Information om vindkraften

Information om vindkraften. 

Ofta hör vi felaktig information om vindkraften. Dyrt, störande och svår att använda. Inget är mer felaktigt. Det är lönsamt, många tidigare problem har försvunnit och kunskapen om hur man använder vindkraft ökar snabbt i Sverige. Men vi ligger långt efter andra länder. Folkpartiet tycks motarbeta vindkraften – jag förstår inte varför.

Förutom detta inlägg finns också en prognos för energiförbrukningen i Sverige år 2030 där vindkraft är en betydande del på http://gronaliberaler.se/node/116. Ett förslag om storskalig export av fossil-fri – en ny svensk exportindustri finns på http://gronaliberaler.se/node/108 och information om e-certifikatsystemet finns på http://gronaliberaler.se/node/118

Detta är ett försök till ett samlande faktainlägg on vindkraften

Vinden är en energikälla som i alla tider använts av människan för att driva olika typer av utrustning som kvarnar, pumpar och båtar. För 30 år sedan togs vindkraften i bruk också för kommersiell produktion av el. Vinden är en uthållig energikälla med låg driftskostnad. Vid drift ger vindkraftverket endast liten påverkan på miljön.

De senaste åren har ekonomin för vindkraft snabbt förbättrats. Anledningen till denna förbättring beror i huvudsak på tre faktorer. Tillverkningen har successivt förbilligats, nya verk är mycket effektivare än äldre verk och vi har lärt oss att effektivare installera och använda vindkraft.

Priset på vindel

Redan innan man räknar med effekten av el-certifikatsystemet är el från vindkraft billigare än kolkraft, oljekraft och gaskraft beroende på att dessa energiformer belastas av koldioxidskatter. Vindkraft är något dyrare är kärnkraft innan effekten av el-certifikatsystemet är medräknad. Finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier anger i boken Medvind i uppförsbacke att landbaserad vindkraft har en produktionskostnad i spannet 38-50 öre per kWh vid 6 % ränta beroende på vindläget. Kostnaden strax under 40 öre per kWh gäller för bra vindlägen, som man naturligtvis normalt väljer. Kärnkraft ligger på c:a 30 öre per kWh vid 5 % ränta. Räknar man med el-certifikatsystemet, som man naturligtvis måste göra, eftersom detta är infört och skall gälla till 2030, är vindkraften det billigaste sättet att generera el. Biobränsle för elproduktion och storskalig vattenkraft är enligt expertgruppen för miljöstudier något dyrare, men i samma storleksordning. Storskalig vattenkraft har begränsade möjligheter, eftersom vi skall bevara våra stora älvar. Expertgruppen för miljöstudier konstaterar också att de samhällsekonomiska kostnaderna för el från vindkraft klart understiger de från biobränslen beroende bl.a. på den alternativa användningen man har av skogsråvara. Man konstaterar också att vindkraft ur miljösynpunkt är ett lågriskalternativ, vilket också positivt påverkar en samhällsekonomisk analys.

Man skulle kunna tro att de goda vindlägena snart tar slut. Men i verkligheten blir ekonomin för vindkraft successivt bättre, vilket hittills medfört att potentialen för vindlägen med bra ekonomi ökar över tiden. Denna utveckling kommer att  fortsätta, vilket gör att det även i framtiden är rimligt att räkna med en produktionskostnad på runt 40 öre per kWh eller lägre, innan effekten av el-certifikatsystemet är medräknad och betydligt lägre så länge certifikatsystemet gäller.

Folkpartiet hävdar ofta att vindkraftens kostnad per kWh är två till tre gånger så hög som vatten- och kärnkraft. Detta är alltså inte korrekt. Man kan undra varaför Folkpartiet medvetet försöker motarbeta vindkraften med felaktiga uppgifter.

Nuläget

Under 2008 levererade den svenska vindkraften omkring 1.6 TWh el (källa: ELFORSKs driftstatistik), en ökning med 31 % över 2007.  Internationellt har utbyggnaden av vindkraft har gått fort. 1980 fanns 100 MW vindkraft i världen, 1990 fanns 2000 MW och 2007 fanns 93 800 MW. Den årliga tillväxten har legat på 25-30 % de senaste åren. Stora vindkraftsländer (2006) är Tyskland med kapaciteten 20 622 MW, Spanien 11 615 MW, USA 11 575 MW och Indien 6 270 MW. Sverige, som 2006 hade 571 MW, har släpat efter beroende på dåligt intresse från samhället. Vindkraften står för cirka 1 procent av den svenska elförsörjningen. Motsvarande siffra i Danmark, som inte har tillgång till vattenkraft och kärnkraft, är 18 procent. Riksdagens planeringsmål är att vindkraften till 2015 ska öka till 6-7 procent av den totala elförsörjningen i Sverige.

Moderna vindkraftverk är tystare och effektivare

Moderna vindkraftsystem har kommit till rätta med många av de problem man tidigare anfört mot vindkraft. Ljudnivån är numera mycket lägre än tidigare. Vingarna är antireflexbehandlade för att minska problem med reflexer. Verken kan också automatiskt stängas av om man vid vissa tider förväntar sig roterande skuggor som skulle kunna störa boende i närheten. Det problem som kvarstår är att verket naturligtvis syns, men fler och fler människor tyckas anse att detta är helt OK beroende på att vindkraften är en klimatvänlig teknik. Ett vanligt verk på 225 kW som installerades på 90-talet kan producera 400 000-600 000 kWh per år. Ett verk på 2 MW av den typ som nu installeras kan producera 4 000 000- 6 000 000 kWh per år eller mera. Bara effekten av moderna och större verk har alltså 10-dubblat potentialen för vindkraft.

Potentialen

Det finns en mycket stor potential för vindkraft i Sverige. Energimyndigheten föreslår i utredningen ”Nytt planeringsmål för vindkraften 2020 – ER 2007:45” att det nuvarande svenska målet om 10 TWh till 2015 ersätts med målet 30 TWh till 2020. Detta föreslår Energimyndigheten skall bestå av 20 TWh landbaserad vindkraft och 10 TWh till havs år 2020. Enligt Energimyndigheten (Planerade Vindkraftsanläggningar updaterad 2008-02-21) utgör summan av projekt som är under projektering inte mindre än 41 TWh. Det tycks alltså som verkligheten skulle överträffa målet, även om inte alla projekt realiseras till fullo. 10 TWh landbaserad vindkraft kräver ca 2.500 nya vindkraftverk med nuvarande teknik och nuvarande storlekar.

Den långsiktiga potentialen är mycket stor. Energimyndigheten säger i sin utredning ER 2007:45 följande om potentialen och refererar till en annan utredning ”Då ytor kring bebyggelse samt ytor med konfliktintressen som riksintressen för annat än vindkraft exkluderats återstår en potential över land på över 500 TWh vindkraft” . Delar av denna potential kommer i praktiken att falla bort av andra mjuka intressen som hänsyn till landskapsbild etc. men studien visar att det finns en väldigt stor potential för vindkraft. Slutsatsen av detta är att vi inte kommer att problem att hitta bra vindlägen för att bygga ut vindkraften till 30 TWh som Energimyndigheten föreslår eller mera. Däremot måste man planera för hur man skall hantera s.k. ballanskraft som måste utnyttjas när det inte blåser på en viss plats.  Ett förslag om storskalig export av fossil-fri baserad på storskalig utbyggnad av vindkraften finns på http://gronaliberaler.se/node/108

Balanskraft

För att hantera situationen då det inte blåser på en viss plats behöver man balanskraft. Här har Sverige en idealisk situation med stora mängder vattenkraft, som kan utnyttjas som ballanskraft. Genom att sprida vindkraften över landet kan också behovet av ballanskraft minskas. Vissa kompletterande investeringar måste dock till när vindkraften har växt sig stor i Sverige. Energimyndigheten har i sin utredning ER 2007:45 föreslagit att frågan om ballanskraft skall utredas, så att denna fråga inte bromsar vindkraftsutbyggnaden.  Energimyndigheten talar om vikten av att vindkraften sprids över landet vilket den nu gör. Då minskar behovet av ballanskraft. Problemet tycks inte heller uppstå i större omfattning förrän volymen överstiger 20 TWh. Därutöver finns följande möjligheter. Den existerade vattenkraften kan utan förändring utnyttjas ännu mer än i dag som ballanskraft, men man kanske måste betala någon ersättning till ägarna, eftersom utnyttjande av vattenresursen kanske blir mindre effektiv. Med investering i större effekt i existerande vattenkraftverk kan dessa säkert ännu bättre fungera som ballanskraft. Kanske kräver detta något större dammar. Man bör kunna använda export av el som ”ballanskraft”. När vi har överskott exporterar vi och annars inte. Behovet av att investera i ballanskraft hamnar då i andra länder. Men vi får antagligen inte fullt betalt för denna el eftersom den riskerar att fluktuera Vi kan investera i småskalig vattenkraft, som då fungerar som yttrligare ballanskraft. När vi introducerar plug-in-hybrider och andra el-bilar i stor skala fungerar dessa som ett gigantiskt batteri och kan minskar behovet av ballanskraft speciellt om vi har ett s.k. smart nätverk med differentierade priser.

Även kärnkraftverk behöver balanskraft. Faller ett verk om 10 TWh bort beroende på tekniska problem måste detta kompenseras med balanskraft.

Energimyndigheten anger ett exempel i sin utredning ER 2007:45 att man med mycket vindkraft eventuellt kan behöva c:a 12 % extra kraft för att täcka upp för ballanskraft, men detta behov är rimligen mindre ju mera spridd över landet vindkraften är. En kostnadsökning på 12% som vindkraften eventuellt skulle behöva betala skulle innebära att priset per kWh ökar från 38 öre till 42,5 öre. En sådan prisökning omöjliggör inte produktion av vindkraft. Slutsatsen: Det är rimligen inga som helst problem att bygga ut vindkraften till 30 TWh eller mera, men vissa kompletterande investeringar kan behövas.  Jag är övertygad att vindkraftsmotståndarna överdriver problemen med vindkraften och dess behov av balanskraft  för att bevara nuvaranade avskrivna vattenkraft och kärnkraft kompletterad med importerad dyr kolkraft som de enda stora energikällorna för att kunna hålla uppe priset.

Certifikatsystemet.

För att det skall vara lönsamt för investerare att satsa på vindkraft krävs ett certifikatsystem eller liknande. Beräkningar visar att man med certifikatsystemet kan nå en räntabilitet på c:a 8-9 % på sin investering. Utan certifikatsystemet blir avkastningen c:a 3% vilket knappast kan attrahera investerare. Avsikten med certifikatsystemet är ju att driva fram alternativa energikällor och det är exakt vad man lyckats med. Mer information om e-certifikatsystemet finns på http://gronaliberaler.se/node/118

Något om vindkooperativ

En intressant effekt av att vi har ett el-certifikatsystem är att privatpersoner kan investera i andelar i ett vindkooperativ. En modell som används av något bolag är att andelsägarna investerar 6700 kr per 1000 kWh som man önskar få levererat. Vindkooperativet levererar sedan el till sina medlemmar för självkostnadspris + skatter, avgifter och moms till ett pris runt 60 öre att jämföra med marknadspriset som är betydligt högre. Medlemmarna får en bra räntabilitet på sina investerade pengar genom de lägre elkostnaderna. Detta får en rad intressanta effekter a) Sverige får mer förnybar energi b) det blir mindre CO2 från kolkraftverk i Europa som ju används på marginalen c) det tillkommer nya investerare i förnybar elkraft d) vi får en motkraft mot det oligopol som vi nu har på elmarknaden – bör kunna pressa elpriset om vi får många vindkooperativ e) marginalkostnaderna på el för medlemmarna bygger på servicekostnaderna för vindkraftverk i Sverige och inte på kostnaden av kolkraft i Europa. Sett från synvinkeln av ett vindkooperativ kan man se certifikatsystem som en omfördelning av kostnad mellan de som inte vill investera i förnybara energikällor (med kostnaden 5-6 öre per kWh för el-certifikat) till de som vill investera i förnybar energi, som ju får ett rejält bidrag. De som drabbas av  ökad kostnad kan enkelt spara motsvarande del av elförbrukningen. Besparingspotentialen är ju mycket stor för el. Samma effekt som energiskatten kan förväntas ha.  Man kan då se certifikatsystemet som att det stimulerar både sparande och nyinvestering i förnybar el utan kostnader för staten. Alla svenskar skulle kunna vara med i ett vindkooperativ och påverka sin egen elkostnad och därmed vara ”klimatsmart”. Kompletterande information om e-certifikatsystemet finns på http://gronaliberaler.se/node/118 .Om vindkooperativ se t.ex www.o2.se

Vindkraftsmotståndarna.

Min personliga uppfattning är att oligopolet för elproduktion (Vattenfall, Fortum, EON etc.) hela tiden försökt att motverka vindkraft i Sverige på olika sätt. Detta är säkert anledningen till att Sverige ligger så långt efter i utvecklingen jämfört med andra länder. Man har velat hålla uppe priserna på avskriven vattenkraft och avskriven kärnkraft och troligen sett vindkraft som en konkurrent. Tyvärr har man tidigare fått bra stöd av miljörörelsen som hela tiden motverkat vindkraft där den planerats och alltid förordat en annan placering med motiveringen att naturen påverkas. Vindkraften har också i vår miljölagstiftning klassats som miljöfarlig verksamhet och som sådan fått svåra restriktioner som fördyrat och försvårat utbyggnaden. Det lär också vara så att man utan miljöprövning kan bygga ett ganska stort kolkraftverk (har just nu inte hittat källan till denna uppgift) men att redan ganska små vindkraftanläggningar utsätts för omfattande kontroller med överklagandemöjligheter. Det finns också exempel från miljödomstolen att man underkänt en ansökan om vindkraftverk för att man antar att det finns en bättre plats i närheten. Miljölagen ger denna möjlighet att på detta sätt stoppa miljöfarlig verksamhet, men verkar ganska bakvänt när det gäller vindkraft som man tycker skulle betraktas som miljövänlig i stället för miljöfarlig. Förbättringar för vindkraften håller på att införas i flera av dessa avseenden.

Varför Folkpartiet sällar sig till vindkraftsmotståndarna är obegripligt.

 
 
Källor

Mina källor Jag bygger min information på två kurser i vindkraftsteknik på Högskolan på Gotland. Jag har också andelar i ett vindkooperativ och har noga studerat ekonomin för detta kooperativ. Jag har också som en del av studierna gjort en vindkraftsplan för Knivsta Kommun. Bland litteratur finns Finansdepartementets expertgrupp för miljöstudier som utgivit boken Medvind i uppförsbacke ISBN 91-38-22627-8 och Energimyndigheten som har gjort utredningen ”Nytt planeringsmål för vindkraften år 2020” ER 2007:45. 2)