattningen:

Antalet vindkraftverk som är registrerade som idrifttagna var vid årsskiftet 2009/2010 1050 stycken. 129 nya verk har under året tillkommit och 16 verk blev nedlagda.

Antalet utfärdade elcertifikat under 2009 var 2 489 132 stycken dvs en motsvarande produktion på ca 2 489 GWh.

Drifttillgängligheten baserad dels på den automatiska avläsningen och dels på inrapporterad hindertid har inhämtats från 937 verk och resulterat i en tillgänglighet på 95,8 (94,6) %.

Medeleffekten för de verk som togs i drift under 2009 var 1835 kW.