Elbilar för och emot - inlägg i tidningen NU
Elbilar för och emot
I Tidningen NU nummer 22/10 finns ett inlägg om elbilar under rubriken Batteridrivna elbilar stora energislösare som sedan får en replik i senaste nummret av NU ( NU 23/10) under rubriken Elbilar är bra.
Ursprungliga inlägget: Batteridrivna elbilar stora energislösare
De flesta läsare anser nog att något mer miljövänligt än en eldriven bil kan
man inte tänka sig. Den är tyst och den släpper inte ut några avgaser. Men är
det verkligen så? Låt oss granska vad som händer. All förflyttning av fordon
kräver energi.
I de bilar som drivs av en förbränningsmotor finns den nödvändiga energin i det
medförda bränslet. Energin som frigöres vid förbränning i motorn omvandlas
till mekanisk energi som driver fram bilen. Dessutom bildas koldioxid som
tillförs atmosfären och det vill vi undvika.
Batterier:
En elbil måste också ha energi för att rulla och den energin förvaras i
batterier av olika slag. Energin i ett batteri finns lagrad som kemisk energi
som omvandlas till elektricitet när bilens elektriska motor behöver den.
Energin i batteriet kommer från ett kraftverk som omvandlat energin i olika
energibärare till elektricitet som förflyttas i kraftledningar till
konsumenten. Denne låter elektriciteten framställa kemisk energi i bilens
batterier. Nu är naturen sådan att vid all omvandling av energi till olika
former blir en del av den ursprunglig energin värme. Man kallar det för
förluster. I fallet med elbilen har vi förluster i kraftverket, i
kraftledningarna, i batteriladdningen, i batterianvändningen, självurladdning
av batteriet och förluster i elmotorn.
Sammantaget blir utnyttjandet av energin i elbilar betydligt lägre än om vi
använder en vanlig dieselmotor. Vi bör naturligtvis också hushålla med energin.
Då skall bilen vara så lätt som möjligt. De batterier som är kända i dag kan
bara innehålla en bråkdel av energin som finns i flytande bränsle räknat per
vikt. Det kallas energitäthet och det går inte att ens teoretisk framställa
batterier som kommer i närheten av energitätheten i flytande bränslen. En bil
som måste ha stora tunga batterier för att kunna ha tillgång på energi
förbrukar alltså mer energi än en som är lättare.
Stor mängd förluster
Vi kan naturligtvis framställa energi med vindkraft och annan förnyelsebar
energialstrare, men det kvarstår ändå en stor mängd förluster som gör att den
batterieldrivna bilen framstår som en mycket stor energislösare.
Men koldioxidutsläppen måste reduceras. En lösning som föreslagits av bland
andra George A Olah är att gå över till metanol. Metanolen kan användas till
motorbränsle i vanliga bilmotorer.
Metanolen kan framställas av skogsavfall, den kan tillverkas av vätgas och
koldioxid (från luften) och den kan under en övergångsperiod framställas av
naturgas. Någon större ombyggnad av infrastrukturen i samhället behövs inte
heller. Vad som behövs är att våra beslutsfattare slutar att subventionera
batterielbilar i tron att de är miljövänliga samt att bidragen till
etanolframställning ur matråvaror upphör. Möjligen behövs det starthjälp för
metanolframställning. Om metanolen framställs på annat sätt än från skogsavfall
eller naturgas så går det åt energi till detta. Och det är stora mängder.
Fossila bränslen
Ett litet räkneexempel kan belysa vad det är fråga om. Sverige importerar
fossila bränslen till fordonsdrift motsvarande energimängden ca 120 Twh per år.
Om vi inte vill använda importerad fossilt bränsle så måste energin komma
någon annanstans ifrån. De alternativ som finns är vindkraft och kärnenergi. Om
vindkraftverk byggs på 3 procent av landets yta kan dessa generera 20 Twh per
år. Det behövs ytterligare 100 Twh. Skulle vi envisas med att bara använda
vindkraft går det åt ca 20 000 enheter. Alternativt kan vi bygga 7 nya
kärnkraftsreaktorer. Hur skall vi göra?
Ola Glav, Vallentuna
Replik i NU av Mikael Ståldahl
Rubrik: Elbilar är bra
Ola Glav skriver i NU 22/10 att batteridrivna elbilar är stora
energislösare, och förespråkar istället metanol. Glav menar att den totala
verkningsgraden blir lägre med en batteridriven elbil än med en dieselbil.
Och det stämmer nog om man antar att elen produceras genom att man bränner
diesel i ett kondenskraftverk.
Men som tur är så finns det andra och bättre sätt att producera el på. Vi
har vattenkraft, vindkraft och i framtiden kanske även vågkraft. Vi har
kärnkraft.
Och vi har kraftvärme där man producerar el och fjärrvärme samtidigt.
Elbilar bör inte avfärdas bara för att det finns dåliga och ineffektiva sätt
att producera el på.
Glav förespråkar istället metanol. Framställer man metanol från skogsavfall
så konkurrerar man med kraftvärme som kan använda samma skogsavfall. Att
tillverka av vätgas är orealistiskt eftersom det inte finns någon bra källa
till vätgas.
Och jag förstår inte poängen med att göra om naturgas till metanol när det
går att använda naturgas direkt som fordonsbränsle.
Man ska inte heller glömma att elbilar har en rad andra fördelar framför
bilar med förbränningsmotor. Man eliminerar helt de lokala utsläppen av
miljö- och hälsofarliga avgaser, (till exempel kväveoxider). Man får också
betydligt mindre buller. Detta ger en rejält förbättrad lokal miljö i
städer.
Mikael Ståldal, Riksdagskandidat (fp), Stockholms stad
Både rätt och fel om elbilar
I NU nr 22 påstår Ola Glav att batteridrivna elbilar är stora energislösare – t.o.m. värre än dieseldrivna. Påståendet bygger på de energiförluster som uppstår vid produktion och transport av elkraft samt vid laddning av batteriet. Dessa förluster föreligger förvisso, men om man nu skall göra en jämförelse så uppstår mycket stora förluster vid framställning och transport av bränslen till förbränningsmotorer också. De är sannolikt större än vid elproduktion. Framför allt uppstår en mycket stor energiförlust när den lagrade energin i bränslet skall omformas till effekt i en förbränningsmotor. En elmotor har flera gånger högre verkningsgrad än en förbränningsmotor – oavsett bränsletyp. Den delen av ekvationen verkar Ola ha glömt bort. En annan viktig faktor är att en el- eller hybridbil kan ta vara på effekten som uppstår vid inbromsningar – en energi som går helt förlorad i en förbränningsmotordriven bil. De flesta experter är nog eniga om att en eldriven bil i ett helhetsperspektiv drar mindre energi än en med förbränningsmotor. Ur koldioxid och klimatsynpunkt är elbilen också ”vinnare”. Med hur mycket är avhängigt hur elen resp. bränslet producerats.
Ola har dock helt rätt i att också elbilar drar energi och att det kommer att bli mycket svårt att ersätta all den energi som vi idag utvinner ur fossila bränslen. De fossila bränslena utgör i dag ca 80 % av världens totala energiförbrukning. När dessa försvinner p.g.a. ”slut på lagret” (olja och gas) eller p.g.a. att världssamfundet av klimatskäl lyckats enas om att fasa ut kolet, så uppstår ett enormt ”hål”. Detta underlättas inte av att världsbefolkningen fortsätter att växa och att miljarder kineser, indier och andra lågkonsumerande världsmedborgare inte tycker det är självklart att ”västvärlden” skall göra av med mycket mer energi per capita än de själva.
För att lösa detta dilemma kommer teknologi i alla former att behövas. Det kan vara metanol, förnybar el, bränsleceller, biogas eller annat, men det kommer framför allt att krävas en betydande omställning till ett mycket mer energi- och resurssnålt samhälle och levnadssätt. Dagens politiker – också i FP - borde ta ett större ansvar när det gäller att göra väljarna medvetna om den utmaningen.
Lars Wedén
- svara
Skrivet av Lars Wedén den 17 juni, 2010 - 12:15.