Försök att jämföra vindkraft och kärnkraft på ett objektivt plan

Bara en liten komplettring - rätt skall vara rätt
 
 

Enligt Folkpartiets klimatprogram skall vi satsa både på kärnkraft och vindkraft, men detta betyder naturligtvis inte att vi inte skall kunna jämföra dessa två energislag.
 
 

En avgörande punkt då man jämför energislag är att beräkna kostnaden för att generera en kWh. Märkligt nog är det i debatten få som är intresserade av denna avgörande uppgift.  I skriften från Expertgruppen för miljöstudier vid finansdepartementet ISBN 91-38-22627-8 med titeln Medvind i Uppförsbacke, beräknas på sidan 46 "livstidskostnaden" för vindkraft till lands till 38 öre per kWh i bra vindlägen." Livstidkostnaden" inkluderar investering, drift och nedmontering vid livslängdens slut. Undertecknad är själv delägare i ett vidkraftverk av modern typ, som står på en plats med 7,1 m/s medelvind. Just där kan man beräkna att detta verk har en "livstidskostnad" för att generera en kWh på just c:a 38 öre. Eftersom man som producent av förnybar energi får elcertifikat till ett kalkylmässigt värde av 20 öre blir alltså den "praktiska produktionskostnaden" 18 öre per kWh för vindkraft i bra vindlägen. Medvind i Uppförsbacke jämför vindkraft med en rad andra energislag, men dock inte kärnkraft. På nätet kan man hitta några få uppgifter, som anger motsvarande kostnad för kärnkraft och denna tycks vara 27-30 öre per kWh. Möjligen tillkommer kostnaden för den statliga garanti, som finns för det fall en verkligt stor olycka skulle inträffa. Experter anser också att s.k. externa kostnader, som inte medräknas i företagsekonomiska kalkyler, men som borde vara med i samhällsekonomiska kalkyler är högre för kärnkraft än vindkraft, även om externa kostnader är små för båda dessa energislag, jämfört med t.ex. fossila energislag. Dessa uppgifter finns bl.a. på sidan 34 i Medvind i Uppförsbacke. Sett på detta sätt är kärnkraft dyrare än vindkraft, såvida inte certifikatsystemet avskaffas. Tar man bort certifikatsystemet blir kärnkraft c:a 20 % billigare i dagsläget. Regeringen har just utvidgat och förlängt elcertifikatsystemet, men kommer rimligtvis att tas bort på mycket lång sikt. Det torde säkert vara borta år 2050.
 
 

En annan avgörande punkt är att utrustningen fungerar. Vindkraftsmotståndare brukar ofta hävda att vindkraften inte är driftsäker. Det är massor av fel säger de. Vingar faller av och växellådor går sönder och delar av verken fryser sönder på vintern.  Dessa uppgifter om att  vindkraften inte fungerar är "lögn och förbannad dikt". Man förlorar trovärdighet, när man tar till helt felaktiga uppgifter. Kollar man på statistik, som finns på www.vindstat.nu, ser man att vindkraftens tillgänglighet normalt är över 95%, vilket är mer än man kan säga om kärnkraften.  Det är också mycket dumt att försöka sälja kärnkraften, med att den har bättre tillgänglighet än vindkraften. Senaste Veckans Affärer   visar på sid 27 att tillgängligheten för kärnkraften i Sverige 2008 var 77,8 %. En sensationellt låg tillgänglighet. Samhällsviktiga system, och andra system med för den delen, har normalt över 95 % tillgänglighet. Jag tror att kärnkraftens tillgänglighet tidigare i vinter då elpriserna rusade var nere i runt 50 %. Det finns också ett annat problem med tillgängligheten i kärnkraften jämfört med vindkraften. Står en reaktor förlorar vi  c:a 10 % av hela Sveriges kärnkraftsleverans, står 2 reaktorer förlorar vi c:a 20 % av Sveriges kärnkraftsleverans, står 5 reaktorer förlorar vi 50 % av leveransen. Står däremot ett vindkraftverk förlorar vi c:a 1 % av Sveriges vindkraftsleverans, som dessutom är mycket mindre än kärnkraftsleveransen och står 5 verk förlorar vi c:a 5 % av Sveriges vindkraftsleverans. Står en reaktor förlorar vi motsvarande årsproduktionen på c:a 5 TWh. Står ett vindkraftverk förlorar vi motsvarande c:a  0,006 TWh. Det blir faktiskt svårare att säkra leveranssäkerheten i ett system med karakteristika som kärnkraften, såvitt den inte är extremt tillgänglig, vilket den hittills inte visat sig vara. Man kan bara hoppas att nya reaktorer blir bättre. Det borde dom vara.
 
 

För vindkraft behövs balanskraft (reglerkraft) som kostar 1-2 öre per vindkraftsgenererad kWh enligt uppgifter från Svenska Kraftnät. Vindkraftsmotståndare påstår felaktigt att kostanden är mångdubbelt större.
 

En ytterligare avgörande punkt när man skall avgöra vindkraftens möjligheter i framtiden är hur många verk som behövs för att generera en viss mängd energi. Tar vi verken i Markbygden, som regeringen just givit klartecken till, som underlag för hur det kan komma att se ut, finner man följande: I Markbygden har man tillstånd att bygga 1101 verk som enligt planerna är av två huvudtyper 2MW verk och 6MW verk. Säkert blir även vissa verk med kapacitet där emellan aktuella. Man kan med nu aktuella tal se att ett 2 MW verk producerar minst 5,3 GWh el per år även under dåliga vindår och att ett 6 MW verk bör ge minst c:a 16 GWh. Bygger man enbart 2 MW i Markbygden verk landar man på totalt 5,8 TWh elproduktion per år i Markbygden på 1101 verk och bygger man enbart 6MW verk landar man på nära 18 TWh per år i Markbygden för 1101 verk. Man planerar i dagsläget en inte fastställd blandning av verk, och uppskattar därför att den totala produktionen blir 8-12 TWh per år totalt på de 1101 verken.

På samtliga punkter kan jag presentera mera detaljerade uppgifter och även olika referenser.
 
 
Anders S (upplysningar kan fås från anders.sch@telia.com

Carl-Åke Utterström

Hej Anders!

Du fick lov att sätta in 100.000 som en engångsavgift??

En icke eluppvärmd villa gör av med 5.000 kWh per år och en eluppvärmd 25.000 kWh per år. De 100.000 satsade pengarna motsvarar alltså i stort sett 20 års drift på en icke eluppvärmd villa (1kr(kWh).

I kostnaden 38 öre är ej heller återuppbyggnadskostnaden med.

El beträffande vindkraft/kärnkraft.

Du talar om 1101 vindkraftverk á 6 MW per styck beräknas ge 18 TWh. Dvs installerad effekt 6.600 MW med utleverans 18 TWh.

Det Finska kärnkraftverket under byggnad får en installerad effekt av 1.700 MW och beräknas leverera 127,5 TWh per år.

Byggkostnad.

För något år sedan byggdes 200 vindkraftverk för 8 miljarder kronor. De nämnda 1.101 verken representerar följaktligen cirka 44 miljarder. Vindkraftverken beräknas få en livslängd på 25 år.

Kärnkraftverket i Finland beräknas kosta 30 miljarder kronor och få en livslängd på 60 år. Areva var tydligen ringrostiga då Toshiba kan bygga kärnkraftverk på 36 månader och också gjort detta.

Kilowattimkostnad.

Ett havsbaserat vindkraftsverk ligger cirka faktor fyra kontra kärnkraft 1,20:30.

För havsbaserade verk räknar man med en reparatör per 5 á 6 verk. Om det blåser för mycket (över halv meter vågor) sker uttransport med helikopter. Vi har enbart 200 certifierade helikopterförare för mörkerkörning i landet. Service måste ju fortgå året runt oavsett väder.  Nu har man upptäckt krackelering av betongen. Vestas växellådor håller cirka 5 á 6 år, vilket gjort att flera bytt till Siemens.

Specifika ombyggnadsarbeten.

Förra året påbörjades uppgradering av ett antal verk bl.a O3:an för att göra dem ännu mera driftsäkra, ökad uteffekt etc. Detta var första gången i världen en uppgradering initierades. På grund av rigorösa säkerhetsbestämmelser, tester etc har ombyggnadsarbetet dragit ut på tiden. Men detta är en exceptionell insats just under föregående år. Kärnkraftverken moderniseras och byggs om för 60 års drift.

Baskraft toppkraft.

Kärnkraftverken utgör baskraft och vattenkraftverken toppkraft. Dvs kärnkraftverken står och levererar ut i stort sett samma konstanta uteffekt året runt.  Det är vattenkraften som reglerar då vindkraften då vindkraften faller bort.

Oavsett vad man tycker måste de olika energikällorna bedömmas efter sina förutsättningar. Det vi strävar efter är att få ned den fossila förbränningen och då bidrager såväl vindkraft som, kärnkraft.

Energieffektivisering.

All energieffektivisering innebär i huvudsak att man går över från en energikälla till el.  Som exempel dagens biltrafik förbrukar 90 TWh medan elhybrider sänker förbrukningen till 10 TWh.. Husens energibehov kan vi lösa med passivhus.

Medan energibehovet i världen totalt sjunkit så har elförbrukningen stigit faktor två??? Osäker men tendensen är klar.

Man automatiserar industriella processer.I stället för mekaniska överföringar, hydrauliska går man över till eldrift. Typ Pappersmassa. Från dieseltåg till eldrift. Från kolugnar till elungnar (stålframställning).

Carl-Åke Utterström

Rättelse.

Tyvärr gick det för fort. Sveriges tio kärnkraftverk levererade för några år sedan 75 TWh tillsammans. Sammanlagda effekten var 10.000 MW. Dvs en medel utleverans av 7,5 TWh per verk om medeleffekt 1.000 MW.

Korrigerat.
Det Finska kärnkraftverket om 1.700 MW beräknas leverera 12,75 TWh. För en byggkostnad på 30 miljarder får vi 12,75 TWh elenergi från kärnkraften.

För en byggkostnad på 44 miljarder får vi 18 TWh elenergi från vindkraften. Dock måste nybyggnad ske efter säg 25 år.

44/30 = 1,46;  18/12,75 = 1,41.

Om man ej tar hänsyn till vindkraftens nybyggnadsbehov faktor 2,5 på en 60 års period (kärnkraftens livslängd 60 år) är kärnkraft och vindkraft ungefär lika dyrt.

Carl Åke

Anders S (anders.sch@telia.com)