Stadsplanera och bygg för framtiden
Undertecknad har tillsammans med Stella Fare och Nina Lundström skrivit en debattartikel i detta ämne. Vi får se vilka tidnigar som tar in den. Gröna Liberaler kan i varje fall läsa den här:
Stadsplanera och bygg för framtidens krav!
Världen, Sverige och Stockholmsregionen med invånare står inför stora utmaningar. Världsbefolkningen går från 7 miljarder till 11- 12 redan år 2050. Dagens nyfödda är då 40 år och två generationer till har sett dagens ljus. Vi blir inte bara fler – miljarder världsmedborgare har berättigade krav på ökad välfärd. De rika ländernas välfärd bygger på billig, fossil energi som bl.a. resulterar i allvarliga klimatförändringar.
Samtidigt med de ökande behoven minskar tillgången på energi. Forskarna anser att olja och gas sinar före 2050 och att kolkraft bör fasas ut av klimatskäl . Dessa källor står för 80 % av världens energi. Det gäller inte ”bara” transporter och uppvärmning utan även tillgången på livsmedel. Jordbruket är extremt beroende av olja. Konstgödsel, odling, transport och produktion av livsmedel gör av med 10 kilo olja per kilo ”mat”. Utan olja minskar arealavkastningen. Tillsammans med minskad åkerareal p.g.a. klimatorsakad havshöjning och utbredning av torrbälten blir risken för global livsmedelsbrist mycket stor.
Många tror att lösningen är teknologisk utveckling t.ex. mer kärnkraft. Det är nödvändigt, men långt ifrån tillräckligt. Det krävs en omställning av levnadssätt och en samhällsplanering som ger uthållighet också för våra barn och barnbarn.
Exempel på åtgärder:
· Stadsplanera för minskat bilberoende! –Stor-Stockholm är byggt för bil. Boende, service och arbetsområden är utspridda och svåra att kollektivtrafikförsörja. Ny och befintlig bebyggelse bör samplaneras så för en helhet med god kollektivtrafik, minskat transportbehov och bättre cykelmöjligheter.
· Satsa på attraktiv kollektivtrafik! – Spårbunden trafik är vinnaren. Utöver pendeltågs- och T-banesystemen finns stora möjligheter att bygga ut spårvagntrafiken .
· Våga pröva spårbil! – Lätta, förarlösa vagnar för 4-6 personer går utan väntetid och stopp på upphöjda banor från den resandes start till mål. I flera delar av vår region kan spårbil binda samman bytespunkter, bostäder, handelsområden och arbetsplatser på ett unikt sätt. Arlanda/ Märsta och Sundbyberg/ Annedal är intressanta exempel att studera..
· Rädda åkermarken! – Livsmedelsförsörjningen måste tryggas. Åkermark som bebyggs är borta ”för alltid”. I dag är bostadsbyggande tillräckligt skäl för att förstöra odlingsjord. Skyddet måste stärkas och expansion främst ske genom förtätning.
· Utveckla odlingsmöjligheterna! – Framtiden kräver nära matproduktion. På flera håll utvecklar man stadsodling, stadsnära odling och koloniverksamhet. Det bör ske också i Stockholmsregionen.
· Återskapa kretsloppet! - Utan konstgödsel måste näringsämnena i våra livsmedel återföras till jorden. Avfallssortering nära källan är en förutsättning. Urinseparerande toalettsystem är ett sätt som behöver utvecklas.
· Bygg klimatsmart! - Hus kan byggas inte bara självförsörjande – de kan t.o.m. generera energi! Bergvärme, sol- och vindkraft är av medlen som lönar sig i ett längre perspektiv. Materialvalet har stor betydelse – mer koldioxidbindande trä i stället för energikrävande betong är exempel. Det kan krävas i detaljplaner och entreprenörsavtal.
För detta verkar vi inom och utom vårt parti. Den politiska debatten handlar för mycket om vad vi får i plånboken idag och för lite om det ansvar som dagens politiker har för ett samhälle som är uthålligt för kommande generationer, vår miljö och det naturliga systemet. Det krävs en genomgripande omställning för att klara detta. Ju längre det dröjer innan vi inser det, desto svårare blir det.
Stella Fare, Stockholm - kandidat (FP) till riksdagen och ledamot Stockholms läns landsting
Nina Lundström, Sundbyberg - riksdagsledamot (FP) för Stockholm län
Lars Wedén, Sigtuna – kandidat (FP) till Stockholms läns landsting
En av dom stora miljöproblemen hänför sig till konsumtion och produktion av animalisk "mat". det är märkligt tyst om detta, men precis som petroleumlobbyn är det starka krafter som inte vill ha den debatten. En vetenskaplig studie på miljöbelastningen av att äta animalier eller köra 500 mil om året i bil( vi är många som är och förblir beroende av bil i vårt avlånga land) vore intressant. Liberala hälsningar
Åke, Fp Mölndal
- svara
Skrivet av Åhörare (ej verifierad) den 18 augusti, 2010 - 21:15.Hej!
Ja, jag delar helt din uppfattning. En minskning av den globala- och svenska - köttkonsumtionen, särskilt nötkött, skulle betyda mycket för både klimathotet och möjligheten att föda framtidens befolkning. Både nötkreatur och annan boskapsuppfödning är viktiga delar av ett hållbart kretsloppssamhälle, men den extrema konsumtionsnivån innebär att en huvuddelen av djuren föds upp med människoföda där 10 kilo "mat" blir ett kilo kött för att inte tala om energiåtgång och utsläpp av växthusgaser. Dessutom medför den ökande konsumtionen utbredd regnskogsskövling. Jag har försökt föra fram detta i FP-kretsar, bl.a genom motioner till landsmötet. Svaren från ledande folkpartister har varit att "det är komplicerat", vilket brukar betyda att man inte vågar ta i frågan.. Den är förvisso komplicerad, men det innebär inte att man skall ducka.
Ett annat område som verkar vara tabu är den globala befolkningsökningen och frågan om familjeplanering i biståndsarbetet. Ca 4% med bred definition av det svenska biståndet går till "reproduktiv hälsa". Enl våra talesmän är det alldeles tillräckligt. Det är förunderligt att det skall vara så svårt att förstå att en uppbromsning och tom vändning av befolkningstillväxten ökar sannolikheten att komma till rätta med i stort sett alla utmaningar mot vår miljö och civilisation. I stället för att ta sitt ansvar för framtiden hoppar man populistiskt på alliansens valgodis om ökat flerbarnstillägg. Som om fler barn i den rika, högkonsumerande världen är det som jorden behöver.
Anledningen till att jag inte tog upp dessa områden i debattartikeln var att den avsåg vara inriktad på åtgärder i Stockholmsregionen. Köttfrågan och befolkningsfrågan har jag tagit upp både på denna site och i NU, men responsen har varit mycket begränsad.
Lars Wedén
- svara
Skrivet av Lars Wedén den 19 augusti, 2010 - 13:19.Jag sände i början av juli en fråga till - Medvetenkonsument - angående köttproduktion och metan från köttdjur. den löd;
*******
Ok. Nöt och får producerar mycket metangas. De äter helt oförädlad mat.
Gris och kyckling producerar mindre metangas. De äter lätt förädlad mat.
Om människor äter grönsaker, hur mycket metan producerar vi då?
******
Jag fick till svar att det var en klurig fråga som svararen inte mött förut och att de skulle återkomma. Något svar har jag ännu inte fått.
Min undran är nu. Är det verkligen fakta att det produceras mer metan i världen om vi äter kött istället för att avstå?
Är det inte också så att det går åt mycket mer mängd föda för oss människor för att uppnå samma näringsintag som man får med kött. Mer mängd föda skapar ju även mer transport osv.
Kanske någon med bra koll inom gröna liberaler kan svara mig på dessa frågor.
Anders Berglund
- svara
Skrivet av Anders Berglund den 22 augusti, 2010 - 00:32.Hej!
Ett sent svar på Anders fråga:
Om jag förstått det rätt (är dock inte biolog eller liknande) så är det just nötkreaturens och andra idisslares matsmältningsprocess som ger upphov till metanutsläppen. Det uppstår alltså metangas som släpps ut genom andning, rapning och "pruttande". Utöver detta bidrar idisslarnas gödsel till stora utsläpp av lustgas - en växthusgas som är ännu mer potent än metan. Som lök på laxen skall man också komma ihåg att en mycket stor andel av den ökande nötköttsproduktionen/konsumtionen i Sverige och världen tyvärr inte kommer från gulliga, naturbetande kossor utan från instängda eller "feeding lots"- inhängnade djur som får sitt huvudsakliga foder från produkter eller odlingsområden som också skulle kunna ge livsmedel till människor. Ekvationen i detta sammanhang brukar vara att det går åt 10 ggr så mycket av i stort sett varje resurs (areal, vatten, energi) för ett kilo nötkött som för ett kilo vegetarisk mat. En stor del av det tillkommande foderbehovet löses genom regnskogsskövling, vilket gör denna konsumtion dubbelt klimatstörande. Jag är nu inte vegetarian, men anser att man väl kan verka för minskad köttkonsumtion av dessa skäl. Och nej - människans metanutsläpp är marginella i detta sammanhang oavsett vad man äter. Den ökande världsbefolkninghen är ändå ett avgörande hot mot i stort sett alla viktiga hållbarhetsparametrar på vår glob. Jag är fortfarande förundrad över att detta faktum är så marginaliserat i debatten om en uthållig värld.
Lars Wedén
- svara
Skrivet av Lars Wedén den 2 september, 2010 - 16:00.Hej Lars
Tack för svar och reaktion. Tyvärr tycker jag inte att du svarar på min fråga. Jag upplever nu ännu mer att det inte finns någon riktigt seriös forskning på människors miljöpåverkan när det gäller metanutsläpp kontra nötboskap. Om kor går och betar uti landet långt från städer och deras kött transporteras till människor i städer, (Allt mer människor bor i städer) då behövs inte så mycket transporterande eftersom mängden mat blir mycket lägre med det näringsrikare köttet kontra vegetariskt. Vi får alltså mindre transporter med mer köttätande. Sen ska vi jämföra med kor som betar vanligt gräs och ekologiskt kraftfoder för att få en rättvis jämförelse. Eftersom det är den enda rätta långsiktiga vägen är ekologisk odling och därmed ekologiskt foder. Sen när det gäller ditt på inlägg angående en allt för kraftigt växande population av människor så håller jag med dig att det är det verkligt stora problemet för resurstillgång i välden. Vi behöver snabbt höja levnardsstandarden i 3:e världen så att trygghet infinner sig i var mans sinne. Att lösningen för den enskilda familjen inte är att få många barn för att säkra framtiden.
- svara
Skrivet av Anders Berglund den 8 september, 2010 - 19:01.Hej Anders!
Ditt resonemang om kött kontra vegetariskt, transporter mm skulle hålla om näringsvärdet i 1 kilo kött var 10 ggr större än annan mat. Så är det inte. Kalorimängden är ungefär den samma. Det är resursåtgången (vatten, konstgödsel, mark, energi) som är flerfaldigt högre för kött. Sedan är det nog helt korrekt att jämföra med "industriproducerat" kött, eftersom det är där hela öknigen i världen och Sverige sker. Oavsett om djuren står inne eller ute så utfordas de huvudsakligen med produkter från potentellt livsmedelsproducende jordar. Dessutom innebär det på många håll skövling av regnskog eller annan livsviktig skogsmark. Jag förespråkar verkligen inte att vi alla skall bli veganer, men att en återhållsamhet i köttkonsumtionen vore en mycket positiv faktor i klimat- och resursproblematiken. I det sammanhanget bör man prioritera naturbetesuppfött kött. Om "livsmedelsfordet" till djur är ekologisk eller inte påverkar inte relationen mellan kött och "annat" i resurshänseende.
Lars Wedén
- svara
Skrivet av Lars Wedén den 10 september, 2010 - 09:18.