Miljöpolitik är inte teknikaliteter

Efter att under en tid har läst inläggen på Gröna liberalers debattsida så slås jag av att det som diskuteras på Gröna liberalers debattsajt i huvudsak handlar om teknikaliteter gällande kärnkraftsproduktion, transportmedel samt olika typer av alternativa energikällor såsom framförallt vindkraft. Men var finns diskussionerna om djur och naturvårdspolitiken? Varför diskuteras inte bevarandet av de svenska rovdjurstammarna och den biologiska mångfalden inom folkpartiet?

Efter att ha läst naturskyddsföreningens rapport om den svenska djur och naturvården blir jag mörkrädd och sorgsen. Men inte alls förvånad. För vi som är engagerade i dessa frågor har länge känt av att förändringarna inom naturvårdspolitiken successivt har slagit igenom. Det har skett ett paradigmskifte i svensk djur och naturvårdspolitik. Perspektivet har flyttats från naturvårdande till produktionsorienterat. Är det den politiken folkpartiet vill driva i naturvårdsfrågorna? Folkpartiet var 1909 med och grundade naturskyddsföreningen.
Varför förs ingen diskussion om Sveriges djur och naturvårdspolitik inom folkpartiet i stort eller i synnerlighet inom nätverket Gröna liberaler? Djur och naturvårdspolitik är inte lika med kärnkraft eller transportmedel! Djur och naturvård är hur vi skall vårda vår natur till kommande generationer. Naturvårdspolitik är hur växter och djur på bästa sätt skall kunna leva efter sina naturliga betingelser. Naturvårdspolitik är bevarandet av art och djurliv.
Naturskyddsföreningen har i en rapport kartlagt försämringarna inom svensk djur och naturvårdspolitik och pekar framförallt på att det skett en förändrad skogsvårdspolitik gentemot en storskallig produktion, att regeringen minskat anslagen för strandskydd av värdefulla naturmiljöer och att varg och lodjur fått ett minskat skydd som innebär att alla med licens på ett vapen nu har laglig rätt att skjuta ett rovdjur som hotar ett tamdjur eller en jakthund. Jag kan naturligtvis ge många fler exempel men stannar här. Det kokar av ilska inom Sveriges djur och naturvårdsföreningar och detta på grund av den förda djur och naturvårdspolitiken i Sverige. Hur kan folkpartiet ha missat detta eller väljer folkpartiet att blunda och hoppas som om att det regnar? Det är inte bara centern som mister i trovärdighet i miljöfrågorna utan hela alliansregeringen och då även folkpartiet tappar förtroende på miljöområdet om partiet inte står upp för bevarandet av den biologiska mångfalden. År 2010 har av FN utsetts till året för biologisk mångfald.
Att värna om djur och natur är att se helheten. Att se bort ifrån det storskaliga att känna lugnet i varför vi människor existerar. Att leva nära naturen och att leva av naturen är inte bara försörjning utan det är också en livsstil. För de människor som lever nära naturen så är också bevarandet av djur och natur något helt livsavgörande. Att däremot använda naturen för tillfälligt förnöjelse eller expropriation är inte att värna om naturen. Att värna om naturen är också att förstå och sätta sig in i hur djur och växtlivet påverkas av olika mänskliga ekologiska ingrepp. Sverige har råd att värna djuren och naturen. Det finns ingen politisk motsatthet av att arbete för att djurens livsbetingelser skall förbättras och att samtidigt värna om samhällets svaga grupper.
Därför undrar jag varför det är så tyst i partiet när det gäller både tamboskapens och rovdjurens livssituation. Och varför förs ingen diskussion inom partiet angående förändringarna inom svensk rovdjur och naturvårdspolitik? Marit Paulsen driver djurskyddsfrågor på EU-nivå men i Sverige inom folkpartiet är det alldeles tyst. Detta är frågor som berör väldigt många människor och är det verkligen så att vi ska låta miljöpartiet ensamt driva frågor som rör djur och naturvård. Folkpartiet har höga ambitioner när det gäller östersjösamarbetet där vill vi att länderna runt östersjön skall ta sitt miljöansvar både för havsmiljön men även för koldioxidutsläppen i atmosfären. Höga ambitioner ska vi ha även hemma i Sverige när det gäller djur och naturvård samt även djurskydd. Folkpartiet skall verka för bevarandet av den biologiska mångfalden. Att driva djurskyddsfrågor är inte att vara vänster eller att vara insnöad fältbiolog. Det är att ha en vilja och känsla av att förändra samhället mot en respekt för all levande och dess existensberättigande. Att däremot som många av debattörerna på Gröna liberalers debattsidor debattera teknikaliteter det är onödigt då det kan överlåtas till tekniker och civilingenjörer som bygger olika typer av energisystem och fortskaffningsmedel. Politiker skall diskutera och driva inriktningen i de stora övergripande frågorna politiken skall inte gräva ner sig i tekniska detaljer.
Naturen och djuren är inte till för människan. Vi är en del av naturen och rubbade ekosystem påverkar klimatet och alla levande arter och det påverkar till syvende och sist levnadsvillkoren för människan själv. Låt oss nu vända denna trend och visa hur vi vill att framtiden för svensk djur och naturvårdspolitik skall se ut. Hoppas folkpartiet är med mig i denna förändring. Jag känner mig dock inte ensam om så inte skulle vara fallet för jag har gott om stöd ute i samhället för en förändring av denna politik och jag själv kommer inte sitta tyst och titta på. Är det någon fråga som alltid engagerat mig så är det djur och naturvårdsfrågor för vem skall tala för djuren när de inte själva trots all forskning om djurs intelligens ändå tyvärr inte kan föra sin egen talan. Att vara socialliberal för mig innebär också att värna om de allra svagaste i näringskedjan nämligen djuren.

Veronica Ekström