Regeringen har gjort satsningar på naturskyddet, men Folkpartiet vill gå längre - replik av Anita Brodén till Mikael Karlsson
Replik från Anita Brodén på Mikael Karlssons DN-artikel 15 april. Mikael Karlsson artikel hittas här, men också i klartext längre ner.
Regeringen har gjort satsningar på naturskyddet men Folkpartiet vill gå längre (inlägg Anita Brodén)
I en nyligen publicerad DN-artikel kritiserar Mikael Karlsson, ordf. för SNF, återigen regeringen för dess miljöpolitik. En del av kritiken är värt att ta på allvar, medan andra delar visar på en låsning från Mikael Karlssons ( MK) sida att vilja se att nya lösningar till och med kan leda till en bättre och effektivare naturvård.
Folkpartiet har i regeringsställning i många frågor lyckats påverka resultatet i en positiv riktning. Vi har dock inte fått gehör för allt men tänker envetet fortsätta att driva miljö/naturvårdsfrågorna vidare.
Folkpartiet anser att det krävs en ny syn på naturvården, då naturen är dynamisk. Skyddet av livsmiljöer som är på väg att försvinna, viktiga geologiska företeelser och våra vattenmiljöer kräver en strategi som inte enbart fokuserar på en ” skydda som vi alltid har gjort" utan snarare syftar till samhällets och övriga aktörers roll som ”naturens trädgårdsmästare ”. Vi vill att all framtida samhällsplanering skall grundas på en ekosystemansats och att ekosystemtjänster skall värderas ekonomiskt för att prioriteras i samhällsplaneringen.
MK-påstående 1 - ”ett systemskifte där naturvård och Allemansrätt ersätts med produktion och ägande."
Sanningen är den att Regeringen varit mån att öka delaktighet, lokal förankring, personligt ansvar och effektivt utnyttjande av medel avsatta för naturskyddet. Ägaransvaret är viktigt, samt att ta vara på engagemang och kraft hos dem som dagligen arbetar med skog, miljö och naturvård.
Folkpartiet har sett till att Allemansrätten i samband med nya strandskyddslagen lyftes fram. Vi medverkade till ett återtag av neddragna resurser till biol. mångfald, och vi har agerat för att miljöorganisationerna skall få en stor delaktighet i det fortsatta miljömålsarbetet.
MK-påstående 2 - ”ökad virkesproduktion framför målet att värna skogen som naturmiljö”
Sanningen är att Regeringen fortfarande står bakom två jämställda mål – produktion och miljö. Delmålet Levande skogar kommer att uppfyllas, vilket inte varit möjligt med den tidigare s-ledda regeringen.
Folkpartiet delar Urban Emanuelssons syn ( Centrum för biologisk mångfald) att ett intensivare skogsbruk kan bedrivas på marker utan höga naturvärden OM det kompenseras med ökat skydd på andra värdefulla marker. Fp. har arbetat för att ställa högre krav på Sveaskog, som utbytesskog och miljöföredöme. Vi var emot regelförändringen om den svårföryngrade skogen.
MK-påstående 3 - ”Budgeten för inköp av mark till reservat räcker till 50 procent mindre än den gjorde 2006.”
Sanningen är den att fram till år 2006 hade s-regeringen endast lyckats skydda 150 000 ha skyddsvärd skog, av totalt utlovat 400 000 ha.Under en mandatperiod kommer Alliansregeringen att se till att hela betinget på 400.000 ha blir skyddsavsatt.Anslaget för biologisk mångfald har ökat från 6 miljarder 2003-2006 till 7,5 miljarder 2007-2010. Dessutom ser man till att få mer valuta för pengarna.
Av budgetanslaget för biologisk mångfald för år 2011 på 1 956 miljoner används 210 miljoner kronor årligen för att finansiera Sveaskogs ersättningsmark. ( Hade denna mark köpts av bolagen på vanligt vis skulle det motsvarat en kostnad på upp mot 10 miljarder kronor).
Folkpartiet fortsätter att motivera regeringen för ett högt anslag till biologisk mångfald, då vi står inför extremt stora utmaningar om vi skall leva upp till CBD, Konventionen om den biologiska mångfalden. Vi vill öka arealen grönområden i stadsmiljön, öka antalet våtmarker, tillskapa fler och mer tillgängliga reservat – såväl till lands som till sjöss.
MK-påstående 4 - ” Allemansrätten urholkas och fler känsliga stränder bebyggs”
Sanningen är den att den kritik mot strandskyddet som framkommit härrör sig till den tidigare lagstiftningen. Den innebar bland annat en exploatering av 60 procent av Stockholms innerskärgård och en död hand i områden med fler stränder än invånare. Skyddet skärps nu i exploaterade områden. Allemansrätten ligger fast. Länsstyrelserna ska bevaka skyddets intressen vid kommunal planläggning och kunna överpröva dispenserna.
Folkpartiet var i hög utsträckning delaktiga i att säkerställa Länsstyrelsens roll, medelstilldelningen, allemansrätten samt ett stärkt strandskydd från Strömstad till Höga kusten. Folkpartiet kommer att noga följa efterlevnaden.
MK-påstående 5 - ”Skyddet av våra rovdjur har försvagats.”
Sanningen är den att den svenska rovdjurspolitiken i decennier saknat långsiktighet och förankring. Nu har regeringen( med stöd av s) beslutat om tydliga mål för en livskraftig vargstam med ett ökat regionalt ansvar och inflytande.
Folkpartiet krävde en löpande utvärdering med möjlighet att slå till bromsen. Fp har också drivit på för en snabbhet i invandring/inplantering av nya vargar. Syftet måste vara att säkerställa en livskraftig, genetisk frisk och jaktbar vargstam.
MK-påstående 6 - ”Stödet till ekologisk produktion och konsumtion har minskats med 100 miljoner ”
Sanningen är den att Regeringen lagt fast en ambitionsnivå att 20 % av jordbruksmarken skall vara certifierad ekologisk produktion. Ekobönder får nu istället för öronmärkta pengar ansöka om stöd från Landsbygdsprogrammet ( 7 miljarder/år under 5 år) där miljöersättningen för ekologiska produkter dessutom förstärkts.
Utöver detta har ett extra anslag beviljats på 60 miljoner kronor för ytterligare ekoinsatser, samt 8 miljoner kronor för marknadsföring av ekologiska produkter. Utöver detta har regeringen satsat ytterligare medel på ” Sverige- det nya matlandet”.
Folkpartiet anser att denna strategi är riktig och anser att det är viktigt att via Greppa Näringen och Odling i Balans uppmuntra övriga jordbrukare att satsa på ett hållbart brukande. Folkpartiet har en grundsyn att ekonomiska styrmedel skall användas också i jordbruket.
Anita Brodén, riksdagsledamot, Fp
”Regeringen har försvagat skyddet av vår svenska natur” - artikel i DN av Mikael Karlsson och Jonas Rudberg
Naturskyddsföreningen presenterar vitbok: Regeringens naturvårdspolitik bygger på okunskap om det väsentliga i att bevara ekosystemen.
Det pågår ett systemskifte i svensk naturvårdspolitik där regeringen sätter det privata ägandet före alla medborgares önskan om att värna naturen för kommande generationer. Miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson har gått i spetsen för den försämrade politiken. Den allvarligaste kritiken handlar om den förda skogspolitiken – där regeringen vägrar införa sanktioner – och strandskyddet som försvagats. Naturvården var eftersatt även under den förra mandatperioden. Oavsett vilken färg den nya regeringen har i höst, hoppas vi att den kraftfullt stärker naturvården, skriver Mikael Karlsson och Jonas Rudberg.
Naturskyddsföreningen presenterar i dag en omfattande granskning av regeringens naturvårdspolitik och hur den skyddar den biologiska mångfalden. Rapporten, ”Naturvårdspolitiken i Sverige 2006–2010 – en vitbok”, är en saklig genomgång av regeringens arbete med frågorna under mandatperioden.
Resultatet av vår granskning är nedslående. Det framkommer en tydlig bild av att ett systemskifte pågår i svensk naturvårdspolitik. Perspektivet har flyttats från naturvårdande till produktionsorienterat.
Regeringen sätter det privata ägandet före alla medborgares önskan om att värna naturen för kommande generationer.
Förändringen har skett både i små, till synes oförargliga men i praktiken avgörande, ändringar i styrande dokument och i helt nya regler om till exempel strandskydd och jakt.
Miljöminister Andreas Carlgren och jordbruksminister Eskil Erlandsson har gått i spetsen för regeringens försämrade politik. Kompromisser har skett och starka krafter inom de fyra regeringspartierna har velat stärka produktionen med ökade miljöskador som följd.
Naturvården var eftersatt även under förra mandatperioden. Vi hoppas nu att den regering som tillträder till hösten, oavsett dess färg, återställer regler och anslag och sedan kraftfullt stärker naturvårdspolitiken.
Naturskyddsföreningen har bevakat svenska regeringars miljöpolitik i mer än 100 år nu. Vårt mål har alltid varit att skydda naturen och dess arter till framtida generationer. Vi har varit oerhört framgångsrika. Mycket av politiken inom detta område har haft sin grund i förslag från Naturskyddsföreningen.
I dag ger forskningen ett mycket starkt stöd för att skydda mångfalden av gener, arter och ekosystem. Det är nödvändigt för att kunna öka välfärden för människor över hela vår jord. Vi menar också att mänskligheten inte har någon given rätt att utrota andra arter.
Tillsammans med klimatfrågan är utarmningen av den biologiska mångfalden mänsklighetens mest akuta problem. Ekosystemen ger oss rent vatten, mat, fibrer och mediciner som motsvarar enorma värden. Om den biologiska mångfalden utarmas kan ekosystemen bryta samman. Vi har redan sett varnande tecken i Östersjön.
Senast i år skulle förlusterna av biologisk mångfald ha stoppats, enligt beslut av FN, EU och riksdagen. Men i världen listas en femtedel av alla kända däggdjur som utrotningshotade. Bland Sveriges cirka 60 000 arter har en tredjedel analyserats, med slutsatsen att upp emot 3 500 är hotade eller missgynnade.
Den allvarligaste kritiken i vår granskning ligger i följande punkter.
1). I skogspolitiken har strävan stärkts att öka virkesproduktionen på bekostnad av målet att värna skogen som naturmiljö. Politiken innebär en öppning för en alltmer intensiv produktion, vilket mött hård kritik från forskarhåll. Skyddet för exempelvis svårföryngrad skog har försvagats, vilket betyder att många värdefulla miljöer där det tidigare krävdes tillstånd nu kan huggas lagligt.
Trots att skogsnäringen fortlöpande bryter mot regler om naturvårdshänsyn – svartskogsbruket – vägrar regeringen införa sanktioner.
2). Möjligheten att skydda värdefulla naturmiljöer genom intrångsersättning eller markköp har minskat genom att regeringen fortlöpande minskat anslagen. En ny regel gör också att den vars mark exproprieras får 25 procent över marknadsvärdet. Budgeten räcker med andra ord till mindre naturskydd. En allt mindre del av anslagen används också för att skydda skogen. Sammantaget räcker 2010 års anslag inte till att skydda mer än cirka hälften så stor skogsareal som 2006 års anslag. I kombination med stigande markpriser blir urholkningen sedan 2006 i praktiken närmare 60 procent. Regeringen beslutade dock nyligen att högst 100 000 hektar av Sveaskogs mark under 2010 ska användas som bytesmark vid reservatsbildningar.
Det innebär en klar ambitionshöjning för skogsskyddet under mandatperioden, men regeringen har bestämt att det ska ske till priset av att anslagen ska minska med över 200 miljoner kronor per år under en hel tioårsperiod.
3). Strandskyddet har i en lagförändring allvarligt försvagats. En mycket stor del av våra hotade växt- och djurarter trivs i strandmiljöer. Kommunerna har ett eget ekonomiskt intresse av att stränderna byggs ut. De har nu fått ansvaret för dispenserna, trots att alla utvärderingar visat att de missbrukat strandskyddsreglerna. Fler grunder för dispenser, även i områden med högt exploateringstryck, har införts. Möjligheten att utvidga skyddet till 300 meter togs bort, men kan återinföras i särskilda fall.
Livsmiljöerna för många hotade arter och friluftslivet drabbas när allt mer av Sveriges stränder exploateras. Allemansrätten undermineras.
4). Skyddet av våra rovdjur har försvagats. Alla med licens på ett vapen har nu laglig rätt att skjuta ett rovdjur som hotar ett tamdjur eller en jakthund. Åklagare och polis har konstaterat att lagändringen sätter fredandet av vargen ur spel. Därutöver har en i praktiken planlös licensjakt på varg införts trots att vargstammen fortfarande är utomordentligt svag och att det saknas en plan för att säkra stammens framtid. Möjligheterna att jaga lodjur har utvidgats och miniminivån för stammen har sänkts från 300 till 250 föryngringar per år.
Mycket av ansvaret har förts till regional nivå med försvagade möjligheter till koordinering som följd.
5). För att bevara den biologiska mångfalden i jordbrukslandskapet måste giftanvändningen minska. Den ekologiska odlingen är en föregångare men regeringen har försämrat stödet för jordbruk utan bekämpningsmedel.
Anslagen till ekologisk produktion och konsumtion har sammantaget minskat med cirka 100 miljoner kronor. Minskningarna har skett dels genom budgetbeslut och i regleringsbrev, dels genom de regeringsförslag som lämnats till EU-kommissionen inför ett nytt landsbygdsprogram.
En regering styr landet på många sätt, med regleringsbrev som styr myndigheterna, genom lagstiftning och med budgetstyrning. Mycket av detta kan förändras med regeringsbeslut varje vecka, mycket sker utan att medier och allmänhet hinner med att bevaka eller ifrågasätta.
Vår granskning visar att regeringen konsekvent och allvarligt försvagat skyddet av vår svenska natur. Det är en politik som bygger på okunskap om det väsentliga i att bevara ekosystemen. Men det finns ännu tid att vända utvecklingen. Vi uppmanar därför alla riksdagspartier att klart och tydligt i den valrörelse som snart startar visa hur den biologiska mångfalden och naturvärdena i landet ska skyddas i framtiden.
Mikael Karlsson
ordförande i Naturskyddsföreningen
Jonas Rudberg
projektledare för granskningen