Tal i Riksdagen den 15 juni 2009

Herr/fru talman

Det finns ingen annan utgångspunkt i detta ärende än att ha målsättningen att kommande generationer skall ha rätt att uppleva en jord i ekologisk balans.

Detta skall gälla var på jorden man än har slagit ned sina bopålar.

Kommande generationer och tredje världens befolkning skall inte behöva betala priset för de skador som vår generation i den rika delen av världen åsamkat. Vi har det yttersta ansvaret att hejda klimatuppvärmningen och dramatiskt minska utsläpp av växthusgaser till atmosfären.

För att komma dithän har Folkpartiet fyra grundläggande principer:

Förorenaren skall betala

Internationellt samarbete och avtal är förutsättning för framgång

Den biologiska mångfaldens betydelse måste tas på största allvar

Teknikpositivism och kostnadseffektivitet skall genomsyra insatserna

Tillsammans i Alliansregeringen har vi höga ambitioner. Vi fortsätter, utvecklar och ökar tempot i klimatarbetet och vidtar många konkreta och offensiva insatser. En fossiloberoende fordonsflotta 2030, en ökad energieffektivitet och främjande av förnybar energi.

Regeringen lägger dessutom andra propositioner som bland annat rör havsmiljö, områdes-skydd och energin.

I dagens SvD får regeringen stöd av John Ashton, labourregeringen klimatförhandlare i Storbritannien. " Sverige har visat vad man kan göra. Säger han, genom att sätta exakta och inspirerande standarder. Han vill trappa upp tempot och anser att Sverige och Storbritannien är nära allierade i sina strategiska mål och kommer att bistå ordförandelandet Sverige.

Vad gäller energieffektiviseringsmålet på 20 % är det min bestämda uppfattning att det kommer att krävas ytterligare ansträngningar på området. Det borde vara möjligt då tekniken utvecklas, dessutom är ekonomin en drivkraft. Kraven borde dessutom successivt kunna skärpas. Risken finns annars att utökning av energislukande maskiner etc äter upp vinsten.

Herr/fru talman

Jag vill i detta sammanhang ändå ge ett erkännande till delar av den tidigare regeringens miljöarbete. Det har medverkat till ett bra utgångsläge. Sverige har ett gott miljöanseende internationellt.

Den ideella sektorns och civila samhällets engagemang och kunnande är också värda att lyftas fram. Jag hade emellanåt önskat ett annat tonläge, som öppnat upp för konstruktiv dialog, men inser samtidigt våra olika roller och uppskattar ändock viljan att påverka i en klimatvänlig riktning.

Alliansregeringens målmedvetna och höga ambitioner kommer med stöd att ge förutsättningar för ett starkt svenskt ledarskap i samband med den internationella klimatöverenskommelsen. Vi har siktet inställt på att nå fram till en global, långtgående överenskommelse i december, samtidigt som vi tar ett nationellt ansvar. 2050 har vi exempelvis ett mål att vara utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

Ett positivt erkännande gav för övrigt WWF:s ordförande Lasse Gustavsson under den gångna veckan i samband med ett Östersjöseminarium då han ansåg att Sveriges politiker, oavsett partitillhörighet, i internationell bemärkelse är "miljöextremister".

Herr/fru talman

För oss i Alliansregeringen handlar det inte om en inbördes tävling om högsta procentsats utan om en politik som grundar sig på dagens tillgängliga forskningsrön, på klimatberedningens och vetenskapliga rådets analyser, på dialogmöten med näringsliv och det civila samhället och på EU:s klimat/energipaket.

Globalt sett måste utmaningen tacklas gemensamt, effektivt och utan dröjsmål.

Herr/fru talman

Jag vill för våra lyssnares skull försöka reda ut en del begrepp som kan verka förvirrande.

När vi talar om att minska klimatutsläpp i den icke handlande sektorn betyder detta en minskning i de sektorer som Sverige har rådighet över dvs. trafiken, jordbruket, bostäder, lokaler, avfall samt viss industri och energiverksamhet.

Alliansregeringen ämnar minska utsläpp av växthusgaser med 40 % inom denna sektor fram till 2020. Vi konkretiserar på område efter område hur dessa totalt 20 miljoner ton växthusgaser, som detta innebär, skall minskas. Transportsektorn skall vara helt fossilfri 2030- arbetet behöver drivas på rejält för att klara delbetinget till 2020. Biogas och elhybrider är i fokus.

Oljeuppvärmningsförbud inom bostadssektorn till 2020. Satsning på energieffektiva byggnader vinner terräng. Inte minst den s.k passivhustekniken.

Jordbrukssektorn kommer att få minskade dieselskattesubventioner. I andra vågskålen kan denna sektor sitta inne med ett vinnarkoncept som energiproducent och som producent av allt mer efterfrågade sunda livsmedel samt de satsningar som erbjuds för en hållbar utveckling inom landsbygdsprogrammet.

Utsläppen skall totalt i den icke handlande sektorn minska från 50 miljoner ton till 30 miljoner ton växthusgasutsläpp till 2020.

Det som skiljer oss från oppositionen är vår uppfattning att vi bör tillvarata möjligheterna att göra insatser också i andra länder, motsvarande 6,7 miljoner ton, som vi kan tillgodoräknas för. En winwinsituation.

Den s.k handlande sektorn, är ett handelsssystem inom EU och innefattar förbränningsanläggningar för el- och värmeproduktion, oljeraffinaderier, koksverk, järn-och stålverk, cement, glas och keramisk industri och massa och pappersindustri.

Beslut har fattats att inom EU minska denna del med 20 %. Alliansregeringen drev 30%-linjen- vilket också blev beslutat, under förutsättning att andra länder följer efter EU.

Flyget kommer att inrymmas i detta handelssystem 2012. Regeringen driver också på för att sjöfarten skall inlemmas.

Sverige har 700 anläggningar som inlemmats i detta system, anläggningar som tillsammans står för 29 % utsläpp. Det beräknas bli utsläppsminskningar på ytterligare 8 miljoner ton.

Det som man inte kan vara nöjd med är hur fördelningen av utsläppsrätter skett. Det är inte acceptabelt att dela ut den största andelen gratis. Denna del är ett misslyckande.

Herr/fru talman

För att klara åtaganden krävs inledningsvis stora ekonomiska resurser , på sikt kommer det att vara en lönsam affär, givetvis tillsammans med vinsten av att vi räddar vår miljö.

Regeringen har lagt kraftfulla paket inom klimat och energiområdet på 7 miljarder, varav 4 miljarder i ökat . utvecklingssamarbetet, vilket bidrar till utvecklingsländernas åtgärder för att begränsa halten av växthusgaser, återbeskogningsprojekt, bättre teknik och alternativa energikällor.

Några konkreta exempel.

Ytterligare 875 miljoner under 3 år på 2:a generationens biodrivmedel.

450 milj/år- förutsatt medfinansiering, på el- och hybridfordonsteknik. Att Volvo personbilar och Vattenfall nu samarbetar i elhybridsatsning bådar gott.

Ytterligare mångmiljonsatsningar på Hållbara städer, biogas, elsatsningar, samt frågor kring vatten och anpassningsåtgärder vid förändrat klimat.

Herr/fru talman

Den biologisk mångfalden är en liberal hjärtefråga. Det finns en tydlig koppling mellan åtgärder för att minska förlusten av biologisk mångfald och påverkan på klimatet. En aktiv naturvårdspolitik bidrar till att minska utsläppen av växthusgaser. Den globala mångfalden av olika ekosystem såsom skogar, våtmarker, gräsmarker, fjäll, floder och hav har en avgörande betydelse för balansen av växthusgaser i atmosfären.

Välmående ekosystem och rik biologisk mångfald är viktiga för att mark, hav och biomassa ska kunna binda mer koldioxid Därför måste vi på alla sätt hejda den globala utarmningen av den biologiska mångfalden, också ur ett klimatperspektiv.

Herr/fru talman

Jag vill sist men inte minst lyfta fram tredje världen perspektivet då utvecklingsländernas situation är en annan liberal hjärtefråga,

Insatser behövs för kunskap och kapacitetsutveckling i utvecklingsländer som grund för anpassningsåtgärder och utsläppsminskningar, samtidigt som fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling måste prioriteras.

Det svenska programmet för flexibla mekanismer bör utvecklas.

Sverige och andra industrialiserade länder måste ta sitt ansvar och bidra till finansiering av utsläppsminskningar i utvecklingsländer.

Det är viktigt att utskottet så tydligt skriver att man utgår från att rättvisefrågorna uppmärksammas i arbetet för att bidra till fattiga länders hållbara utveckling.

Industriländerna måste gå före med att minska sina utsläpp men även bistå utvecklingsländer avseende anpassning, teknologi, finansiering, kunskap och kapacitetsuppbyggnad. De fyra miljarder som regeringen satsar på klimat och utveckling i biståndet kan bidra till såväl en klimatåtgärd som ett stöd till hållbar tillväxt.

Med detta, fru talman yrkar jag bifall till betänkandet