Om Folkpartiets miljöpolitik - inlägg i NU nummer 16/10

In NU nummer 16/10 finns följande inlägg av Haralampos Karatzas om Folkpartiets milhöpolitik

Vi måste sluta vela - och våga vinna

Visst velar våra väljare! Varför skulle annars bara 1 procent av väljarna ha förtroende för Folkpartiets miljöpolitik, i en nyligen gjord mätning? Än värre är det ställt bland Folkpartisterna själva om vi ställer dem mot väggen. Fyra gånger fler folkpartister var det som föredrog Miljöpartiets politik framför vår egen. Vi har ett stukat självförtroende när det kommer till miljöpolitik.

Men det behöver inte vara så. Vi har nämligen en hel del att brås på. Den liberale statsministern Karl Staaf var med och grundade Naturskyddsföreningen redan 1906, detta i en tid då naturen inte sågs på den politiska kartan och allt mindre av i verkligheten. Folkpartiet var dessutom första parti att förorda koldioxidskatt, som ett sätt att se till att den som förorenar även betalar. Idéerna har funnits hos FP. Däremot saknas visionerna.

Vi gör dock ett allvarligt fel om vi lockas till att göra den rödgröna visionen till vår egen. Lagar och regler finns det nog av. Vi behöver inte, som MP vill, förbjuda inrikesflyg söder om Sundsvall. Ej heller är ett förbud mot stadsjeepar rätt väg att färdas på. Vad vi behöver är lösningar som gör flyget klimatanpassat och stadsjeepen hållbar. Vad vi vill är visioner som är liberala.

Ordet riskkapital

En del i en sådan vision är synlig inom ekonomins domäner. Låt mig därför måla  upp ett förslag som i dess uppbyggnad är ekonomisk, men som i dess bas är liberal. Låt mig föra fram ordet riskkapital. Riskkapital har framdrivit såväl data/IT-revolutionen som de medicinska genombrott, baserade på kartläggningen av DNA-molekylens hemligheter, som kommer nu. Båda dessa utvecklingar har haft en avsevärd inverkan i våra liv. Men framförallt har riskkapital frilagt människors kreativitet och uppmuntrat vår problemlösningsförmåga.

Varför skulle man inte dra nytta av detta för att lösa denna gäckande klimatfråga?

Men medan andra länder har upptäckt värdet av riskkapital och dess utbredning är stor, är riskkapitalets omfattning i Sverige fortfarande liten. I USA stod cleantechinvesteringar för 11 procent av alla satsningar. I Sverige stod motsvarande satsningar för 0,5 procent.

Växa och frodas

Vi behöver helt enkelt mindre politik och mer stabilitet, om vi ska få både riskkapitalet och miljötekniken att växa och frodas. Energimyndigheten poängterar i rapporten "Investera i cleantech 2009" att en viktig faktor för att nå framgång inom miljöteknikområdet är just tillgången till det kapital som krävs för att teknik och bolag ska kunna utvecklas för att möta marknaden. Energiområdet i synnerhet har av myndigheten pekats ut som ett område där investeringar förknippas med höga politiska risker, där villkoren är kortsiktiga. Detta är särskilt viktigt för vår basindustri, som är i behov både av stabilitet, men även av lösningar som minskar energikonsumtionen och ökar konkurrenskraften. 

Enkelt uttryckt: för de industrier som sysslar med pappersmassa finns en massa pengar att spara, om vi lyckas föra fram miljötekniska lösningar som är hållbara ekonomiskt och ekologiskt. 

Vad mer kan vi göra? Mycket! Men låt oss börja med följande: Vi kan lyfta fram entreprenörskapet! Vi kan skapa incitament för privata investeringar i onoterade företag! Vi kan kreera en fungerande svensk  organisationsform för riskkapitalbolag! Men framförallt måste vi sluta vela och i stället våga vinna. Någon däremot?

Haralampos Karatzas