Om jag förstått det rätt (är dock inte biolog eller liknande) så är det just nötkreaturens och andra idisslares matsmältningsprocess som ger upphov till metanutsläppen. Det uppstår alltså metangas som släpps ut genom andning, rapning och "pruttande". Utöver detta bidrar idisslarnas gödsel till stora utsläpp av lustgas - en växthusgas som är ännu mer potent än metan. Som lök på laxen skall man också komma ihåg att en mycket stor andel av den ökande nötköttsproduktionen/konsumtionen i Sverige och världen tyvärr inte kommer från gulliga, naturbetande kossor utan från instängda eller "feeding lots"- inhängnade djur som får sitt huvudsakliga foder från produkter eller odlingsområden som också skulle kunna ge livsmedel till människor. Ekvationen i detta sammanhang brukar vara att det går åt 10 ggr så mycket av i stort sett varje resurs (areal, vatten, energi) för ett kilo nötkött som för ett kilo vegetarisk mat. En stor del av det tillkommande foderbehovet löses genom regnskogsskövling, vilket gör denna konsumtion dubbelt klimatstörande. Jag är nu inte vegetarian, men anser att man väl kan verka för minskad köttkonsumtion av dessa skäl. Och nej - människans metanutsläpp är marginella i detta sammanhang oavsett vad man äter. Den ökande världsbefolkninghen är ändå ett avgörande hot mot i stort sett alla viktiga hållbarhetsparametrar på vår glob. Jag är fortfarande förundrad över att detta faktum är så marginaliserat i debatten om en uthållig värld.
Jag sände i början av juli en fråga till - Medvetenkonsument - angående köttproduktion och metan från köttdjur. den löd;
*******
Ok. Nöt och får producerar mycket metangas. De äter helt oförädlad mat.
Gris och kyckling producerar mindre metangas. De äter lätt förädlad mat.
Om människor äter grönsaker, hur mycket metan producerar vi då?
******
Jag fick till svar att det var en klurig fråga som svararen inte mött förut och att de skulle återkomma. Något svar har jag ännu inte fått.
Min undran är nu. Är det verkligen fakta att det produceras mer metan i världen om vi äter kött istället för att avstå?
Är det inte också så att det går åt mycket mer mängd föda för oss människor för att uppnå samma näringsintag som man får med kött. Mer mängd föda skapar ju även mer transport osv.
Kanske någon med bra koll inom gröna liberaler kan svara mig på dessa frågor.
Anders Berglund
Ja, jag delar helt din uppfattning. En minskning av den globala- och svenska - köttkonsumtionen, särskilt nötkött, skulle betyda mycket för både klimathotet och möjligheten att föda framtidens befolkning. Både nötkreatur och annan boskapsuppfödning är viktiga delar av ett hållbart kretsloppssamhälle, men den extrema konsumtionsnivån innebär att en huvuddelen av djuren föds upp med människoföda där 10 kilo "mat" blir ett kilo kött för att inte tala om energiåtgång och utsläpp av växthusgaser. Dessutom medför den ökande konsumtionen utbredd regnskogsskövling. Jag har försökt föra fram detta i FP-kretsar, bl.a genom motioner till landsmötet. Svaren från ledande folkpartister har varit att "det är komplicerat", vilket brukar betyda att man inte vågar ta i frågan.. Den är förvisso komplicerad, men det innebär inte att man skall ducka.
Ett annat område som verkar vara tabu är den globala befolkningsökningen och frågan om familjeplanering i biståndsarbetet. Ca 4% med bred definition av det svenska biståndet går till "reproduktiv hälsa". Enl våra talesmän är det alldeles tillräckligt. Det är förunderligt att det skall vara så svårt att förstå att en uppbromsning och tom vändning av befolkningstillväxten ökar sannolikheten att komma till rätta med i stort sett alla utmaningar mot vår miljö och civilisation. I stället för att ta sitt ansvar för framtiden hoppar man populistiskt på alliansens valgodis om ökat flerbarnstillägg. Som om fler barn i den rika, högkonsumerande världen är det som jorden behöver.
Anledningen till att jag inte tog upp dessa områden i debattartikeln var att den avsåg vara inriktad på åtgärder i Stockholmsregionen. Köttfrågan och befolkningsfrågan har jag tagit upp både på denna site och i NU, men responsen har varit mycket begränsad.
En av dom stora miljöproblemen hänför sig till konsumtion och produktion av animalisk "mat". det är märkligt tyst om detta, men precis som petroleumlobbyn är det starka krafter som inte vill ha den debatten. En vetenskaplig studie på miljöbelastningen av att äta animalier eller köra 500 mil om året i bil( vi är många som är och förblir beroende av bil i vårt avlånga land) vore intressant. Liberala hälsningar
Mycket i Carl B Hamiltons blandning är säkert korrekt, men i sin iver att propagera för mera kärnkraft och mot vindkraft använder han, precis som han beskyller Wetterstrand/Eriksson för, vilseledande information - i hans fall om vindkraften. Han skriver "Dessutom står ibland vindkraften still när Sverige behöver energin som mest. Det visade sig inte minst under vinterns köldknäpp, då vindkraften i genomsnitt bidrog med en procent av energiproduktionen. Faktum är att vindkraften genomsnittligt ger ungefär dubbelt så mycket under en vintermånad som under en sommarmånad. Om nu Carl B hittade en dag i vintras då vindkraften gav 1 % av elproduktionen, stod den uppenbarligen inte still. Detta är ungefär 50% av de 2 % den ger på ett år.
Sedan skriver han Ett modernt kärnkraftverk levererar el i 60-80 år medan ett vindkraftverk är slut efter 15-20 år. Jag har inte sett någon seriös kärnkraftsinvesterare som räknar med livslängden 80 år på ett kärnkraftverk och ingen seriös vindkraftsinvesterare, som tror att ett vindkraftverk är slut efter bara 15 år.
Jag tycker att man av en professor i ekonomi kan förvänta sig lite vettigare kalkyler och framförallt inte vilseledande information.
I nästa blandning som kom 18 juni slår Carl B till igen och konstaterar "Därtill kommer att nya verk kommer att ha en betydligt längre livstid än dagens, sannolikt upp mot 80 år. Lång livslängd betyder oerhört mycket för lönsamheten. Man kan jämföra med ett vindkraftverks korta livslängd på 15+ år. Under ett nytt kärnkraftverks livstid måste därför fem nya vindkraftverk ersättas efter varandra."
Min tro är att ingen annan i världen vågar sig på ett sådant påstående. Carl B är alltså världsbäst. Man kan bara gratulera.
Svar till Carl:
I dag är ca 80% av världens energiproduktion baserad på fossila bränslen. De källorna kommer att försvinna beroende på "slut-i-lager" (olja och gas) eller pga att vi måste fasa ut VHG-alstrande kraftkällor (kol). Dessutom kommer världens befolkning att fortsätta öka och kraven/behoven på rimlig jämlikhet i energikonsumtiontermer kommer att öka. I dag står kärnkraft för ca 6% av energiproduktionen. Din - och oftast FPs - argumentation verkar vilja få folk att tro att kärnkraft kommer att lösa denna ekvation. Förnybara källor får lite "lip service" ibland, men det mesta handlar om hur dyrt detta blir i jämförtelse med kärnkraft.
Mina frågor till dig är: Hur stor del av de fossila källornas bortfall och tillkommande energibehov tror du att kärnkraft kan stå för i världen i ett 50-årsperspektiv? Kommer det att finnas kärnbränsle som täcker ens en bråkdel av det kommande behovet? Vilka ingrepp i naturen behöver göras för att framställa allt detta kärnbränsle? Hamnar vi inte i samma typ av politiskt/geografiska beroende som vi idag upplever med oljan? Ser du inget problem med de ytterligare tillskott av högriskavfall som uppstår? Anser du att lagringsproblematiken är löst eller hoppas du på ny teknologi för detta?
Dessa frågor kommer inte från en inbiten kärnkraftmotståndare. Jag anser det vara grov resursförstöring att stänga k-kraft i förtid och att det t.o.m. kan vara rätt att använda k-kraft som ett begränsat "skohorn" för att världen skall hinna med den nödvändiga omställningen till ett mer resurssnålt samhälle. Det jag vänder mig mot är glättiga bild av kärnkraften som alla problems lösning som du ger uttryck för.
De förnybara kraftkällor som du ofta bagatelliserar har inte de nackdelar som k-kraften har, och de är i princip outsinliga och oskadliga. Kortsiktiga kalkyler visar förvisso på att förnybar kraft är dyr att bygga, men det är i jämförelse med den alltjämt billiga oljan. Vi bör inte heller bortse från att världssamfundet måste minska sitt energiberoende överhuvudtaget och att "dyr" energi är en väg att uppnå det.
Jag hoppas alltjämt på att mitt eget parti skall vara med och ta ansvaret för att få opinionen att förstå att obegränsad tillväxt i dagens termer helt enkelt inte är förenligt med vad vår värld, dess natur och den mänskliga civilisationen klarar av. Ditt agerande som energipolitisk talesman för partiet gör mig dessvärre inte särskilt hoppfull.
I NU nr 22 påstår Ola Glav att batteridrivna elbilar är stora energislösare – t.o.m. värre än dieseldrivna. Påståendet bygger på de energiförluster som uppstår vid produktion och transport av elkraft samt vid laddning av batteriet. Dessa förluster föreligger förvisso, men om man nu skall göra en jämförelse så uppstår mycket stora förluster vid framställning och transport av bränslen till förbränningsmotorer också. De är sannolikt större än vid elproduktion. Framför allt uppstår en mycket stor energiförlust när den lagrade energin i bränslet skall omformas till effekt i en förbränningsmotor. En elmotor har flera gånger högre verkningsgrad än en förbränningsmotor – oavsett bränsletyp. Den delen av ekvationen verkar Ola ha glömt bort. En annan viktig faktor är att en el- eller hybridbil kan ta vara på effekten som uppstår vid inbromsningar – en energi som går helt förlorad i en förbränningsmotordriven bil. De flesta experter är nog eniga om att en eldriven bil i ett helhetsperspektiv drar mindre energi än en med förbränningsmotor. Ur koldioxid och klimatsynpunkt är elbilen också ”vinnare”. Med hur mycket är avhängigt hur elen resp. bränslet producerats.
Ola har dock helt rätt i att också elbilar drar energi och att det kommer att bli mycket svårt att ersätta all den energi som vi idag utvinner ur fossila bränslen. De fossila bränslena utgör i dag ca 80 % av världens totala energiförbrukning. När dessa försvinner p.g.a. ”slut på lagret” (olja och gas) eller p.g.a. att världssamfundet av klimatskäl lyckats enas om att fasa ut kolet, så uppstår ett enormt ”hål”. Detta underlättas inte av att världsbefolkningen fortsätter att växa och att miljarder kineser, indier och andra lågkonsumerande världsmedborgare inte tycker det är självklart att ”västvärlden” skall göra av med mycket mer energi per capita än de själva.
För att lösa detta dilemma kommer teknologi i alla former att behövas. Det kan vara metanol, förnybar el, bränsleceller, biogas eller annat, men det kommer framför allt att krävas en betydande omställning till ett mycket mer energi- och resurssnålt samhälle och levnadssätt. Dagens politiker – också i FP - borde ta ett större ansvar när det gäller att göra väljarna medvetna om den utmaningen.
Hoppet står till barnen. Våra nya små knoppar som växer kan närma sig naturen på ett oförstört sätt. De kan lära sig att älska en äng så att de minns den och önskar att den finns när de är vuxna. En god utbildning på riktig värdegrund stärker miljökänslan och är den viktigaste insatsen för ekologisk mångfald på medellång sikt. På lång sikt är diskussionen irrelevant, för då har vi redan förlorat de flesta arter.
Din fråga är om vi kan sätta ett värde på en äng, och det kan vi och gör vi. Prislappen ser du när du jämför en ekologiskt odlad liter mjölk med en industriodlad mjölk. Även om det är möjligt att säga vad det kostar dig som konsument av ekologisk odling är det emellertid en annan sak om du vill betala det högre priset.
Ekologisk odling uttrycker det högsta liberala värdet, människans fria, informerade val. Vi har ju verktygen i vår hand, men varför kan vi då inte i högre grad köpa den ekologiska odlingens varor? De flesta ser till prislappen, och även den minsta prisskillnad tenderar styra valet till ekologins nackdel.
När etikens makt över den informerade människan är för svag, behöver vi då en reglering som underlättar för oss att välja en långsiktigt hållbar konsumtion eller ska de flesta av oss fortsätta att välja industriodling?
Det farliga är att ibland vara allt för noggrant studera ett smalt ämnesområde - som dessa doktorstitlar ju har som utgångspunkt som oftast väl?
Trots det håller jag med teknologie doktor, herr politiker. Vi bör inte eftersträva passivhus. Utan energihus som även tillverkar energi där vi då har möjlighet att även förbruka viss energi till bostadsvärme. Sätt alla politiker som tycker annat i ett kallt hus i Norrland när det är -50 grader alra helst efter en lätt promenad i det härliga vintervädret på ca 30 minuter till en timme för att komma hem till ett hus där det är tanken att din kropp ska värma resten av huset..: ))
Att endast se på saker ur en synvinkel är farligt som det lätt blir när endast energiförbrukningen fokuseras. Hälsan i centrum när byggnader byggs måste vara första prioritet - något som verkar glömmas bort av allt för mycket tekniktänk. Är det därför vi har så många astmatiker och allergiker i vårt land? Vi vistas inomhus mer än de flesta övriga länder i EU p g a ett betydligt kallare genomsnittligt väder. Det är väl även i Norrland de flesta hjärt- och kärlsjukdomarna finns...trots att det sägs att det är mindre stressigt där uppe.
Ja maken min blev i alla fall drabbad av astma efter inandats giftiga gaser vid en brand på jobbet som säkerhetsansvarig gick in med brandmännen och vi har konstaterat att han mår betydligt bättre att vistas i rätt miljö där det inte är fullt med bekämningsmedel som sprids med vinden utan i stälelt som granne till ett naturreservat i stället och vattnet hemma hos oss vågar vi inte dricka av samma orsak då det är möljigt att det finns rester i vårt brunnsvatten. Huset som vi bor i är av sten och kallt trots tjocka väggar och tak men gammalt såklart och huset hans hälsa är som bäst har 10 cm isoliering i väggarna och är alltid varmare året om att vistas i trots samma uppvärmingssystem (kamin, element och luft/luft-värmepump).
Nu har vi äntligen köpt en tomt för att även få ett hus som inte skadar hans hälsa i allt för stor utsträckning då vi ju inte bor i rätt miljö idag (för blåsigt läge - se till att kräva lag på läplanteringar runt åkersmarkerna i EU och inte endast bidrag (de som bor i dess närhet drabbas både av blåsten och diverse bekämpningsmedel som skrids med vinden och vatten). Åkermarken har stor del av EU´s yta och borde granskas mer än något annat ur klimatsynpunkt och förbättrad miljö.
Om lagar skulle innebära att vi blir påtvingade energieffektiva hus som skulle finnas risk att vara till förmen för vår hälsa skulle jag bli vansinnig - ni som beslutar om detta borde få uppleva hur det är att ha en närstående som inte kan sova på nätterna i två år av all hosta / slembildning och dessutom slutar att andas och tuppar av med jämna intervall (utan att bli beviljad sjukskrivning) och hur all den sömnbristen slutligen knäcker en människa.
Uppatering 2. Mail och telefonkommentarer har nu givit följande punkter:
Minska bilberoendet! Bättre tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik. Ökad spårkapacitet för gods- och persontrafik. Mer spårvagn och våga pröva ny teknik som spårbil. Genomför Roslagsbanan till Arlanda, ytterligare förlängning av Tvärbanan i flera riktningar, Spårväg City och Spårväg Syd.
Bygg för framtiden! Lågenergihus, minst en ”tyst” sida. Stadsplanera för kollektivtrafik, gång och cykel. Förtäta för att spara gröna närområden, gröna spridningskorridorer och jordbruksmark!
Genomför ÄKTA skatteväxling! Minskad skatt på arbete och ökad miljöskatt på utsläpp i förhållande till miljö/klimatskada. Utvidgade krav på utsläppsrätter!
Rädda våra hav, sjöar och den biologiska mångfalden! Vassare fiskeri - och jordbrukspolitik, motverka skogsskövling och stöd återbeskogning. Fler skyddade biotoper för minskad artutrotning. Verka för en giftfri miljö. Ge Mälaren – vår vattentäkt – starkare skydd!
Satsa på förnybar energi och minskad energiförbrukning! Vindkraft, solenergi, vågenergi, bergvärme, mm. Förbättrad information om förbrukning. Bättre villkor för enskild och kooperativ produktion av förnybar energi!
Reformera avfallshanteringen! Skapa effektiva materialåtervinningssystem – inte bara förpackningsinsamling. Sopseparering så tidigt som möjligt för maximerad biogasproduktion!
Uthållig konsumtion! Ökad världsbefolkning och sinande olja & konstgödsel kräver ökat kretsloppstänkande. Den liberala vägen är ekonomiska styrmedel som ram för individens eget val.
Delrapport: Just nu verkar det som om det är följande punkter och formuleringar som bäst markknadsför FP:s beslutade miljöpolitik. Texten är kortfattad eftersom den är tänkt till en liten A6-broschyr.
Minska bilberoendet! Bättre tillgänglighet med gång, cykel och kollektivtrafik. Ökad spårkapacitet för gods- och persontrafik, reskort för hela Sverige. Mer spårvagn och våga pröva ny teknik som spårbil
Bygg för framtiden! Lågenergihus , minst en ”tyst” sida. Stadsplanera för kollektivtrafik/ gång/ cykel. Spara gröna närområden, gröna spridningskorridorer och jordbruksmark
Genomför ÄKTA skatteväxling! Minskad skatt på arbete och ökad miljöskatt på utsläpp i förhållande till miljö/klimatskada. Utvidgade krav på utsläppsrätter
Rädda våra hav och den biologiska mångfalden! Vassare fiskeri - och jordbrukspolitik, motverka skogsskövling och stöd återbeskogning. Fler skyddade biotoper för minskad artutrotning. Verka för en giftfri miljö
Satsa på förnybar energi och minskad energiförbrukning! Vindkraft, solenergi, vågenergi, bergvärme, mm. Förbättrad information om förbrukning. Bättre villkor för enskild och kooperativ produktion av förnybar energi
Reformera avfallshanteringen! Skapa effektiva materialåtervinningssystem – inte bara förpackningsinsamling. Sopseparering så tidigt som möjligt för maximerad biogasproduktion
Uthållig konsumtion! Ökad världsbefolkning och sinande olja & konstgödsel kräver ökat kretsloppstänkande. Den liberala vägen är ekonomiska styrmedel som ram för individens eget val
Återigen framförs förslag/krav på att förse byggnader med små vindkraftverk på taket. Nu senast på Södersjukhuset i Stockholm.
Vem ska betala för extrakostnaderna för den framställda energin? Enligt den utredning som gjorts av Stockholms Energicetrum är kostnaderna för el framställd av småskaliga vindkraftverk per kW 2-4 gånger höge än nuvarnde elpris.
Så länge skattebetalarna står för överkostnaderna är det kanske försvarbart med att bygga småskaliga vindkraftverk? Men på hyreshus?
Plädera gärna för stora vindkraftverk som kanske någon gång i framtiden blir ekonomiska om vi kan lösa problemen med att effektivt lagra elenergi till tider när det inte blåser - men låt småskaliga vidkraftverk på hustaken bli en angenlägenhet för de som av miljöövetygelse är berdda att betala mer för sin egen el.
Folkpartiet ska vara miljövänligt - men satsa de resurser som finns i samhället på projekt som gör mest nytta i förhållande till insatt kapital. Allt annat är slöseri och misshushållning.
Återigen framförs förslag/krav på att förse byggnader med små vindkraftverk på taket. Nu senast på Södersjukhuset i Stockholm.
Vem ska betala för extrakostnaderna för den framställda energin? Enligt den utredning som gjorts av Stockholms Energicetrum är kostnaderna för el framställd av småskaliga vindkraftverk per kW 2-4 gånger höge än nuvarnde elpris.
Så länge skattebetalarna står för överkostnaderna är det kanske försvarbart med att bygga småskaliga vindkraftverk? Men på hyreshus?
Plädera gärna för stora vindkraftverk som kanske någon gång i framtiden blir ekonomiska om vi kan lösa problemen med att effektivt lagra elenergi till tider när det inte blåser - men låt småskaliga vidkraftverk på hustaken bli en angenlägenhet för de som av miljöövetygelse är berdda att betala mer för sin egen el.
Folkpartiet ska vara miljövänligt - men satsa de resurser som finns i samhället på projekt som gör mest nytta i förhållande till insatt kapital. Allt annat är slöseri och misshushållning.
Vid riksmötet så gick jag i ett seminarium igenom de beslutade miljöprogrammen, ur ett stockholmsperspektiv. Nedan listas texterna från de OH-bilder jag visade. /Leiph
Gröna Liberaler i Stockholms län presenterar ett urval ur FP:s miljöpolitik • En miljö- och naturvårdspolitk för kommande generationer (Riks) • Klimatpolitiskt program (Riks) • Miljöpolitiskt program (Stockholms län)
Vår tids största miljöhot • Globala klimatförändringar som orsakats av människan • Förlusten av biologisk mångfald • Hoten mot våra hav, kuster, sjöar och stränder
Liberala utgångspunkter • Liberaler tror på människans förmåga att lösa problem genom samarbete, frihandel, marknadsekonomi, kunskap och ansvar • Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik • Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och ekonomisk utveckling harmonierar • En liberal politik måste skydda människans livsmiljö och förvalta den för framtida generationer • FP:s stolta miljöpolitiska historia kräver ett fortsatt ansvar och engagemang
Liberala metoder • Demokrati ger öppenhet, insyn och ifrågasättande • Politikens roll är att sätta upp mål och ramar för enskildas och företags agerande, inte att bedriva verksamheter • Styrmedlen bör vara generella och teknikneutrala • Ekonomiska styrmedel och äganderätter är ofta mycket lämpliga för att styra mot hållbar utveckling. Då kan individen göra sitt eget val och värdera dess konsekvenser • Höjda miljöskatter ska motsvaras av andra sänkta skatter • Offentlig upphandling ska fungera som ett vasst verktyg. Politikerna ska beställa med tydliga och faktabaserade miljökrav • Kunskap: Säkerställ en hög naturkompetens vid berörda myndigheter • Underlätta för individen att göra miljö- och klimatsmarta val • Klimathotet ska inte göras till skäl för att påtvinga människor en viss livsstil
Folkpartiets energipolitik Klimatpolitik är inte bara energipolitik, men energin är en mycket viktig faktor när det gäller vår klimatpåverkan.
Folkpartiets energipolitik bygger på tre politiskt lika viktiga delar för att skapa koldioxidfri energi:
• Kärnkraft och befintlig vattenkraft – basen för elförsörjningen • Energieffektivisering – omställning från petroleum till el, värmepumpar, kollektivtrafik • Förnyelsebara energikällor – bio, vind, vågor är viktiga medel för att bryta oligopolen
Energieffektivisering • Energieffektivisering är snabbare att genomföra, än byte av energislag • Bygg ut kollektivtrafiken, använd miljövänlig energi • Öka återvinningen av överskottsenergin från avloppsvatten • Utred om Forsmarks hetvatten kan värma fastigheter • Bygg fler kraftvärmeverk som drivs på miljövänliga energislag • Kommunerna bör aktivt verka för ökad sol- och vindkraft • Vi vill att nybyggen byggs som lågenergihus • Kommuner bör agera föredöme i egna och hyrda lokaler
EU ett vasst miljöverktyg • Klimatmålet EU-2020 ska skärpas från 20% till minst 30% • Utsläppsrätter ska säljas genom auktion • Den rikare världen bör bidra med klimatbistånd till fattigare länder • Hela transportsektorn ska införlivas i systemet för utsläppshandel • Inom EU ska varje transportslag bära sina externa kostnader • Inför en miniminivå för svavelbeskattning inom EU, och EU-regler för kväveutsläpp • EU:s nuvarande fiskeripolitik måste skrotas, Internationella havsforskningsrådets råd måste följas
Östersjön kräver internationellt samarbete • FP har drivit fram en havsmiljöambassadör • FP har drivit fram EU:s Östersjöstrategi • Kommuner med kust mot Östersjön eller Mälaren ska ha handlingsplaner för hur utsläppsolyckor ska hanteras • Sverige ska ta initiativ till nödhamnar och regelverk för Östersjön, för att säkra förmågan att förebygga och hantera miljökatastrofer
Skydda Mälaren • EU:s vattenvårdsdirektiv har skärpt kommunernas agerande • Mälaren behöver klassas som riksintresse för vattenvård • Översvämmningsskyddet måste förbättras, bygg ut Stockholms sluss och Södertälje kanal • Det behövs fler reservvattentäkter, bättre vattenförsörjningsplaner som bygger på de regionala riskanalyser som utvecklats • Fartygstrafiken: dubbla skrov eller motsvarande
Skydda den biologiska mångfalden • Inrätta fler nationalparker, statliga och kommunala naturreservat och Natura 2000-områden • Hotade växter och djur ska skyddas genom fridlysning, information och genom att deras biotoper skyddas • Skydda den biologiska mångfalden även i vattenmiljön • Inrätta flera marina reservat • Dirigera fartygstrafiken bort från erosionskänsliga strandlinjer, häckningsområden, och där fisk leker och yngel kläcks • Stärk skyddet av våtmarker genom att restaurera, återställa, behålla och hävda dem
Tillgång till naturområden • Förbättra skyddet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer • Höj kunskapen om kultururmiljö hos ansvariga myndigheter i planarbetet på kommunal och regional nivå • En utvärdering bör göras av effekterna av de nya strandskyddsreglerna • Skapa en infrastruktur för båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar • Säkra badvattnets kvalitet - fler badstränder ska kunna godkännas för EU:s Blå flagg
Farliga ämnen • Även FN: Kemikaliepanel för att att fasa ut de allra farligaste kemikalierna • Öka informationen om farliga ämnen till allmänheten • Landstingen, apoteksbolagen och kommunerna måste samarbeta för att hindra mediciner att komma ut i naturen • Utveckla kunskapen om läget i miljön och nyttan av genomförda åtgärder • Informera om hur kvicksilverhaltiga lampor ska hanteras
Avfall och avlopp • Avfallshierarkin bas för hanteringen • Biogas: Bygg ut system för återvinning av matavfall • Utvidga förpackningsinsamlingen till materialinsamling • Batterier, lampor etc bör kunna återlämnas invid bostaden • Privatpersoner ska gratis kunna lämna avfall vid valfri återvinningsstation, oberoende av kommungränser • Reningsverken måste klara medicinrester, kosmetika och bekämpningsmedel, samt utformas så att algblomning hämmas och recipienter inte överbelastas • Reningsverkens slam ska klara kraven för nationell certifiering • Tillräcklig kapacitet för städning av utemiljön måste finnas
Samhällsplanering • Samhällsplaneringen bör inriktas på att minska de korta bilresorna till förmån för kollektivresande, cykel- och tågtrafik • Inför höghastighetståg för att få ned utsläppen från väg- och flygtrafik • Bygg på redan exploaterad mark, bevara grönområdena • Viktigt att grönområdena binds ihop av gröna spridningskorridorer • Förutse och planera för översvämningar • Minska utsläppen av partiklar genom dubbdäcksförbud och gatuspolning • Investera i partikelbegränsande infrastruktur vid trafikleder • Minska väg- och järnvägsbullret vid källan • Minska flygbullret genom satsning på ny teknik • Minst en tyst sida på alla bostäder
Stadstrafik • Hög befolkningstäthet ger förutsättningar god kollektivtrafik • Stärk medborgarnas inflytande över SL - kundorientering • Satsa rejält på tunnelbana och spårvagn • Bussflottan i sin helhet bör drivas med förnybara bränslen • Slopa förmånsbeskattning på kollektivtrafikens reseskort • Inför resekort för hela Sverige • Samordna leveranserna av gods till offentliga verksamheter
Referat av Nicke Grahn i NU nr 17 2010 under rubriken "Grön taktik i valrörelsen - historiska bedrifter vinner inga val"
I Dorotea har vi drivit miljöfrågor sedan 1994. Och går det i Dorotea så går det i er kommun, säger Nicke Grahn. Jan Björklund nötte skolfrågorna i många år och nu är det ingen som ifrågasätter att skolan är Folkpartiets fråga. På samma sätt kan vi lokalt och regionalt göra miljön till FP:s fråga.
Taktik har en negativ klang, säger Nicke Grahn, men det är taktik att välja ett tåg som tar dig dit du vill i stället för ett som går någon annanstans. Det går att rädda miljön – men för att vinna val på miljöfrågor så krävs det en taktik.
– Vi jobbar för mycket med vad vi gjorde förr istället för vad vi gör och tänker göra. Alldeles för ofta pratar vi om FP:s stolta historia och införandet av nationalparker 1909. Men väljarna röstar på nuet och framtiden.
– Taktiken för att vinna en fotbollsmatch är enkel: Ta bollen, spela upp den och gör mål. Samma sak gäller för oss. Har man ingen miljöpolitik – så blir det inget resultat. Bestämmer man sig för att vara bäst på miljöfrågor lokalt så kan man bli det.
Nicke Grahns recept för att ta över miljöfrågan är enkelhet. Det är bättre med en hygglig idé och bra säljare än en genial idé och en okunnig säljare. Budskapet måste vara tydligt och här tycker Nicke Grahn att Folkpartiet brustit.
– Vi har varit bra på att förklara enkla saker på ett komplicerat sätt, säger han.
Referat av Johan Rockström i tidningen NU nr 17 2010 under rubriken "Skota begreppet miljö"
– Miljöfrågan har dalat bort från den politiska agendan i takt med finanskrisen. Det behövs en kraftfull vision. Kanske borde man skrota begreppet miljö. Miljöpolitik är egentligen utvecklingspolitik, ekonomisk politik och säkerhetspolitik.
Det säger Johan Rockström som talade på Gröna liberalers riksmöte i helgen.
Han berättade att vi nu är på väg in i en ny biologisk era och vi börjar slå i taket – det har vi åstadkommit på de senaste 50 åren. Den så kallade hockeyklubban som visar temperaturhöjningen har ifrågasatts – men precis samma utveckling kan ses hos system efter system över hela jorden. Och då handlar det inte om vetenskapliga spekulationer utan konkreta fakta som var och en kan kontrollera. Det handlar om befolkningsökning, koldioxidhalten, utfiskning, antal utrotade arter med mera. Vad som händer när alla dessa kurvor sammanfallet går inte att förutsäga.
Men man vet att förändringen inte kommer gradvis. När systemet passerar en tröskel så slår det över.
– Det finns en risk att Östersjön redan gått över tröskeln och låst sig i ett icke önskvärt tillstånd med algblomningar som normaltillstånd och nya arter som invandrar och tar över, säger Johan Rockström.
Det är inte lätt att vända den här utvecklingen. Idag förhandlar man bara om en minskning av ökningstakten när det gäller utsläpp.
– Om vi vände kurvan och minskade utsläppen från och med 2015, vilket vi inte kommer att lyckas med, så måste utsläppen ner till noll innan år 2050. Och även då har vi bara 60-70 procents chans att vända utvecklingen.
Men det finns hopp. Forskningen visar att det går att vända utvecklingen. Det kräver bindande globala avtal. Men det går. Länder som Sverige skulle till och med kunna bli minusutsläppare genom att använda bioenergi och skicka ner koldioxiden i marken, berättar Johan Rockström.
Ja till EU-lag om nollenergihus - EU har inte lyssnat på dig, Peter. I Miljö och utveckling 3/5 hittar jag denna blänkare.
EU-parlamentets industriutskott har sagt ja till förslaget om EU-lagstiftning för energieffektivare byggnader. Om parlamentet godkänner det vid omröstningen i maj blir nollenergihus krav år 2020.
De tuffare energikraven för byggnader är ytterligare ett steg för att nå ett av EUs klimatmål, att minska energianvändningen med 20 procent till 2020. Världsnaturfonden har tidigare kritiserat förslaget för att komma för sent och för att ligga alltför långt fram i tiden.
Det förslag som parlamentets industriutskott röstade ja till och som nu går vidare till parlamentet som helhet för omröstning innebär att alla nya byggnader som uppförs från den 31 december 2020 och framåt ska vara, som det står i förslaget: "nästan nollenergihus".
Offentligt blir förebild
De offentliga byggnaderna ska gå i bräschen och uppfylla kraven två år tidigare, alltså i slutet av 2018. Kraven ska nås med hjälp av energisnålare byggnader och förnybar energi. Finansiering kommer delvis att komma från EU:s budget.
Därtill ska, "där det anses rimligt", befintliga byggnader renoveras och utrustas med smarta elmätare och värmepumpar. Regeringarna ska även sätta upp delmål för 2015.
Förslagen är en uppdatering av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda från 2002. Om förslaget går igenom parlamentet ska medlemsländerna införliva det i sina nationella lagstiftningar vid mitten av 2012.
En komplettering om Kinas framsteg inom miljöområdet. I MiljöRapporten Direkt 4/5 hittar jag denna kommentar.
Kina har övertagit rollen som miljöföredöme i världen. Men det är USA som har det bästa klimatet för innovationer inom miljöområdet. Det säger Björn Stigson, chef för WBCSD (World Business Council for Sustainable Development) till Dagens Industri. Björn Stigson är aktuell som ny gästprofessor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och sedan tidigare rådgivare åt regeringarna i Kina, USA och Tyskland och berättar för DI att skälet till att han anser att Kina övertagit ledartröjan är att politikerna i Kina har bestämt sig för att bli bäst på grön teknologi. Enligt Björn Stigson kommer det att bli allt viktigare att skaffa sig en stark hemmamarknad för att få en stark global position inom grön teknologi. Han tror inte det är sannolikt att EU, som idag är världens ledande exportör av grön teknologi kommer att kunna behålla den positionen.
Min tro är alltså fortfarande att vi ska ha en offensivare miljöpolitik i Sverige och inte som utgångspunkt ha att basindustrin skall skyddas från påverkan av olika miljösatsningar. Det är nog att bita sig själv i svansen.
Jag vill gärna understödja Samuels inlägg. Sanslös materiell tillväxt som mäts av det trubbiga BNP-måttet innebär helt enkaelt att mänskligheten ökar farten mot ett tillstånd som ingen kan förutsäga, men som med stor sannolikhet innebär ett enormt hot mot både mänskilg civilisation och globens naturliga balans. Vid krig och katastrofer ökar BNP liksom när man i ökad takt "gratis" gräver upp det sista av jordens ändliga resurser.
Jag vill i det sammanhanget påminna om diskusionen om skatteväxling. Om man i den högkonsumerade världen (t.ex. Sverige) valde att belasta energi, råvaror och materiell konsumtion mer och mänskliga tjänster mindre så innebär det en minskad belastning på det naturliga systemet samtidigt som den återhållna materiella konsumtionen inte leder till arbetslöshet. Jag hoppas att vi som Gröna Liberaler kunde driva den inriktningen hårdare. I det ljuset är det mycket olyckligt att vår partiledning markerar så ensidigt mot MPs förslag om höjda bensinskatter. Om vi inte aktar oss så kommer partiet framstå som lika framsynt som KD gjorde med sitt populistiska förslag om sänkt bensinskatt inför förra valet.
Jag delar helt Anders S´ synpunkter på programmet. Några ytterligare kommentarer:
Det borde tryckas ännu hårdare på att samhällsplaneringen/stadsbyggnaden är nyckeln till ett uthålligt och icke bilberoende samhälle. Det handlar om att bygga i kombination med exsisterande struktur så att kollektivtrafik blir en naturlig och attraktiv transportmetod, om att bygga in funktioner och arbetsplatser i bostadsområdena så att färre behöver resa långt och om att de nya områdena ger liv och livskvalitet i st f bara "förvaring".
Betr spårbil verkar det som om "någon" blockerar en positiv syn på att pröva detta spännande alternativ. Det är korrekt att det inte är en tillräckligt beprövad teknologi, men om det fungerar (vilket mycket talar för) så kan utdelningen i miljö/klimat-nytta vara enorm. Konventionella kollektivtrafikmedel har trots stora satsningar inte lyckats öka kollektivtrafikfaktorn alls sedan 60-talet (då den minskade). I debatten förekommer ren desinformation om både kostnader och kapacitet. Det borde vara FPs och särskilt Gröna Liberalers uppgift att se till att teknologin kommer från idéstadiet till fullskalig pilotanläggning så snart som möjligt.
Avfallsfrågan. Här talas om att slammet från reningsverken skall bli så rent att det kan användas i jordbruket. Mycket talar för att det kan bli mycket svårt. Både förekomsten och riskerna av spårämnen, medicinrester mm får varningsklockor att ringa på vetenskapligt håll. Det finns en risk att den "certifiering" som förekommer anpassats till vad som är tekniskt möjligt - inte miljö-och hälsomässigt lämpligt. I sammanhanget kan propagerandet för avfallskvarnar ifrågasättas. Det innebär att "rent" avfall blandas med kontaminerat. En grundläggande princip borde vara att separera så tidigt som möjligt. I detta fall innebär det sopseparering där den organiska fraktionen går direkt till biogasproduktion tillsammans med material från jordbruk, livsmedelsindustri och restauranger. Detta fungerar redan utmärkt i flera kommuner. Det blir mer biogas och renare slam. FP borde stå för den linjen.
Jag saknar helt i programmet aspekten om den framtida livsmedelsförsörjningen. Världsbefolkningsöknigen och redan oundviklig klimatförändring (som sannolikt blir ännu värre) med utbredning av torrområden och förlorad landareal kommer att sätta stor press på världens livsmedelsproduktion. Ovanpå detta kommer det faktum att oljan i praktiskt mening kommer att sina och att dagens jordbruk är extremt oljeberoende (från konstgödsel via markbearbetning, produktion och transport). Resultatet kan mycket väl bli att Sverige och Stockholmregionen måste ta ett mycket större ansvar för den egna livsmedelsproduktionen. För detta behövs ett väsentligt starkare skydd för exsisterande och potentiell åkermark. Aktuella svar från Länstyrelsen på överklaganden indikerar att miljöbalkens skydd för åkermark är helt otillräckligt. Så länge man hänvisar till bostadsbyggande och så länge det kan anses råda bostadsbrist i regionen är bostadsbyggande tillräckligt skäl för att ta åker i anspåråk - oavsett markens kvalitet. Med detta synsätt kan ingen åkermark i vår region skyddas. Om man betänker att mark som bebyggs är borta från livsmedlesproduktionen i princip "för alltid" är detta en aspekt som ett ansvarskännande parti borde föra fram.
Lars Wedéns inlägg är naturligtvis välkommen, jag gärna ser en diskussion om passivhus. Men jag har ändå hoppats på sakliga inlägg, som möjligen även skulle visa på mig okända aspekter som skulle tala för passivhus. Tyvärr talar Lars bara om sin "tro" och talar något nedlåtande om "...ett mångordigt och teknologiskt inlägg...".
Ett hotande problem som jag ser i detta sammanhang är att okunniga beslutsfattare på EU-nivå ska tvinga ett Passivhus-direktiv på Sverige. Som jag skrev i artikeln så är situationen i med ett något varmare klimat mycket annorlunda.
I övrigt så håller jag helt med Lars om att vi måste spara energi - men då räcker det inte att tro - man måste veta.
Ovanstående är ett mångordigt och teknologiskt inlägg som verkar syfta till att vi inte skall sträva efter "passivhus". För en lekman är det svårt att bemöta de olika detaljaspekterna, men det verkar mest vara kritik mot olika tekniska aspekter av de försök som hittills gjorts. När det gäller att spara energi - och det måste vi göra i världen och Sverige av många skäl oavsett vad man tror om enskilda teknologiers möjlighet att "frälsa" världen - så måste man ge sig på de tunga energislukarna - transporter, uppvärmning och livsmedelsproduktion. Det torde vara uppenbart att det finns åtskilliga vägar att minska energiåtgången i boendet. En kritisk diskussion och prövande av de olika vägarna är självklart bra, men att ge sig på ambitionen att skapa "passivhus" är knappast vad som behövs nu. Om Folkpartiets skamfilade miljö/klimatprofil skulle kompletteras med ett uttalat motstånd mot passivhus så skulle nog många tacka för det (inom MP). Själv tror jag inte bara på passivhus - jag tror att det finns möjligheter att uppnå "aktivhus", dvs boendet kan bli en nettoleverantör till energisystemet.
Det måste ju vara så att vi alla anstränger oss att komma med korrekta sifferuppgifter när vi debatterar på denna debattsida. Det duger inte att komma med gissningar. En läsare, som inte är insatt i detaljer, har en tendens att lita på siffror för det ser exakt ut. För att förtydliga frågan om vindkooperativ och specifikt mitt eget vindkooperativ, som du hänvisar till i ditt inlägg ovan har jag skrivit ett dokument på 9 sidor, som bl.a du fått 30/3. Men du skriver ändå på denna webbplats med helt felaktiga faktauppgifter. Med fel indata blir slutsatserna garanterat fel. Jag förstår inte varför du gör helt felaktiga beräkningar om min personliga elförbrukning i något försök att få vindkraften att framstå i sämre dager.
Det är alltså inte så att break even för denna investering jag gjort är 20 år, som du skriver. Du tar min investering som gäller ett hus på 190 kvm, som är eluppvärmt (med hjälp av bergvärme) och har totalförbrukningen 13000 kWh (inklusive belysning, elapparater etc) och investeringen 60000 kr (avseende 12 000 av de 13000 kWh) och rundar av investeringen uppåt till 100 000 kr och gör sedan en beräkning av beak even baserat på förbrukningen 5 000 kWh. Detta är ju rena gissningar och felaktiga beräkningar. Inte en enda siffra rätt. Om huset enbart skulle behövt 5000 kWh skulle investeringen i dagsläget varit 33 500 kr (enligt dagens kostnad 6 700 kr per andel för 1 000 kWh) och inte 100 000 kr. Och resultatet blir helt annorlunda. I min kostnad per kWh är dessutom en avskrivningskostnad inkluderad, så att vindkooperativet har kapital att bygga ett nytt verk vid livslängden slut, fast du verkar påstå något annat. Detta står också i det dokument som jag sänt till dig. Du beräknar sedan att det finska verket genererar 127, 5 TWh el. Detta är en 10-potens fel. Just detta fel upptäcker du sedan själv. Men vad gäller för alla andra räknefel i ditt inlägg, som du ännu inte upptäckt.
Du hävdar t.ex. envist att växellådor i vindkraftverk bara håller 5 år, men lik förbannat är tillgängligheten för vindkraften runt 95%. Om växellådor bara håller 5 år skulle tillgängligheten rimligen vara mycket lägre, speciellt som det enligt dina uppgifter tycks vara mycket svårt att serva vindkraftverk. Även här finns uppenbarligen något räknefel. Och så vidare.
Globalt är det naturligtvis ett marginellt problem om Sverige hänger med eller inte, men för oss i Sverige kan det bli mycket allvarligt om inte industrins konkurrenskraft bibehålls. Just nu tycks både Folkpartiets och Alliansens klimatpolitik gå ut på att skydda basindustin från påverkan av olika klimatåtgärder. Om detta sedan leder till att Svensk industri successivt förlorar i konkurrenskraft mot Kina, som på många områden tycks ånga på för allt vad tygen håller, så är ju denna politik kontraproduktiv. Denna defensiva hållning understryks av gratisutdelning av utsläppsrätter på europeisk nivå, som vad jag förstår till stor del skall fortsätta.
Men jag håller med Kina är egentligen inte hotet mot Sverige utan den egna klimatpolitiken.
Motsvarigheten till Gnosjö-företagarnas aktion är att gå med i ett vindkooperativ för att sänka och säkra elkostnaderna. Information om denna möjlighet finns här: http://www.gronaliberaler.se/node/280 .Trots att tydligen Alliansen enligt vårbudgeten inte vill ta bort straffskatten på vindkooperativ - uttagsskatten - är vindkooperativ ändå en bra affär. Jag ser också att elbolag som Telje Energi nu också erbjuder vindkraftsandelar.
Jag tycker Jan Björklund bör bytas ut som partiledare för FP. Han kramande av kärnkraften har gjort att partiet numera går kräftgång. Jag har varit liberal i 30 år men nåsta val blir det nog MP även om jag ej sympatiserar med delar av deras program. Jag tycker dock att FP:s energipolitik är helt kass, vilket är orsaken till att jag ej väljer FP till hösten.
De höga elpriserna beror på att endast 3 stora aktörer svarar för 95% av elproduktionen. Om straffskatten på vindkraft slopas kommer ett stort antal vind-kooperativ att starta och ta andelar av elproduktionen. Initiativet i Gislaved skall därför uppmuntras. Enl utredning kan vindkraften svara för c:a 20% av Sveriges elproduktion.
Detta innebär inte att jag är motståndare till kärnkraft. Den behövs givetvis för att trygga elproduktionen.
Dock skall inte nya kärnkraftverk byggas med nuvarande teknologi eftersom lättvattenreaktorerna genererar farligt avfall som måste lagras i 100.000 år. I stället skall vi avvakta utvecklingen av Toriumreaktorer som ej genererar plutonium som avfall. De nuvarande kärnkraftverken kan köras i åtminstone 20 år ytterligare. År 2020 har nya tekniker kommit fram och då kan Sverige bygga en Toriumreaktor som ersätter exempelvis Oskarsham 1
Under tiden fram till år 2020 kan vi bygga ut vindkraft och kompletterande vattenkraft i befintliga utbyggda åar och älvar. Denna utbyggnad skall dock inte ägas av Eon, Fortum eller Vattenfall.
Att Kina satsar på miljöteknik kan aldrig vara ett hot. Ett mycket större hot mot oss alla på planeten är om man i Kina försöker lösa sina enorma energibehov med fortsatt användningoch utbyggnad av sina (nästan) outsinliga koltillgångar. Om Sverige "hänger med" eller inte är ett i sammanhanget marginellt problem. Det finns väl inget annat val än att försöka hänga med och förhoppningsvis ta täten. Det lär dock inte hända om vi fortsätter att ge varandra och väljarna bilden att allt löser sig och "business as usual" gäller bara vi får bygga fler K-kraftverk.
Jag vet inte mycket om magnettåg, men det Carl-Åke berättar låter ju mycket intressant. Det vore kul att höra ännu mer om kostnader, teknologins "mognad" mm. Hur lätt/svårt är det att bygga magnetbanor i naturen och i redan infrastrukturtäta områden. Ställs samma (eller ännu högre) krav på kurv-vinklar etc som med HH-tåg? En "nackdel" måste vara att magnettåg inte också kan köras på konventionella spår (som HH-tåg). Under alla omständigheter borde ju magnettåget in som ett utredningsalternativ innan man binder sig för 100 miljardersinvestering i HH-tåg. Man måste också hela tiden ha med sig jämförelsen med en optimerad "konventionell" tågtrafik. Vi får inte glömma att behovet att få över en mycket högre andel av godstransporterna från väg till spår är minst lika viktigt som persontrafiken.
Det du tar upp i din kommentar är att sätta fingret på problematiken att åtgärda problem. Du pekar på ett exempel. I min kommentar om att minska urlakningen från jordbruket pekar jag på ett annat.
Det är märkligt hur alla (nåja) politiker bollar med miljoner och -jarder hit och dit om allt stort och fint som skall ske om 10 år och framåt. Aldrig tittar man framför sina egna fötter för att undersöka om det finns något man kan göra NU. Men det kanske inte är "mainstreem" eller alldeles för konkret. Eller kanske så enkelt som du säger: Det viktigaste är debatten....
Traverstera Wallenbergs klassiska uttryck "det är inte de stora inkomsterna man blir rik på utan de små utgifterna" till att gälla alla de "små lösningarna" så kommer saker att hända..........
Det måste väl kunna bli lika handikappvänligt som tunnelbana. Antingen går hissarna uppåt eller också nedåt.
Det tycks mig som spårbilar skulle kunna vara ett utmärkt komplement till höghastighetståg (eller magnettåg för den delen), pendeltåg och tunnelbana. Jämfört med matarbussar har spårbilar en överlägset bättre turtäthet. Åker när jag själv vill.
Uk Ultraspeed i Storbrittanien har utrett magnettåg. Intresse väcktes vår/sommar 2005 baserat på driftserfarenheter från Shanghai. Själv har jag lobbat för magnettåg sedan 2003.
Den tre mil långa banan i Shanghai konstruktionsstartades mars 2001 och togs i kommersiell drift 31 december 2003. Från start en tillgänglighet av 99,7 % för att idag ligga på 99,98 %. Den dagliga totala avvikelsen gentemot tidtabell ligger på sekundnivå.
I Storbrittanien vill Uk Ultraspeed bygga en dubbelspårig zig-zagande magnetbana på pelare från London via bergsområdet Penninerna för att slutligen hamna i Edinburgh - Glasgow.
Banan blir 83 mil lång och skall trafikeras med endast 30 stycken tio-vagnars tågsätt. Tio-min trafik London till Manchester, kvartstrafik till Leeds och halvtimmestrafik Edinburgh - Glasgow.
Energimässigt.
Storbrittanien säger vi får halva restiden, dubbla frekvensen och fyrdubbla passagerarantalet gentemot idag till en lägre energikostnad.
Underhållsmässigt.
Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnettåget i 450 km/h kontra Tyska höghastighetståget ICE i 250 km//h ligger på 34 procent.
Därför kan magnettåget gå Stockholm - Gbg t.o.r på samma tid som exvis Franska TGV Traine Grande Vitesse klarar en enkelresa och dessutom till en lägre underhållskostnad.
Anledningen till att magnettåget får en lägre underhållskostnad är att tåget går helt beröringsfritt utan mekaniskt slitage eller mekaniska slitdelar. Tågets prestanda blir väderoberoende och accelerar till 300 km/h på fyra gggr så kort tid som något hjul på räls-tpåg klarar.
Byggkostnad.
Banan byggs på pelare var 25:e meter och tågen klarar 10 % stigning. All servide sker i fortfarighet från banan. Topografin kan därför behållas intakt mellan de konsekutiva benstöden.
Den Brittiska banan skall gå in till stadsmitt i samtliga passerande städer såsom Birmingham, Manchester, Leeds, Newcastle etc etc Edinburgh - Glasgow. samt över bergsområdet Penninerna. Även att gå genom Glasgows historiska kvarter har en utredning visat är fullt möjlig.
Trots detta beräknas kostnad per sträckenhet landa på halva totalkostnaden av vad HH-sträckan S:t Panchras till kanaltunneln gjorde.
Förslag för att lyfta över biltrafik till kollektivtrafik.
En Park & Ride-station anläggs gränslande E18 utanför Västerås vid Hälla externhandelsområde. Flygplatsen Stocholm/Västerås ansluts via terminalgång. 25.000 bilar passerar på E18 genom Västerås per dag.
För bilister på E18 gäller.antingen egen bil på 85 minuter enkel resa och 200 á 300 kr i bränsle eller sväng av parkera bilen och tag magnettåget på 16 minuter direkt Stockholms C. Enkelbiljett 50 kr med fem avgångar per timma.
Långtidsparkera vid flygplatsen. Terminalgång till Västerås Hälla P & R därefter ,magnettåget till Arlanda på tio till femton minuter. Tåg går Västerås C - Västerås Hälla P & R - (Enköping C eller Viking Motor Park) - Arlanda - Uppsala. Checka in på Arlanda borda magnettåg som anländer till plattan i Västerås synkront med boarding.
Kapacitet
Sex- vagnars magnettåg á 677 passagerare kan avgå var tredje minut. Spårbilar en bil per tredje sekund ger 80 passagerare per minut och 800 på en tiominuters period.
I Storbrittanien kommer tio-vagnars tågsätt á 840 passagerare att gå förarlöst i upp till 500 km/h. Varje tågsätt får en årlig körsträcka på 117.000 mil vilket gör att den årliga tillgängliga sittplats-km siffra för de trettio tågsätten blir 30 miljarder. Detta kan jämföras förra årets rekord för Sverige om 11 miljarder person-km.
Lokalt i Västerås/Örebro kombination av supportande magnettåg/spårbilar.
Uppbyggnad till funktionella städer med stombanor i form av två-vagnars magnettåg. Målsättning att ta sig från godtyckligt stadsdelscentra till godtyckligt annat eller evenemangs-, upplevelse-, industricentra skall gå på 5 á 10 minuter. Spårbilar för finfördelning inom publika områden.
Magnettåg för regional och lokal trafik. Spårtaxi för specifika områden.
Jag har lobbat för magnettåg sedan hösten 2003 från början för att knyta ihop externt köpcentra med city i Västerås. Motivering var att motverka City´s utarmning. Därefter har idén växt för att idag omfatta dels regionalt system dels lokalt.
HH-utredning.
Jag har skrivit en remiss på Gunnar Malms HH-utredning. Nås via www.regeringen.se sök på SOU 2009:74 . Mitt remissyttrande ur "C" Carl-Åke Utterström.
I stället för Ostlänk Shlm - Norr-/Lin-/Jönköping till Gbg. Mitt förslag en dubbelspårig magnettågsbana Sthlm - Norr-/Lin-/Jönköping till Gbg därefter åter via Hallsberg(Örebro/Västerås till Stockholm.
Vad vinner vi
Vi avlastar del av passagerartrafiken på sträckan Gbg - Hallsberg och frigör kapacitet för ökad godstrafik. Detta har Gunnar Malm inte gett något förslag på.
Den dubbelspåriga magnetbanan skall gå på pelare i hela sin längd in till stadsmitt i samtliga nämnda städer. Städer som passeras utanför kan ha avväxling in till stadsmitt exvis Arboga, Köping, Enköping.
Magnettågets prestanda vs HH-tåg.
Det hjul på räls HH-tåg som Gunnar Malm föreslår klarar Sthlm - Gbg direkt på 2 timmar. Magnettåget klarar detta på en timma.
Hjul på räls HH-tåget uppnår en medelhastighet om 251 km/h på 40 mils sträckan eller samma som magnettåget på 3-mils sträckan i Shanghai.
Magnettåget har vid testkörning uppnått 500 km/h och haft den hastigheten under en kortare tid. För att implementera detta i kommersiell trafik krävs endast en mjukvarudump.
En orsak är att sex-vagnars (677 sittplatser) magnettåg uppnår 300 km/h efter sträckan 4.2 km och hastigheten 500 km/h efter 2,2 mil eller väsentligt kortare sträcka än innan typ TGV Train Grande Vitesse uppnått sin topphastighet 300 km/h.
Vad är det för vits med ett TGV-tåg som klarar 574 km/h om bromssträckan är 8 mil. Sthlm - Vås-tågen kan ej börja bromsa i Bålsta.
Magnettåget robust, kapacitetsstarkt etc.
Magnettågets drivmotorer är stationärt monterade på banans "Guidwewayens" undersida. Magnettågets undre delvis banan omfamnande del lyfts magnetiskt upp mot banan och konstanthålls på ett avstånd av 7 mm. På banans översida är det beröringsfria avståndet 10 á 15 cm. Detta gör att snö i flertallet blåser bort då tåget passerar. Endast i undantagsfall krävs snöröjning.
Ett vandrande magnetfält alstrat i motorerna drar tåget med sig respektive bromsar det. Endast den/de motorsektioner där tåget befinner sig är spänningssatt.
Tåget går därför helt beröringsfritt "Svävar". Verkar det interesant med en låg överflygning av Mälardalen i 500 km/h.
Heta komplexa system och komponenter normalt placerade ombord på tåget är i fallet magnettåg placerade i ställverk vid sidan av banan. Transformatorer, bryta´re och strömriktare.
I övrigt saknar magnettåget hjul, axlar, växellåda, lagringar, kontaktledning, strömavtagare, konventionell bromsar etc. Sidor, underrede etc är släta plåtar vilket gör att is i mycket mindre grad fastnar på tåget.
Växlarna styrs av stora dri9vmotorer och är upphöjt monterade likaså vilket gör att snö och is med få undantag ställer till problem.
Tåget uppvisade full operation i Shanghai under såväl tyfonen Matsa som Shanghai´s värsta långvariga snöoväder på 50 år. Militär fick lov att kallas in och all annan infrastruktur stod still.
Möjlig trafikering.
Med tre tågsätt kan fem avgångar per timma Sthlm - Vås uppnås. Restid 16 minuter och 50 kr enkelresa.
De tre tågsätten kostar såg 300 miljoner per styck med en underhållsbemanning av tio man eller tio miljoner.
I Shanghai har man tre fem-vagnars tågsätt med kvartsavgång och 7 min 23 sekunders restid toppfart 431 km/h. Långa tider har man endast kört med två tågsätt då det tredje använts för utbildning och reverse engineering.
Sträckan Sthlm - Vås uppskattas kosta 22 miljarder från stadsmitt till stadsmitt. Trängseln kostar 2 á 3 miljarder per år. Förseningarna på dagens trafik 6 miljarder årligen. En timmas restidsvinst uppskattas till 155 kr. För sträckan beräknas två timmars restidsvinst per passagerare och dag. (Väntetid och restid).
Dagens här och där-tåg utgör 24 anslutningar per dag. Citybana och fyra spår dubblar detta, men Vås - Sthlm bör komma upp i faktor 3, dvs 75 anslutningar.
Malmö - Helsingborg har 64 och flaggat för behov av fler.
Västerås/Örebro knyts ihop till funktionella städer genom ett fåtal lolala magnettågslinjer. Tillsammans knyter magnettågs slingbanorna ihop stadsdelscentra med stadsdelscemtra, evenemangscentra, upplevelsecentra, industicentra, externa köpcentra och city. Med två-vagnars magnettåg á 2 * 92 sittplatser.
Publika områden såsom Rocklund, Hälla, Erikslund och city knyts ihop med spårbilar.
Tyvärr gick det för fort. Sveriges tio kärnkraftverk levererade för några år sedan 75 TWh tillsammans. Sammanlagda effekten var 10.000 MW. Dvs en medel utleverans av 7,5 TWh per verk om medeleffekt 1.000 MW.
Korrigerat. Det Finska kärnkraftverket om 1.700 MW beräknas leverera 12,75 TWh. För en byggkostnad på 30 miljarder får vi 12,75 TWh elenergi från kärnkraften.
För en byggkostnad på 44 miljarder får vi 18 TWh elenergi från vindkraften. Dock måste nybyggnad ske efter säg 25 år.
44/30 = 1,46; 18/12,75 = 1,41.
Om man ej tar hänsyn till vindkraftens nybyggnadsbehov faktor 2,5 på en 60 års period (kärnkraftens livslängd 60 år) är kärnkraft och vindkraft ungefär lika dyrt.
Du fick lov att sätta in 100.000 som en engångsavgift??
En icke eluppvärmd villa gör av med 5.000 kWh per år och en eluppvärmd 25.000 kWh per år. De 100.000 satsade pengarna motsvarar alltså i stort sett 20 års drift på en icke eluppvärmd villa (1kr(kWh).
I kostnaden 38 öre är ej heller återuppbyggnadskostnaden med.
El beträffande vindkraft/kärnkraft.
Du talar om 1101 vindkraftverk á 6 MW per styck beräknas ge 18 TWh. Dvs installerad effekt 6.600 MW med utleverans 18 TWh.
Det Finska kärnkraftverket under byggnad får en installerad effekt av 1.700 MW och beräknas leverera 127,5 TWh per år.
Byggkostnad.
För något år sedan byggdes 200 vindkraftverk för 8 miljarder kronor. De nämnda 1.101 verken representerar följaktligen cirka 44 miljarder. Vindkraftverken beräknas få en livslängd på 25 år.
Kärnkraftverket i Finland beräknas kosta 30 miljarder kronor och få en livslängd på 60 år. Areva var tydligen ringrostiga då Toshiba kan bygga kärnkraftverk på 36 månader och också gjort detta.
Kilowattimkostnad.
Ett havsbaserat vindkraftsverk ligger cirka faktor fyra kontra kärnkraft 1,20:30.
För havsbaserade verk räknar man med en reparatör per 5 á 6 verk. Om det blåser för mycket (över halv meter vågor) sker uttransport med helikopter. Vi har enbart 200 certifierade helikopterförare för mörkerkörning i landet. Service måste ju fortgå året runt oavsett väder. Nu har man upptäckt krackelering av betongen. Vestas växellådor håller cirka 5 á 6 år, vilket gjort att flera bytt till Siemens.
Specifika ombyggnadsarbeten.
Förra året påbörjades uppgradering av ett antal verk bl.a O3:an för att göra dem ännu mera driftsäkra, ökad uteffekt etc. Detta var första gången i världen en uppgradering initierades. På grund av rigorösa säkerhetsbestämmelser, tester etc har ombyggnadsarbetet dragit ut på tiden. Men detta är en exceptionell insats just under föregående år. Kärnkraftverken moderniseras och byggs om för 60 års drift.
Baskraft toppkraft.
Kärnkraftverken utgör baskraft och vattenkraftverken toppkraft. Dvs kärnkraftverken står och levererar ut i stort sett samma konstanta uteffekt året runt. Det är vattenkraften som reglerar då vindkraften då vindkraften faller bort.
Oavsett vad man tycker måste de olika energikällorna bedömmas efter sina förutsättningar. Det vi strävar efter är att få ned den fossila förbränningen och då bidrager såväl vindkraft som, kärnkraft.
Energieffektivisering.
All energieffektivisering innebär i huvudsak att man går över från en energikälla till el. Som exempel dagens biltrafik förbrukar 90 TWh medan elhybrider sänker förbrukningen till 10 TWh.. Husens energibehov kan vi lösa med passivhus.
Medan energibehovet i världen totalt sjunkit så har elförbrukningen stigit faktor två??? Osäker men tendensen är klar.
Man automatiserar industriella processer.I stället för mekaniska överföringar, hydrauliska går man över till eldrift. Typ Pappersmassa. Från dieseltåg till eldrift. Från kolugnar till elungnar (stålframställning).
Östersjön måste få en uppryckning - och en internationell miljödomstol behövs! Det stora problemet är dock övergödningen.
Även om vi bara släpper ut destillerat vatten från hela Östersjöregionens länder från och med nu kommer det att ta mycket lång tid innan Östersjön blir återställd. För det fordras förmodligen aktiva åtgärder för att låsa fosfor i bottnarna - vilket innebär syretillförsel där nere.
Där går det obegripligt tröööögt. På KTH har t ex utvecklats en manick som med hjälp av vågenergi skulle kunna syresätta bottnarna. Det är i princip bara ett flytande betongtråg med en snabel till botten - och det skulle gissningsvis behövas något hundratal för hela Östersjön http://o2gruppen.se/syreverket.html.
Uppfinnaren har haft obegipligt svårt att finansiera ens enkla modellstudier för idén under decennier. Motståndet beror på att lösningen inte är "biologisk" utan "teknisk". Det skulle heller inte råda bot på "problemet", vilket är att för mycket näringsämnen släpps ut. Men om det nu skulle vara 10 - 100 gånger billigare med vågsyreverk än att försöka rena t ex ryska utsläpp konventionellt - och dessutom tar hand om gamla försyndelser - varför finns då inte ens pengar till experiment? Sanningen är nog att en rejäl dos utvecklingsfientlighet finns hos många "gröna" (inte alla). Deras livsluft är att ett problem består - inte att det blivit löst.
Ja, det är ju klart att tåget ökar i andel och tar från både flyg och bil ju bättre det blir och ju kortare tid resan tar. Jag inser också att HH-tåg och spårbil inte har ngt direkt med varandra att göra. Jag "passade bara på" att lyfta båda frågorna. Ev kan man fråga sig varför partiet ställer sig bakom en teknologi (HH-tåg) men betr spårbil inte anser att man skall lägga sig i teknologival (enl partiledningens svar på motion).
Det jag försökt säga är att man kan göra oerhört stora förbättringar i tågsystemet (upp till 275 km/tim) med nuvarande teknik om resurserna satsas på separata spår för person- resp godstrafik på "trånga" sträckor och ökad spårkapacitet överhuvudtaget - kanske tom utöka den geografiska täckningen. Det handlar också om att göra tåg kostnadsmässigt konkurrenskraftigt gentemot bil och flyg och då kan ju val av det allra dyraste systemet ha en negativ effekt. Det är inte heller så att landet har obegränsade resurser -oavsett ur vilken kassa pengarna tas. Då gäller det att se till att resurserna går till det som är mest klimateffektivt. Den jämförelse jag efterlyser är alltså inte HH-tåg jmf med dagens dåliga järnväg utan jmf med en optimerad och kapacitetsförstärkt variant av dagens teknologi. Jag ifrågasätter inte att det finns många tättbefolkade och geografiskt lämpliga områden i världen där HH-tåg med råge kan motiveras (Anders kurva ovan visar det), men jag är inte alls övertygad om att Sverige hör dit.
Ingen vet men säkerhet vad de kommer att säga om oss i framtiden -dumskallar eller inte. Vad man ganska säkert kan säga är att man idag tycker att det var dumskallar som satsade på Concorden. Så - fram för både spårbil och ett utvecklat, effektivt och attraktivt tågsystem för både människor och gods.
Det är ju inte så att det inte gjorts analyser om konverteringseffekten från flyg till tåg. Här är en analys som KTH tagit fram. Även om många påstår motsatsen misstänker jag att motsvarande analys gjots för bil till tåg och kommit till motsvarande resultat. När man tittar på alternativen till höghastighetståg tror jag att man måste se till helhetsperspektivet. Finns något alternativ som kan nå alla fördelar med höghastighetståg. Mycket tveksamt. Vad säger människorna i Sverige år 2050 om vi nu inte satsar på höghastighetståg. Troligen - Vilka dumskallar dom var år 2010, som skrotade planerna på höghastighetståg. Nej - fram för både spårbilar och höghastighetståg, dom löser helt olika behov. Anders S
Enligt Folkpartiets klimatprogram skall vi satsa både på kärnkraft och vindkraft, men detta betyder naturligtvis inte att vi inte skall kunna jämföra dessa två energislag.
En avgörande punkt då man jämför energislag är att beräkna kostnaden för att generera en kWh. Märkligt nog är det i debatten få som är intresserade av denna avgörande uppgift. I skriften från Expertgruppen för miljöstudier vid finansdepartementet ISBN 91-38-22627-8 med titeln Medvind i Uppförsbacke, beräknas på sidan 46 "livstidskostnaden" för vindkraft till lands till 38 öre per kWh i bra vindlägen." Livstidkostnaden" inkluderar investering, drift och nedmontering vid livslängdens slut. Undertecknad är själv delägare i ett vidkraftverk av modern typ, som står på en plats med 7,1 m/s medelvind. Just där kan man beräkna att detta verk har en "livstidskostnad" för att generera en kWh på just c:a 38 öre. Eftersom man som producent av förnybar energi får elcertifikat till ett kalkylmässigt värde av 20 öre blir alltså den "praktiska produktionskostnaden" 18 öre per kWh för vindkraft i bra vindlägen. Medvind i Uppförsbacke jämför vindkraft med en rad andra energislag, men dock inte kärnkraft. På nätet kan man hitta några få uppgifter, som anger motsvarande kostnad för kärnkraft och denna tycks vara 27-30 öre per kWh. Möjligen tillkommer kostnaden för den statliga garanti, som finns för det fall en verkligt stor olycka skulle inträffa. Experter anser också att s.k. externa kostnader, som inte medräknas i företagsekonomiska kalkyler, men som borde vara med i samhällsekonomiska kalkyler är högre för kärnkraft än vindkraft, även om externa kostnader är små för båda dessa energislag, jämfört med t.ex. fossila energislag. Dessa uppgifter finns bl.a. på sidan 34 i Medvind i Uppförsbacke. Sett på detta sätt är kärnkraft dyrare än vindkraft, såvida inte certifikatsystemet avskaffas. Tar man bort certifikatsystemet blir kärnkraft c:a 20 % billigare i dagsläget. Regeringen har just utvidgat och förlängt elcertifikatsystemet, men kommer rimligtvis att tas bort på mycket lång sikt. Det torde säkert vara borta år 2050.
En annan avgörande punkt är att utrustningen fungerar. Vindkraftsmotståndare brukar ofta hävda att vindkraften inte är driftsäker. Det är massor av fel säger de. Vingar faller av och växellådor går sönder och delar av verken fryser sönder på vintern. Dessa uppgifter om att vindkraften inte fungerar är "lögn och förbannad dikt". Man förlorar trovärdighet, när man tar till helt felaktiga uppgifter. Kollar man på statistik, som finns på
www.vindstat.nu" href="http://www.vindstat.nu/">www.vindstat.nu, ser man att vindkraftens tillgänglighet normalt är över 95%, vilket är mer än man kan säga om kärnkraften. Det är också mycket dumt att försöka sälja kärnkraften, med att den har bättre tillgänglighet än vindkraften. Senaste Veckans Affärer visar på sid 27 att tillgängligheten för kärnkraften i Sverige 2008 var 77,8 %. En sensationellt låg tillgänglighet. Samhällsviktiga system, och andra system med för den delen, har normalt över 95 % tillgänglighet. Jag tror att kärnkraftens tillgänglighet tidigare i vinter då elpriserna rusade var nere i runt 50 %. Det finns också ett annat problem med tillgängligheten i kärnkraften jämfört med vindkraften. Står en reaktor förlorar vi c:a 10 % av hela Sveriges kärnkraftsleverans, står 2 reaktorer förlorar vi c:a 20 % av Sveriges kärnkraftsleverans, står 5 reaktorer förlorar vi 50 % av leveransen. Står däremot ett vindkraftverk förlorar vi c:a 1 % av Sveriges vindkraftsleverans, som dessutom är mycket mindre än kärnkraftsleveransen och står 5 verk förlorar vi c:a 5 % av Sveriges vindkraftsleverans. Står en reaktor förlorar vi motsvarande årsproduktionen på c:a 5 TWh. Står ett vindkraftverk förlorar vi motsvarande c:a 0,006 TWh. Det blir faktiskt svårare att säkra leveranssäkerheten i ett system med karakteristika som kärnkraften, såvitt den inte är extremt tillgänglig, vilket den hittills inte visat sig vara. Man kan bara hoppas att nya reaktorer blir bättre. Det borde dom vara.
För vindkraft behövs balanskraft (reglerkraft) som kostar 1-2 öre per vindkraftsgenererad kWh enligt uppgifter från Svenska Kraftnät. Vindkraftsmotståndare påstår felaktigt att kostanden är mångdubbelt större.
En ytterligare avgörande punkt när man skall avgöra vindkraftens möjligheter i framtiden är hur många verk som behövs för att generera en viss mängd energi. Tar vi verken i Markbygden, som regeringen just givit klartecken till, som underlag för hur det kan komma att se ut, finner man följande: I Markbygden har man tillstånd att bygga 1101 verk som enligt planerna är av två huvudtyper 2MW verk och 6MW verk. Säkert blir även vissa verk med kapacitet där emellan aktuella. Man kan med nu aktuella tal se att ett 2 MW verk producerar minst 5,3 GWh el per år även under dåliga vindår och att ett 6 MW verk bör ge minst c:a 16 GWh. Bygger man enbart 2 MW i Markbygden verk landar man på totalt 5,8 TWh elproduktion per år i Markbygden på 1101 verk och bygger man enbart 6MW verk landar man på nära 18 TWh per år i Markbygden för 1101 verk. Man planerar i dagsläget en inte fastställd blandning av verk, och uppskattar därför att den totala produktionen blir 8-12 TWh per år totalt på de 1101 verken.
På samtliga punkter kan jag presentera mera detaljerade uppgifter och även olika referenser.
Anders S (upplysningar kan fås från anders.sch@telia.com
Man kan bara hålla med ovanstående inlägg och lägga till ytterligare några argument och fakta:
Prioritera familjeplanering i biståndsarbetet!
Världen står inför extrema utmaningar när det gäller klimatutveckling, livsmedelstillgång, allmän resursbrist och en accelererande negativ påverkan på det livsuppehållande naturliga systemet. Även med mycket stor tilltro till teknologisk utveckling i form av förnyelsebara energikällor och/eller kärnkraft är det svårt att se hur ”livsutrymmet” skall räcka till för fortsatt tillväxt i i-världen och starkt befogade krav på välfärdsökning i u-världen. Okunnighet, cynism eller likgiltighet kan vara anledningar till att man inte vill ”se” denna utmaning.
Ekvationen blir ännu svårare om man lägger till den fortsatta ökningen av världens befolkning. Tillväxten är i dag ca 80 miljoner per år. Med nuvarande genomsnittliga födelsetal skulle världens befolkning vara ca 10 miljarder 2050 och upp till 20 miljarder 2100. Detta kommer inte att ske, men ”justeringsprocessen” kommer att bli mycket smärtsam och sätta alla politiska och sociala system under mycket stor press. De som föds idag kommer få uppleva detta. Det är dagens politiker som har ansvaret att ta de initiativ som behövs.
I ett globalt perspektiv finns ingen viktigare fråga än befolkningsutvecklingen. Fred, demokrati, välfärd, mänskliga rättigheter och jämställdhet kommer att vara ”svårsålda” ideal när människor tvingas på flykt av havsnivåhöjning, utbredda torrområden och allmän livsmedelsbrist. Ändå vågar eller vill regeringen inte utpeka minskad befolkningsökning som ett mål i sig.
Folkpartiet bör verka kraftfullt för att Sverige och EU tar initiativet och prioriterar familjeplanering mycket högre – helst högst - i biståndsarbetet. Projekt i de kritiska områdena innefattande rådgivning och hjälpmedel för födelsekontroll skulle göra en stor skillnad i detta avseende. Det handlar bl.a. om att ge kvinnor utbildning, rättighet och möjlighet att själva bestämma över sitt barnafödande. Mer än en miljard kvinnor saknar tillgång till fungerande preventivteknik. Sverige har goda förutsättningar att göra stor skillnad i detta avseende. Det finns en tradition av arbete inom detta område och vi lider inte av de religiösa och kulturella blockeringar som ofta hindrat effektiva insatser från FN och dess organ. De 4-5 % (med mycket ”bred” definition) av det totala svenska biståndet som går till familjeplanering visar att man ser befolkningsutvecklingen som ett underordnad, lågprioriterad fråga. I regeringens direktiv till SIDA nämns knappast familjeplanering och födelsekontroll alls. Det är dags för en allvarlig omprövning!
Dock finns en direkt koppling från världbamkens agerande till den fjuttiga debatten om vindkraftens kostnader här i Folkpartiet.
Vi har ju en välrenomerad ekonomisk professor som ger oss i Folkpartisverige goda råd om hur vi skall agera i klimatfrågan och säkert också till sina professorskollegor i Världsbanken. Carl B Hamilton argumenterar konsekvent (och tyvärr ofta med fullständigt felaktig information) mot förnybar energi och specifikt mot vindkraft, som enligt Carl B i princip är oanvändbar som energikälla. Han anser också i klimatfrågan att basindustrin skall skyddas mot all höjning av energipriset och specifikt priset på el. Han hävdar också ihärdigt att subventioner, som t.ex elcertifikatsystemet, som skulle kunna promovera förnybar energi, är av ondo. Han är dessutom tveksam till biobränslen, bl.a för det tar råvara från skogsindustrin och jordbruket.
Världsbanken har tagit direkt intryck av den folkpartistika klimatpolitiken, genom goda råd från Carl B. När man vill skydda världens basindustri, som i stort sett använder billig kolkraft, mot energiprishöjningar, blir det naturligt att satsa på "more of the same", detta speciellt som vindkraften är oanvändbar och subventioner är av ondo.
Du frågar vad Sverige kan göra åt detta ? Vad mer kan vi önska - Folkpartiet i Sverige styr ju redan Världbankens agerande i klimatfrågan !!!
Jag kan dock se en lysande möjlighet. Vi får Fredrik Reifeldt att övertyga Barck Obama om att koldioxidskatt i USA är ett bra sätt att finansiera den dyra sjukvårdreformen. För att sedan skydda den amerikanska industrins konkurrenskraft, måste Obama övertyga alla andra länder och specifikt Kina om att koldioxidskatter är grejen. Och vips kommer räknenissarna i Världsbanken till ett annat resultat, när dom försöker räkna ut vilket energislag dom skall promovera.
I detta sammanhang bör Fredrik Reinfeldt nog låta Obama tro att det är han Obama, som kommit på detta med koldioxidskatten. Det gynnar nog spridningen över världen och Obama får Nobelpriset i Ekonomi. Fredrik kan nöja sig med att le i mjugg och säga - va va de jag sa.
En viktig sak som glöms bort i debatten om Etanol är att Sverige inte enbart består av småbilar. Tyngre fordon måste också prioriteras. Merkostnaderna är mycket stora idag om man ska välja ett miljövänligt alternativ. RME (raps metyl ester) som idag finns som alternativ går inte att få fram i så stora kvantiteter så det täcker hela dieselförbrukningen. Etanol är ett av flera bränslen som förmodligen kommer att på sikt ersätta dieseln.
Det som känns så olyckligt med tidpunkten för förslaget med att ta bort subventioner på etanol är att nu pågår en utbyggnad av svensk etanol. Råvaran kommer fram för allt från restprodukter från skogsindustrin. Stockholm har satt igång ett projekt Clean Truck där olika parter inom industrin bidrar dessutom sker en del av finansieringen genom EU medel. Ett av de bränslen som finns med i detta projekt är ED95 (95 % etanol). Idag finns en del bussar mm som går på detta bränsle men nu kommer den första publika tankanläggningen.
Det känns mycket olyckligt att subventionen tas bort samtidigt som en inhemsk produktion påbörjas. På sikt kommer det finnas tillräckligt många tunga fordon som rullar för att få avsättning för etanolen men till dess.... Jag arbetar inte för något av etanolproducerande företag och tillhör inte heller någon lobbyverksamhet men jag tycker att man ska tänka längre än småbilar.
Jag har noterat att riksdagen har behandlat förslag att även bränslekonverterade bilar skall dra fördel av miljöbonusen vid inköp av miljöfordon, men avstyrkt förslaget. Jag anser att även dessa fordon där man i efterhand monterat anordning för konvertering av miljöbränsle också skall få del av miljöbonusen. Det skall då göras ett avdrag på monteringskostanden enligt propotionalitet.
Väljer man att konvertera bilen i efterhand bör det också innefatta att man erhåller bonusen.
Ett mycket bra inlägg. Håller med om allt. Här några kompletteringar.
Jag såg en studie i Danmark om koldioxidutsläpp av danska tomater som säljs i Danmark jämfört med spanska tomater som säljs i Danmark efter att ha fraktats med lastbil. Det visar sig att "närodlade" danska tomater åstadkommer större utsläpp av CO2 beroende på att växthus i Danmark kräver mer uppvärmning. Samma torde gälla i Sverige, tills vi är helt fria från energi baserad på fossila källor.
Vi hade för en tid sedan ett inlägg som hävdade att befolkningstillväxten är det största miljöhotet och det kan man bara hålla med om. Dock finns ett hopp åtminstone om man får tro en artikel i The Economist 31 okt 2009. Här gör man en mycket intressant genomgång av befolkningutveckeingen från Malthus och framår och hävdar att nu pågår en oerhört snabb demografisk revolution.
Över hela världen sjuker födelsetalen förbluffande snabbt. Detta tycks enligt artikel bero på en sorts ny tanke som snabbt rotar sig i befolkningar över hela välden att det är lönsamt att ha färre barn. Denna tanke skiljer sig drastisk från den gamla tanken att många barn är en bra försäkringspremie. Artikeln hävdar naturligtvis att samhället där denna nya tanke skall rota sig måste ha vissa förutsättningar, men hävdar att detta sker snabbare än någon forskare/analytiker kunnat drömma om bara för några år sedan. Man tar som exempel att i Iran hade man födelsetalet 7 så sent som 1984, men det har nu ( 2006 år folkräkning) sjunkit till 1,9 och i Tehran t.o.m till 1,5 och detta utan stöd av mullorna och de styrande. En sensationell nedgång.
Man konstarera också att det finns tecken på att förändringen skulle kunna gå ändå snabbare. Trots de snabbt sjunkande födelsetalen är enligt intervjuundersökningar som genomförts, önskan om barn ännu lägre. Fanns tillgång till mer preventivmedel och kanske bättre socialt stöd för denna nya tanke om färre barn skulle födelsetalen sjunka ännu snabbare. Här tar man som exempel Brasilien med fördelsetalet 2,5 men där det önskade antal barnen är 1,9.
Tittar man på statistiken för EU finns ett enda land (Irland ) som når det magiska reproduceringstalet 2,1 medan alla andra ligger långt ner, några så lågt som mellan 1,3 och 1,4. Sverige ligger på 4:dje plats uppifrån med 1,91
Man kan bara önska att dessa trender håller i sig. Mycket annat måste göras men skulle vara ett bra bidrag. Men det skulle ändå inte skada om katolska kyrkan och amerikska religiösa extremhögern slutade att motarbeta prevenitvmedel. Men folk tycks, om man får tro The Economist, i många fall tagit saken i egna händer
Vi bör sträva efter en kommersiell marknad även för miljöbränslen och miljöbilsalternativ. Att dela upp och för fördela vissa bränsltyper allt förlänge snedfördelar konkurransförutsättningarna.
Vi bör dessutom sträva efter miljöbränslen som är effektiva för reduktionen av farliga växthusgaser och där inte miljöeffekterna äts upp av produktionen. All etanolframställning uppfyller inte dom kriterierna, Tyvärr.
Jobben är den positiva effekten av miljöengagemanget och det skall man givetvis se med en framsynt optimism.
Det är ju svårt att ha en vettig miljöpolitik när det mesta går ut på skjuta utroningshotade djur, ta bort djurskyddsinspektörer och att öka kärnkraften (när det faktiskt är vindkraften som är framtiden)? FP får inte vara så gammeltänkade!
Det skövlas ingen regnskog för etanolproduktion, var har du fått det struntet ifrån? Ange en säker källa med en exakt länk. Det är sojaodling till köttproduktion och betesmark som till absolut största delen skövlar regnskogen.
Antalet vindkraftverk som är registrerade som idrifttagna var vid årsskiftet 2009/2010 1050 stycken. 129 nya verk har under året tillkommit och 16 verk blev nedlagda.
Antalet utfärdade elcertifikat under 2009 var 2 489 132 stycken dvs en motsvarande produktion på ca 2 489 GWh.
Drifttillgängligheten baserad dels på den automatiska avläsningen och dels på inrapporterad hindertid har inhämtats från 937 verk och resulterat i en tillgänglighet på 95,8 (94,6) %.
Medeleffekten för de verk som togs i drift under 2009 var 1835 kW.
Snälla ni -läs på innan ni yttrar er - eller håll käft!
Den svenska etanolen kommer mestadels från odlingar i Brasilien ja - men ca 45 % är nästan lika bra spannmålsetanol från Europa. Sockerrör är så gott som monokultur, ja - så långt är det rätt. Men även tidigare var dessa marker monokulturer - men av betesgräs. Sockerrör kräver betydligt mindre bekämpningsmedel än dessa och eftersom sockerrör bildar mykorhiza (= tar upp kväve från luften) behöver det knappast gödslas alls.
Det finns gott om mark i Brasilien att genomföra ev landreformer på - även om jag som liberal tycker att människor ska köpa sin mark och inte ockupera andras markl eller få den gratis av en socialistisk regering - det som är gratis aktar man sällan.
En liberal inställning är väl att gynna global utveckling och att vi i Sverige inte ska hindra människor i Brasilien att odla det de tjänar mest pengar på.
Netto-effekten av att köra på E85 är upp till 80 % CO2-minskning - alla bränsletransporter inberäknade.
Om du läser mitt inlägg igen så ser du att jag inte ställer HH-tåg och spårbil mot varandra. Jag anger tydligt att de fyller helt olika behov. Betr spårbil hoppas jag att årsmötesprogrammet skall tydliggöra denna teknologis fördelar bättre än jag har lyckats göra. När det gäller HH-tåg ställer jag bara frågan om denna lösning är ett energi- och kostnadsmässigt optimal teknologi. Mycket, mycket stora förbättringar inom "konventionell" tågteknologi skulle kunna göras inom ramen för de 100 miljarder som 2 HH-banor uppges kosta - kanske med mycket bredare effekter än de föreslagna HH-tågen. Jag efterlyser helt enkelt en analys av alternativ användning av resursen inom spårområdet och - framför allt - en analys av konverteringseffekten från flyg- och vägtransport. En sådan har mig veterligt inte gjorts. Fram för spårbil och högprioriterad satsning på järnväg (dock inte säkert HH-tåg)!
Bra att fp sätter ned foten och tacklar den unikt starka svenska etanollobbyn !
Den svenska etanolen kommer i huvudsak från enorma monokulturella odingar i Brasilien. Dessa odlingar förstör den biologiska mångfalden, kräver bekämpningsmedel och konstgödsel samt stora vattenmängder. Den landgrabbing av multisockerföretag och nu även oljejättar (Shell storsatsar på etanolodlingar i Brasilien) försvårar dessutom för landreformer för den fattiga landsbygdsbefolkningen och skapar stora motsättningar.
Att sedan de bilar som körs på E85, eller vintertid E75, förbrukar 30 % mer bränsle och därmed bidrar till ökade bränsletransporter gör ju inte saken bättre !
Har som svar på denna Blandning sänt in följande kommentar
Ja, du verkar läsa statistik som fan läser bibeln. Om jag summerar kolumnen för alla personer i undersökningen finner jag att de fyra förnybara energislagen biobränslen+sol+vattenkraft + vindkraft får 65 % och kärnkraft 26 % Övriga energislag och vet ej får 9%. Man kan alltså dra slutsatsen att det är mer än dubbelt så många som tycker att förnybara energislag är bäst som de som tycker att kärnkraft är bäst. Kanske skall man då dra slutsatsen att Folkpartiet borde tala om både kärnkraft och förnybart, men vi talar bara om kärnkraft. I själva verket motarbetar FP med dig i spetsen förnybara energislag. Men väljarna tycks ha en annan uppfattning. Inte undra på att den SIFO undersökning som publicerades igår med frågan vilket parti man har störst förtroende för i klmatfrågan visar att endast 1% tycker att FP har bästa klimatpolitiken. Man ser också i den undersökningen att bara 12% av Folkpartisterna verkar tycka att Folkpartiet har bäst klimatpolitik. Hela 40% av potentiella Folkpartister tycker att MP har bästa klimatpolitiken ! Man måste var mycket naiv, om man inte tror att detta kommer att påverka i riksdagsvalet, eftersom väljarna tycks ranka miljö och klimat högt. Hela Folkpartiets klimatpolitik och sättet den förs fram på måste läggas om radikalt. Att du så här dagen efter ett sådant enkätresultat går ut och slår dig för bröstet mot bättre vetande, gör med säkerhet att siffrorna för de potentiella Folkpartisternas tilltro till FP:s klimatpoilitik sjunker ytterligare. Jag är inte ensam om att tycka att vi i FP för en katastrofalt dålig klimatpolitik
Problemet är bl a att etanolen från Brasilen är billigare. Fn skövlas regnskogen på grund av övergången till grödor för etanolproduktion. Jfr artikel i NU nr 10 sid 29. Även om vi inför en övre gräns för energieffektiviteten så kommer många fortsätta att välja etanol eller kanske snarare en eletanolhybrid. Bilparken i Sverige drar för mycket energi. Därför viktigt med en styrning mot mindre oh energieffektivare bilar. Utmärkt att Björklund presenterade detta förslag.
Det är inte stödet av kärnkraftsel i sig som skadat folkpartiet utan att man inte kompletterat det med att gå över till uttrycket koldioxidfri energi. Det finns ju fortfarande många som inte ens vet att kärnkraft är i huvudsak koldioxidfri. Klimathotet kräver satsningar på energibesparingar, utfasning av fossil energi och användning av koldioxidfri energi såsom vattenkraft, vindkraft, biogas och kärnkraft.
Folkpartiet har nu tagit ledningen i klimatdebatten genom att Björklund tog upp kritiken mot etanolen som TV återgav. I NU nr 10 finns ett underlag för detta på sid 29 under rubriken "Etanolsatsningen är en katastrofal återvändsgränd. Etanol från Brasilien innebär att regnskogen skövlas och ersätts av sockerrör och andra grödor som är råvaror för etanol. Nedhuggningen av regnskogen frigör enorma mängder koldioxid som inte alls motverkas av övergång från bensin till etanol.
Björklund framhöll också att miljöklassningen av etanol bör ersättas av en övre gräns på t ex 0,5 liter bensin eller diesel. Det var allmänt känt inom forskarsamhället redan då miljöklassningen av bilar infördes att att det inte fanns skäl att subventionera etanolen på det sätt som gjorts.
Tyvärr räcker det nog inte att Anita och några till entusiaster arbetar hårdare. Vi måste också ändra något.
I första hand måste vi byta ut vår klimattalesman. Han är bevisligen en katastrof. Den senaste SIFO-mätningen talar för sig själv.
Därefter måste vi övertyga vår partiledare att i miljö- och klimatsammanhang tala om något annat än kärnkraft. På landsmötet antogs 91 fina punkter i ett klimatprogram varav Jan Björklund bara talar om de två som har med kärnkraft att göra och ignorerar de andra 89 punkterna.
För det tredje måste vi ändra fokus i hela partiet. Ingen utom Anita och några få andra verkar tar miljö och klimat på allvar. Symptomatiskt är att fortfarande nära 4 månader efter landsmötet har vi inte lyckats publicera det klimatprogram med sina 91 punkter vi antog där på vår hemsida. Om vi inte publicerar våra program hur vet vi då vad vi skall argumentera för. Det kan bara bero på ett ointresse. Skärpning över hela linjen behövs och inte bara att Anita jobbar hårdare.
Gödsel innehåller bl.a. Kväve, Kol och Fosfor. Fosforn är en ändlig produkt och kommer på sikt att bli dyr. Det har inte varit lätt att separera den ur gödseln på ett ekonomiskt sätt men nya metoder kommer.
Vid biogasutvinning (CH4) är det kolet i gödseln man vill åt medan bonden mest har varit intresserad av kvävet (N) (och fosforn (P)).
När biogasen är utvunnen finns fortfarande kvävet kvar i gödseln som därigenom är intressant för bonden. I princip är det ingen skilnad på gödseln som returneras från biogasverket och den som levererades till verket. När bonden sprider den på åkern är den i princip lika aggresiv som före utvinningen.
Att kompostera gödseln är därför fortfarande viktigt och lönsamt. Både för bonden och miljön.
Att man väljer flytgödsel beror på att den är lätt att hantera och att det är lättare att ha kontroll på spridningen.
Tyvärr har du inte många rätt i ditt inlägg beträffande vindkraften. Jag förstår inte hur du kan göra sken av med massor av siffror att ge en korrekt bild av verkligheten, när i själva det mesta är fel - mycket fel.
Man kan få korrekt information om hur olika verk producerar på http://www.vindstat.nu/ . Läser man ordentligt där kan man göra en rad mycket mera korrekta slutsatser.
Man kan till ditt inlägg göra följande kommentarer. Jag använder din "intäkt" 1 kr per kWh i mina beräkningar för jämförelsen skull. Man bör dock i ekonomiska kalkyler använda ett betydligt lägre tal.
Generella beräkningsfel:
a) Att dela totala utbudet av energi med antalet verk med ger en fullständigt felaktig bild av hur de verk man planera att bygga i Markbygden i Piteå kommer att producera el. Man låter då i beräkningen en stor mängd små och gamla verk från 90-talet styra slutsatser om hur moderna verk på 2010-talet fungerar. Detta ger helt felaktiga slutsatser. Med din beräkning ger ett nytt verk 1,7 GWh i energi per år, men de verkliga verk man planerar i Markbyggden kommer att ge mellan 5,3 GWh och 16 GWh beroende på storlek (se nedan för fler detaljer). En Vestas V90 2 MW som jag är delägare i kan mycket väl i bra vindlägen ge 6 GWh (6 000 MWh) eller mer per år.
b) Ett annat beräkningsfel man kan göra är om man försöker uppskatta hur mycket utfall man får från ett verk som har en viss kapacitet i MW. I början av 90-talet kunde man i bästa fall multiplicera med faktorn 1000 för att beräkna vad ett verk med viss kapacitet i MW ger i totalt utfall av elproduktion på ett år i MWh. Detta tal är då en sammanvägning av drifttillgängligheten, antalet drifttimmar då verket verkligen producerar ( dvs vinden blåser tillräckligt) och hur effektivt verket utnyttjar vinden och då speciellt svaga vindar. I universitetsläroböcker från slutet 90-talet talar man om faktorn 2000 för då moderna verk. De verk som lanserades mot slutet av 2000-talet har faktorn nära och i vissa fall över 3000. Det kan mycket väl bli ännu bättre på 2010-talet för de verk som sätts upp t.ex i Markbygden. Förbättringarna beror på högre tornhöjd, större rotordiameter, bättre styrning av rotorbladen (automatsik vinkling beroeende på vinden), effektivare generatorer etc. etc. Använder man genomsnittsiffror där många små gamla och ineffektiva verk får stort genomslag, drar man fullständigt felaktiga slutsatser.
Kommentarer stycke för stycke:
Stycke 1) Jag är själv delägare i ett vindkraftverk om 2MW (Vestas V90 monterat i Sveg) där det enligt vindmätningarna innan installationen är 7,1 m/sek medelvind, men naturligtvis varierar vinden från år till år. Detta verk på 2 MW producerade 2008 drygt 5 800 MWh och 2009 drygt 5 300 MWh. Tar man 2009 års produktion leverade verket alltså för 5,3 miljoner kronor med ditt pris 1 kr per kWh. Detta är 8,3 gånger mer än du anger i ditt räkneexempel.
Stycke 2) Verkar en ointressant uppgift om vi vill studera satsningen i Markbygden, som ju är på land. Driftsäkerheten för vindkraftverk i Sverige verkar vara minst 95%. (www.vindstat.nu anger att 1,7% av verken var ur drift 12 mars 2010 - man hade då också 6% av verken som inte rapporerade driftdata, vilket i vissa fall kan bero på att verket verkligen var ur drift). Ditt verk, som kostar 6000 kr att underhålla, har alltså rimligen inte många incidenter per år och levererar med 1 kr per kWh för 7-8 miljoner kronor per år (detta är vad ett 3MW verk normalt levererar). Att då behöva reparera för 6000 kr någon gång per år verkar inte avskräckande.
Stycke 3) En fullständigt onödig och irrelevent räkneoperation eftersom den till betydande del bygger på mycket små vindkraftverk som byggdes i början av 90-talet. Det är som att försöka uppskatta kapacieten på den finska reaktorn baserat på Ågestarektorns funktion på 70-talet. Då var Ågestarektorns kapacitet 80 MW. Man kan då också göra den helt irrelevant beräkningen "en kärnreaktor = 13 moderna vindkraftverk"
Stycke 4) Beräkningarna blir fullständigt felaktiga beroende på att den felfaktor som finns i kommentaren till stycke 1 och de generella beräkningsfelen a) och b) slår igenom.
Stycke 5) Här slår återigen generella beräkningsfelen a) och b) igenom. Skulle man enbart använda 2 MW verk av typ Vestas V90 och räkna på dåliga vindår skulle det behövas 5660 st vindkraftverk för att generera 30 TWh. Om man tänker sig att man använder 50 % 2 MW verk och 50% 6 MW verk skulle man behöva c:a 2820 st verk och inte 28 000 st. Alltså ett fel med en faktor 10. Uppmätt driftssäkerhet på svenska vindkraftverk verkar vara minst 95% (man rapporterar 1,7 % verk ur drift 12 mars i år) vilket är mycket mer än vad våra kärnkraftverk klarar av. Att växellådorna bryter ihop efter 5-6 är helt nys. I alla kalkyler räknar man med ekonomisk och teknisk livslängd på minst 20 år, men visst måste man ha ett löpande underhåll och visst kommer något verk att få tekniska problem, men detta gäller relativt få verk. Den aktuella uppmätta driftstatistiken man hittar på http://www.vindstat.nu/ indikerar att denna kalkyl är rimlig.
Stycke 6) Din beräkningen blir helt galen beroende på att de generella beräkningsfelen a) och b) slår igenom. Av Sveriges nuvande verk byggdes många på 90 talet och var mycket små. Därför kan man inte göra ett genomsitt av 1200 verk och tro att det är sådana verk som byggs i Markbygden. Vill man vrida till statistik kan man få fram mycket underliga slutsatser. I Markbygden har man tillstånd att bygga 1101 verk som enligt planerna är av två huvudtyper 2MW verk och 6MW verk. Säkert blir även vissa verk med kapacitet där emellan aktuella. Enligt min punkt 1 ovan ger ett 2 MW verk minst 5,3 GWh el per år även under dåliga vindår och ett 6 MW verk bör ge minst c:a 16 GWh. Bygger man enbart 2 MW verk landar man på totalt 5,8 TWh elproduktion per år i Markbygden och bygger man enbart 6MW verk landar man på nära 18 TWh i Markbygden. Man planerar i dagsläget en inte fastställd blandning av verk och uppskattar därför att totala utbudet blir 8-12 TWh totalt på de 1101 verken.
Man kan tro att det exempel jag har med mitt eget verk på 2 MW som gav 5 300 MWh (5,3 GWh) under 2009 är ett specialfall. Även om detta är ett bra verk, finns ett antal 2 MW verk i Sverige som gav större utbyte under 2009. Statiskik kan studeras på http://www.vindstat.nu/
Jag har studerat vindkraftsplanering och vindkraftsteknik på Gotlands Högskola och är också delägare i flera vindkraftverk, så dessa siffror är definitivt inte bara huggna ur luften.
Ett 3 MW:s vindkraftverk avger 3 MW vid 17 m/s men endast 75 kW vid 5 m/s. Vindens rörelseenergi varierar som funktion av vindhastigheten i kubik. Ger därför intäckter under åtta timmar på 600 kr (1 kr/kWh).
Att underhålla verket 1 mil ut från land kräver åtta timmars arbetstid. Färd ut med båt, klättra upp med reservdelar och mätutrustning, felsöka och reparera, nedklättring och återfärd. Summa cirka 6.000 kr i arbetskostnad.
För några år sedan levererade kärnkraften 75 TWh och vindkraften 0.75 TWh. Detta med tio kärnkraftverk om 10.000 MW och 707 vindkraftverk om 432 MW. Förhållandet vindkraft vs kärnkraft blir därför 4,32:1.
Finska kärnkraftverket om 1.700 MW kan jämföras med ett vindkraftverk om 3/0,75 (motsvarar kärnkraftsel) dvs 2.400 verk cirka. Förra året byggdes 200 vindkraftverk för 8 miljarder kronor. Vi skulle alltså behöva runt 100 miljarder för att bygga motsvarande Finska kärnkraftverket á 30 miljarder. Det refererade 3 MW:s verket är ett av de största som skulle byggts i Sverige tornhöjd 80 meter och vingar på 45 meter.
Om vi skulle ha 30 TWh vindkraft av nuvarande medelstorlek skulle 28.000 vindkraftverk krävas. Ett verk kan ej utan vidare rivas ner och ersättas av ett större. Kablar allt är dimensionerat plus ett större verk ställer de andra i vindskugga. Vid 15 års livslängd krävs ett årligt nybyggnadsbehov av 2.000 verk enbart för status quo. Växellådorna håller i bästa fall 5 á 6 år.
Dagens 1.200 verk levererar cirka 2 TWh. Hur därför 1.000 nya verk kan leverera 10 - 12 TWh är ej trovärdigt tyvärr.
[b]Magnettåg[/b]
Gunnar Malms hjul på räls höghastighetståg klarar Sthlm - Gbg via Jönköping direkt på 2 timmar.
Magnettåget har en underhållskostnad för tåg och bana i 450 km/h kontra Tyska ICE (motsvarar TGV) i 250 km/h på 34 procent.
På 2 timmar kan magnettåget gå Sthlm - Gbg via Jönköping och tillbaka via Hallsberg/Örebro/Västerås och detta till en lägre underhållskostnad.
TGV-tåget Sthlm - Gbg direkt får en medelhastighet om 251 km/h detta kan jämföras med magnettåget som på tre-milssträckan i Shanghai testkörts i 500 km/h, mjukvarudumåp för att implementeras i kopmmersiell drift, dvs en medelhastgieht över 250 km/h.
TGV:s testförsök i 574 innebar en bromssträcka på åtta mil.
Magnettåget har väderoberoende och över tiden oberoende prestanda. TGV däremot måste reducera hastigheten som funktion av ökande slitage.
Beträffande Edinburgh - Glasgow är magnettåget det enda alternativet som nu återstår.
Den 83 mil långa dubbelspåriga banan på pelare i hela sin längd in till stadsmitt i samtliga passerande städer och över bergsområdet Penninerna beräknas kosta hälften av vad höghastighetsträckan S:t Panchras - Kanaltunneln kostade.
Det föreligger många "tossigheter" i det miljöprogram som presenteras i länet. Tyvärr går det väl till stora delar emot partilinjen i folkpartiet. Renegater huka Er för här kommer det svar på tal till det "Gröna fp-folket":
1. Varför måste vi dubblera vår elproduktion med kraftvärmeverk, som slukar alltför stora resurser till vård- skola och omsorg?
En liten bidragsberoende fattigkommun som vår (Botkyrka) lägger hela 300 MSEK på ett dyrt fjärrvärmeverk i Södertälje som eldas med svensk biomassa (?) eller kommer denna kanske från Baltikum, Kanada med långa dyra transporter över Atlanten. Tekn.dr.Peter Siebert som sitter i Byggnadsnämnden för FP talar om att biomassa i form av småträd från subarktiska områden i Kanada är en del av denna "miljövänliga biomassa!
2. Om detta skall vara ett incitament att avveckla kärnkraften i förtid vill jag inte vara med längre. Den bör stå kvar till dess det kommer bättre kärnkraft ca 2030-40 enligt forskare bl.a. vänsterpartsten i Sigtuna Janne Wallenius som är professor i reaktorteknik.
3. Visserligen dör ett par tre tusen kolgruvearbetare i Kina varje år men kolkraften kan enligt experiment som har företagits i Kenzlin utanför Berli kunnan göras i det närmaste koldioxidfri. Danska forskare tänker bygga om kolkraftverket i Kalundborg på Själland till helt koldioxidfritt. De kommer att genom en särskild process kunna avskilja koldioxiden och överföra denna i vätskeform och driva ner den i ett sandstenslager under ett lerlager på 1 500 meters djup. Den professor som är involverad i Vattenfalls försöksverksamhet i Kenzlin hävdar att detta låter sig göras men att kolenergipriset då går upp med 30 %. Professorn hävdar att vad gör det om denna koldioxid skulle läcka ut inom 300 år. Vid det laget har vi säkerligen helt andra både renare och mycket bättre energikällor baserade på fusionskraft. Danska kolkraftverk anses idag vara de allra mest effektiva i världen med en verkningsgrad av 45% mot 30% på annat håll. Så även kolkraften kommer att ha en framtid och ganska snart kunna producera "finel" i stället för dagens fulel. Så all heder åt Vattenfall!
4. Nu frågar jag mig varför i allsin dar är det mindre politiskt korrekt att eluppvärma en bostad exempelvis via en högeffektiv markvärmepump, alternativ luft-vattenvärmepump eller luft-luft om jag har elvärme hemma än att köra omkring i stan med en el- alternativt elhybridbil? Den frågan tror jag att inte ens Gud kan svara på om han nu finns. Alla folkpartister tror ju inte på honom men de tror på globala uppvärmningen trots alltför stora sifferfusket från FN-organet IPCC. Hoppas att de får någon ordning på detta och slutar att ljuga med statistik! Boken "How to ly with" statistics borde ligga väl parkerad under varje ung liberals huvudkudde.
5. Skyll inte dagens höga elpris på teknikerna! Minns att det var vissa centerpartister som lyckades införa ett tankeförbud, som ligger bakom dagens teknikerbrist på kärnkraftområdet.
6. 2 000 vindkraftverk kommer bara att ersätta 2 kärnkraftverk märkeffektmässigt. Energi kan som bekant inte lagras på något bra sätt. Kanske måste vi bygga tre gånger så många för att uppnå detta, då vindkraft sedd på årsbasis bara fungerar till 30 %. Vinden kan vara för svag eller stark, för att kunna utnyttjas. Kanske blir vi tvungna att bygga ett flertal dieselkraftverk som kan snabbstartas inom 60 sekunder, för att ersätta förlorad vindkraft bl.a. under högtrycksförhållanden på vintern då det är riktigt kallt. Bara i Odense - Danmarks tredje stad finns det fyra stycken dieselkraftverk om 16 MW vardera eller 64 MW, för att inte olika institutioner som universitetssjukhus, universitet , polisen och tågstationen skall bli helt utan kraft när det inte blåser.
7. Någon gång då det finns alltför mycket elenergi borde denna kunna prissänkas. Det är väl en kommoditet som allting annat. Varför denna särställning? Liberalerna har väl då inte slutat tro på marknadsekonomin? Regleringssocialism är väl inte vårt svar på framtidens utmaningar liksom all denna döddansande misstro på att teknikerna i Sverige också är kapabla och väl skolade att lösa även framtidens problem. Annars kunde man ju lika gärna "frysa häcken" av sig i ett betydligt varmare klimat som kanske Grekland eller Spanien eller Portugal eller i en demokratur (DN) som Berlusconis Italien - pastans och "tutt"-TV:n förlovade land. De är ju EU-länder med välordnad ekonomi. Jasså inte alls! Men var skall då en sund människa kunna ta vägen?
Vi menar attt man bör utreda på ett seriöst sätt vilka höghastighetståg man skall ha Dvs om det skall vara tradtionella tåg eller magnettåg. Ingen av dessa alternativ är särskilt avvikande när det gäller strömförbrukning och dessutom bedöms underhållskostander bli lägre för magnettåg och dessutom kan de byggas ovanpaå motorvägarna vilket är en fördel
Vindkraften kommer som högst ge 30 TWH och dessutom måste det finnas en uppbackning på 32 % av annan energi för att utjämna toppar och dalar. Däremot solpanler som också varierar kan utjämnas lättare med att man sparar varmvatten i värmetanköver dygnen samt att man bergrum kan lagra varmavtten över årstidern. Därför är solkraften mer framgångsrik i framtiden.
Ser ut som ett mycket bra program. Har dock följande synpunkter
1) I punkt 3.1 kanske inte ordvalet bör vara "statens skall inte toppstyra avfallshanteringen". Detta speciellt som vi i 3.4 säger att det skall vara kostnadsfritt att lämna in avfall. Verkar verkligen var toppstyrning. Tror att avfallsfrågan inte lösas bra utan vissa regler (= toppstyrning) som gör att man inte lokalt kan smita från hur som helst.
2) Jag saknar i avsnitt 6 text om fjärrvärme. Säkert kan näten byggas ut rejält och man kan koppla ihop näten för att få bättre konkurrens. Speciellt prisnivån på fjärrvärme är nog något som måste ses över.
3)Generellt i avsnitt 7 saknar jag en satsning på el-bilar, både rena elbilar eller el-hybrider. Det finns mycket som kommunerna i närområdet kan göra. Laddningsstationer kan byggas. Kommunen föregår genom upphandlingsstrategi som gynnar elbilar etc. Här bör det finnas ett större avsnitt om el-bilar. För att långsiktigt klara klimatmålen är detta avgörande för länet.
4 I avsnitt 7.4 skulle man kunna diskutera spårbilar (spårtaxi). Detta är absolut ett alternativ till både spårvagnar(större täckning till lägre pris) och matarbussar (högre kostnad men mycket högre tillgänglighet eftersom språtaxin finns på plats dynet runt hela tiden.
Det är mycket tveksamt att ställa en satsning på kollektivtrafik i närområdet mot utveckling av ett långväga transportsystem. Sverige behöver och har råd med båda dessa transportsystem. Och skall Sverige klara de långsiktiga klimatmålen måste vi satsa på båda systemen.
Spårbilar eller spårtaxi är ett mycket intressant komplement till T-bana och bussar, som kan göra att bilister lämnar bilen hemma och åker kollektivt till jobbet.
Höghastighetståg är en intressant utveckling av det långväga transportsystemet där bil och flyg i dag är de mest frekventerade, men där man bl.a av klimatsynpunkt skulle vilja komma över till spårbunden trafik. Energiåtgången vid flyg och bilåkande torde vara mångdubbelt högre än om man åker höghastighetståg. En rad bieffekter tillkommer förutom de rena restidsförkortningarna. Kommunikationerna mellan våra fyra storstadsområden Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping/Linköping förbättras, s.k regionförstoring underlättas och man får plats med mera godstrafik jämfört med nuvarande överbelastade järnvägsnät. Detta ger konkurrensförbättring för Sverige, jämfört med om vi inte gör dessa satsningar Ingen av dessa fördelar kan man få med spårtaxi.
Frågan är om den verkliga klimateffekten inte uppnås med just en kombination av bra kollektivtrafik i närområdet och ett effektivt och snabbt järnvägsnät. Det är då man kan få bilistena att av bekvämlighetsskäl avstå från att åka bil.
Om jag har förstått budgetfrågorna rätt är också en satsning på höghastighetståg en statlig angelägenhet där ev. vissa kommuner kan bidra, medan ett spårtaxisysten är en regional eller lokal angelägenhet, där man i bästa fall kan få vissa stadsbidrag. Det är alltså helt olika penningpåsar - naturligt eftersom det löser helt olika problem.
Om vi år 2050 sitter med ett antal spårtaxisystem i olika kommuner, men avstått från att satsa på höghastighetståg, kommer folk att förbanna dagens politiker som satsade fel genom att avstå från höghastighetståg.
Många intressanta synpunkter som ger en totalt sett mycket intressant och bra energi-strategi för framtiden.
Dock blir man lite förvånad över texten som säger "en mycket liten del [av energin] kommer från vind" , detta samma dag som regeringen annonserar satsningen på Markbygdens vindpark, som bara den förväntas ge 10-12 TWh. Tyvärr har Folkpartiet en konekvent misstro mot vindkraft, man förstår inte varför.
Jag är också lite fundersam till den förslagna satsningen på magnettåg, som vad jag förstår skall ske i Sverige. Många debattörer anser att den tänkta satsningen på höghastighetståg i Sverige är för kostsam. Magnettg lär vara ännu dyrare. Jag tycket det är rimligare om Folkpartiet i sin energi-strategi nöjer sig med att satsa på höghastighetståg. En sådan satsning passar för övrigt mycket bra in i den i inlägget förslagna framtida energistrategin.
Nej, nu missförstod du mig. Att många får en hög elräkning just nu pga kylan, beror på att deras elförbrukning varit högre. Även de av mina elvärmda grannar som har haft fast elpris har fått en hög räkning.
Om man inför någon form av elbörsbegränsning så kommer korta elpris-toppar att försvinna. Men den långsiktiga prishöjningen som kommer av att kontinentens elkunder generellt är vana vid ett högre elpris kommer man inte från. Ska man komma från det problemet måste man kapa överföringarna över gränserna. Det tror jag är en dålig lösning, och jag har inte sett någon annan än Mona Sahlin argumentera för något liknande.
Du har rätt i att priset endast kan sjunka om det finns ett överutbud. Det överutbudet kan vi inte förvänta oss att oligopolet ska skapa. Men "vi", kollektivet elkunder, kan skapa det genom att skaffa värmepumpar, egna vindkraftverk eller energieffektivisera. Först ut är som vanligt den kapitalintensiva skogsindustrin, de har redan bildat inköpskooperativ och bygger egna vindkraftverk. Även vi vanliga dödliga kan köpa in oss i egna vindkraftverk.
Och - javisst. I ett inte bara filosofiskt perspektiv tycker jag att friska vuxna människor bör få klara sig själva utan alltför mycket inblandning från överheten.
Du skriver att " .....Däremot har nog många fått en hög elräkning om de haft eluppvärmning som enda värmekälla under denna vinter. Men det har inte direkt med elpriset att göra utan med kylan....." (min kursivering)
Du använder samma argumentation som SJ och SL: "Det är den snöiga vinterns och kylans fel". Det är det inte alls. Det är dålig konstruktion på materielen. Man har av ekonomiska skäl valt att köpa materiel som inte klarar en extremvinter. På samma sätt är det inte kylans fel att priset på el stiger, det är konstruktionen på prissättningen.
Om man jämför med den "vanliga" börsen så finns det där inbyggda spärrar, som under speciella omständigheter stoppar handel. Dessa spärrar finns inte på elbörsen. Mitt konstruktiva förslag är därför att skapa sådana spärrar och regler.
Du föreslår stärkt konsumentmakt och mindre produktionsenheter. Ja visst jättebra. Tyvärr är det så att om en verksamhet är lönsam eller konkurrerar allt för mycket, så är den automatiskt intressant som uppköpsobjekt. Detta ser vi idag inte minst i Vattenfall, E-on, Fortum m.fl., som växer och blir allt större.
Jag vill inte heller bli daddad av någon överhet. Däremot vill jag ha företrädare som är kloka, har integritet och kan se lite längre än till "nästa mandatperiod". Men - i ett filosofiskt perspektiv - kanske vi inte behöver några företrädare alls, vi kan ju sköta oss själva......
Det svenska bruttopriset på el kan naturligtvis bli för högt.
Dina räkneexempel och scenariernaa vid olika prisnivåer påbruttokostnaderer för el per kWh är intressant därför att de visar på de rödgrönas tillkortakommanden i miljödebatten.
Ett pris på 3 kr kWh är förödande för både basindustrin och vanliga konsumenter.
Om vi skall leka med tanken att de rödgröna skulle få makten skulle detta förmodligen bli verklighet. Utan utbyggnad av nya kärnkraftverk så skulle detta innebära att vi inom några få år står utan en tredjedel av el produktionen, fossilfri dessutom.
Detta utan att man säkerställt ett alternativ till framtida elförsörjning som både är skonsam mot påverkan växthuseffekterna och ekonomin. Industrin skulle med all sannolikhet i högre grad importera kolproducerad el och vi vanliga konsumenter skulle på dignande elräkningar som skulle ta en allt högre del av boendekostnaden.
Detta gynnar varken köpkraften eller miljön.
Det som vi Gröna Liberaler vill skall bli verklighet har ett längre tidsperspektiv och en mer genomtänkt övergång till ett mer hållbar energiproduktion.
Detta genom att:
Man bygger nya kärnkraftverk som är effektivare än dagens och som säkerställer elförsörjningen till ett rimligt pris så av vår basindustri kan fortsätta att få tag i billig el för sin produktion och vi konsumenter sover lugnare på nätterna. Vi blir dessutom mindre utsatta för variationer i en osäker alternativ el produktion.
Man kommer att få möjlighet att bygga el effektiva bostäder som förbrukar mindre energi och effektivare förvaltar den energi som används genom en rad olika tekniska lösningar som redan i dag finns på marknaden.
Man får möjlighet att utveckla den alternativa el produktionen och hitta ett framtida sätta att ta tillvara på de tekniska lösningar som finns och börja bygga en ny produktion av alternativ el produktion. Detta kommer att sysselsätta många människor genom nya miljöföretag och innovationskraft.
Bredda elmarknaden genom att nya aktörer ges plats, och mindre kooperativ också ges möjlighet att producera el och sälja den på en öppen marknad.
Ett elpris på 3 kr. kWh är otänkbart med dagens förutsättningar. Därför är resonemanget nästa omöjligt att föra mer än som ett avskräckande exempel med en röd grön allians.
Hur se då läget ut idag på el fronten?
Enligt Energimyndigheten så ligger energianvändningen för småhusägare på 31,8 TWh per år.
Uppdelat på energislag så ser det ut som följer: (inklusive el till värmepumpar i småhus).
Småhus
El användning 13,7 TWh
Biobränsle 11,1 TWh
Fjärrvärme 4,2 TWh
Olja 2,6 TWh
Gas 0,2 TWh
Total: 31,8 TWh / år
Flerbostadshus
Fjärrvärme 22,8 TWh
Elvärme 1,2 TWh
Olja 0,7 TWh
Gas 0,3 TWh
Biobränsle 0,2 TWh
Totalt 25,2 TWh
Användningen av el ökade under perioden 1970 till mitten av 1980 talet i samband med övergången från olja till el. Detta är endast uppvärmningen som avses. Det är inte svårt att inse att det är svårt att ersätta elkonsumtionen för småhus med alternativ el.
Den totala elanvändningen i Sverige var 144 TWh 2008 och Bostad och Service sektorn stod för hälften av den totala energikonsumtionen.
Vi hade 2008 en total produktion av biobränsle ( torv och avfall) avsedd för elproduktion på 13,3 TWh av dessa var 6,7 TWh ämnad för kraftvärme och resten för industriell produktion.
Siffrorna för biobränsle är osäkra då man inte har tillförlitlig statistik beroende på industrins och fjärrvärmeverkens användning av torv och avfall, man har en felmarginal på 10 % upp och ner i statistiken.
Det nationella målet för förnybar el är 50 % till år 2020. Detta vilar på vattenkraft och bio energi som bas, den står för en tredjedel av den totala energiproduktionen och 2008 var andelen förnybar el 44,1 %.
Inga elkonsumenter (privatpersoner), inte ens jag som dumt nog har tillsvidareavtal trots elvärmehus, betalar några tiotals kronor per kWh. Möjligtvis blir det så när timavläsning införs.
Däremot har nog många fått en hög elräkning om de haft eluppvärmning som enda värmekälla under denna vinter. Men det har inte direkt med elpriset att göra utan med kylan.
Du skriver att "el bara är el". Det är naturligtvis korrekt. Men de som drabbas av de höga elräkningarna är ju de som värmer sina hus med el. Då blir en mer korrekt jämförelse att "husuppvärmning är inte bara el". Om man installerar en värmepump för ca 20.000kr så kan den investeringen nog räknas hem på bara något år. (Även om den marknaden också är omogen. 100.000 kr för en elmotor och pump är orimligt, även om man kallar kombinationen för bergvärmepump.)
Nu kan det låta som om jag försvarar elbolagen. Icke så. För oss konsumenter vore det troligen bättre om Vattenfall styckades, varje kraftverk blev ett eget bolag som skulle konkurrera med de andra etc. Men dit tror jag aldrig att vi når; alltför många politiker tycker det är alltför skojigt att agera storbolagsägare.
Nej, jag tror på stärkt konsumentmakt, även gentemot politikerna. Om du köper dig ditt eget vindkraftverk, så blir produktionskostnaden (obs: kostnaden) ca 50 öre per kWh inklusive kapitalkostnader. Resten är vinst och skatt. Vi borde bilda köp-kooperativ, kräva skatteväxling från energiskatt till CO2-skatt, kräva generell borttagning av uttagssbeskattningen, osv. Men inte önska att bli daddade av någon överhet. Evert Taube skaldade att krig och politik fördärvar vår värld. Han hade så rätt.
Nu har du fel igen Leiph. Jag argumenterar inte mot marknadsekonomi eller återinförande (vad menar du?) av planekonomi. Jag argumenterar för en blandekonomi. Det är helt riktigt att marknaden kan fungera inom områden där jag har möjlighet att välja/välja bort. Till vilket taxi räknas. Men talar vi om energi (el) så kan vi inte klara oss utan den. Vi kan sänka värme, släcka lampor o.s.v. men vi kan inte välja bort den.
El är och förblir också bara el. Det finns inte bättre eller sämre kvalitet på el, mer eller mindre designad el det vill säga normala marknadsfaktorer.
Hur tror du sedan det blir med konkurrensen, när vi dessutom ska ladda alla elbilar, som ska in i våra eluttag de närmaste åren? Hur långt fram i tiden ligger en utbyggnad så att vi når en överkapacitet? Ska vi leva med priser på flera kr kilowatten i 5, 10 år till? För när el bara är el är en överkapacitet det enda som kan sänka priserna. Enkel marknadsfilosofi....
Med tanke på frågans betydelse kan man i sammanhanget fråga sig var producentansvaret finns. För ett normalt företag i en konkurrenssituation hade en planeringsmiss motsvarande reaktorunderhållet varit förödande för verksamheten. Men eftersom vi inte klarar oss utan el och konkurrensen är satt ur spel blir enda effekten att företagen genererar rekordvinster. (kan statens ovilja att göra något åt problemet hänga samman med kassainflöde?)
Du svarade inte heller på min fråga: Hur många människor tror du har marginaler för flera tusen kronor i månaden?
Angående att ".. bli daddade.." så vet såväl du(?) som jag att alla människor inte har förmågan eller kapacitet att bli kunniga och kritiska. De blir alltid förlorare. Som gammal liberal börjar jag bli tveksam till tendenser inom folkpartiet att få tunnelseende då det gäller "marknaden". Eller är det kanske köttgrytorna som hägrar?
Carl B Hamilon har helt rätt - i ett mycket kort perspektiv!. Det är närmast en självklarhet att elpriset och CO2-utsläppen ökar när efterfrågan är som störst och flera k-kraftverk står . Det är också anledningen till att man inte skall stänga några k-kraftverk i förtid eller ens undlåta att uppgradera och underhålla dem.
Det Hamilton glömmer - eller inte vill ta till sig - är att k-kraften aldrig kommer att kunna ersätta de 80% av världens energiförbrukning som i dag kommer från fossila bränslen - särskilt inte om världsbefolkningen fortsätter att öka och den genomsnittliga energikonsumtionen ökar. Det kommer den att göra så länge "ansvariga" politiker fortsätter att sända budskapet att blind konsumtionsökning är möjlig och t.o.m. nödvändig. Kvalificerad välfärdsökning och eftertänksam konsumtion i samspel med naturens resurser och med hjälp av ny teknologi kan vara möjlig, men då krävs att politiker i alla läger i samspel och kommunikation med väljarna tar ett ansvar som sträcker sig bortom nästa val och den egna generationen. Folkpartiet har sannerligen inte tagit på sig den rollen utan fortsätter att sända budskapet att kärnkraft och ny teknologi gör att ingen omprövning behövs.
Vad som verkligen krävs är kraftfulla ekonomiska styrmedel och ärlig information som verkar för minskad resursförbrukning och utarmning av det naturliga systemet. Med skatteväxling från mänskligt arbete till energi och andra knappa naturtillgångar kommer marknadskrafterna att leda i den riktningen.
Landsmötets diskussion om det skall byggas 10 eller fler nya k-kraftverk i Sverige i framtiden blev det bestående minnet av partiets framsynthet i dessa frågor. Ett beslut idag eller i morgon (vilket knappast kommer att inträffa) skulle leda till ny k-kraft om 20 år! Då skall redan en stor andel av de minskningar av växthusgaser som Hamilton säger sig värna om ha ägt rum. Detta måste alltså uppnås utan tillskott av ny k-kraft. För att nå klimatmålen fordras stora mängder förnyelsebar energi och målmedveten minskning av energiförbrukningen. Om det visar sig att vi lyckas med det så är det även tveksamt om det rent ekonomiskt är rimligt att satsa på ny k-kraft. Den finska investeringen i ett nytt verk uppges komma att kosta SEK 60 miljarder (60.000.000.000:-) och det är före de förväntat höga försäkringspremier och slutförvaringskostnader som kommer att krävas.
Partiets miljö-och klimatstartegi innehåller många fina analyser och målsättningar. Problemet är bara att utöver det upprepade pläderandet för mer k-kraft så avseglas inte detta i partiets politik. Tyvärr verkar detta faktum ha uppfattats även av många liberalt sinnade väljare. I en undersökning som kommenterats på Gröna Liberalers hemsida framgår att folkpartiväljare har sämre förtroende för det egna partiets klimat- och miljöpolitik än något annat parti. Kan det var det som syns i Miljöpartiets framgångar i opinionsmätningarna? En dålig miljöpolitik riskerar inte bara Folkpartiets valresultat, men också alliansens fortsatta regeringsinnehav.
Du argumenterar mot marknadsekonomi. Men utan marknadsekonomi så stannar utvecklingen.
Men all övergång från planekonomi till marknadsekonomi har visat sig vara svår. Det blev kaos i taxinäringen i Stockholm när taxi avreglerades. Men nu har den marknaden stabiliserat sig. Det är oligopol inom elmarknaden i Sverige. Den marknaden är ännu inte fungerande - det är bara säljarens marknad.
Men Folkpartiets svar är inte återinförande av planekonomi inom energiförsörjningen. Svaret är att få en fungerande marknad.
I kapitlet om vindkraft så skriver fp:s klimatkommision: ...Det ger möjligheter för nya aktörer att ge sig in på energimarknaden, som enskilda, kooperativ och bostadsrättsföreningar. Den el-prisdämpande effekten för dessa aktörer kan bli betydande.
Vi ska inte önska oss att bli daddade av överheten. Vi ska bli kunniga och kritiska konsumenter. Först då får vi rimliga priser på elen.
Det går alltid att hitta förklaringar. Men problemet är inte "olyckliga" stopp. Om du funderar lite mer så kanske du inser att hela systemet med avreglering av elen är uppåt väggarna oavsett fina ord som energieffektivisering. Låt mig ta min situation som exempel:
Jag bor i en normal villa om ca 130 m2. Jag har vattenburen elvärme med värmeåtervinning vilket har gett en förbrukning de senate 10 åren på ca 18000 kW/h/år. Kostnad ca 20000:-/år. Vintermånadsförbrukningen ligger runt 3000 kW/h. Månadsräkningarna är drygt 3000:- i jan-feb.
Jag gjorde nu en beräkning vad min kostnad skulle bli i januari om jag räknade med 13,80 kWh + moms och certifikat och hela rubbet. Min kostnad skulle då ha blivit72 000:- ! !
Det är bara teoretiskt kanske du invänder. Ja kanske, men var går gränsen? 7:- kW/h (= 38500:-)? 3:- kW/h (= 18100:-)? Hur många människor har marginaler för ökade kostnader på 10 - 50000:- / mån under minst två månader?
Det som är fel är att vi har ett system där, för alla människor, livsnödvändig energi släpps loss till marknadskrafterna utan att det finns någon kontroll eller styrning för att förhindra sådana här tokigheter.
Jag är stor vän av marknadskrafter men det skall vara med förnuft och eftertanke.
Det är lätt att dras med i entusiasmen kring höghastighetståg. Jag menar dock att man måste bedöma kostnadseffektivitet, miljö/klimateffekter mm och jämföra det med vad man kan uppnå med andra lösningar. Vad jag kan se i utredningen eller remissvaren har inga sådana jämförelser gjorts. Man väljer helt enkelt att peka på de fördelar som kan uppnås. Samtidigt som man framhåller att satsningen inte får ta från andra viktiga infrastrukturinsatser. Alla inser väl dock att ett beslut om HH-tåg inte skapar nytt investeringsutrymme utan att satsningen måste vägas mot andra insatser. De regioner som råkar hamna vid de två snabbanorna är positiva, medan de som hamnar bredvid talar om "katastrof". De allra flesta fördelarna med HH-tåg kan uppnås med kraftfull förstärking och utbyggnad av konventionella banor och tåg. Även dessa kan utvecklas till högre fart (kanske upp till 275 km/tim enl prov med Reginatåg). Ett av de viktigate stegen är att öka spårkapaciteten så att person- och godstrafik kan separeras i mycket större utsträckning. Ett annat är en bred satsning på nytt vagnmaterial och trafik/biljettsamordningssystem som behövs andet i hela landet lättillgängligt och priskonkurrensmässigt. Ett tredje är (åter)uppbyggad av ett mer finmaskigt järnvägsnät för både person- och godstrafik. Ett fjärde är satsning på fler kombiterminaler osv. osv..
Frågan är alltså hur en jämförelse av total klimat/miljöeffekt och konvertering från flyg/bil till tåg mellan en HH-tågsatsning och en lika stor insats på optimerad och utbyggd tågtrafik av konventionellt slag skulle utfalla. Jag har inte sett ens tillstymmelsen till en sådan analys.
Den populistiska jämförelsen om man på 1800-talet satsat på fler häst-och vagn-droskor i st f järnväg anser jag kan bytas ut mot jämförelsen mellan konventionellt flyg och den enorma Concorde-satsningen. Där visade det sig att tidsvinsten inte stod i proportion till kostnad och uthållighet.
Lars Wedén
Det vanligaste (och till minst förpliktigande) ordet i politikervokabulären är "måste". Alla talar om att "vi måste" fast jag undrar vem "vi" är.
Nu talar du om att minska nedsmutsningen av östersjön. Jag kan tala om för dig att jag i flera år arbetat med kompostering av flytgödsel. Utan att bli för teknisk innebär det att man kan reducera urlakningen från den spridda flytgödseln med ca 50% eller mer och dessutom reducera behovet av konstgödning. Som bonus blir gödseln odörbefriad till gagn för såväl bonden själv som för grannar. Det kanske är bättre än att flytta gårdar längre från kusten.
Till saken hör att det är en rent mekanisk hantering, utan några som helst kemikalier.
Vi har försökt komma i kontakt med såväl miljöministern som jordbruksministern men dom tycks inte vara intresserade.
I dag är focus totalt inriktat på biogas. Har du tänkt på vad som sker med gödseln när man "plockat ut" den lönsamma biogasen? Enligt branschföreträdare bryts processen vid ca 60% av potentialen eftersom marginalkostnaden för ytterligare utvinning blir för hög. Hur avbryter man en pågående biogasprocess på ett rimligt sätt? Eller ska man skicka tillbaka gödseln under pågående process med produktion av sumpgas (ett riktigare uttryck för "biogas")?
Jag är övertygad om att de flesta av våra beslutsfattare inte är insatta i det de beslutar om. Är du?
Vill du se dokumentation och veta mera är du välkommen att kontakta mig.
"...det är en europeisk marknad."
Så därför kan man inte göra något???? Kanske det är dags att nyansera bilden av EU lite. Har man inställningen att det inte går att förändra är man illa ute.
Att vika ner sig för makten är aldrig rätt (eller lätt).
Låt mig ta ett exempel: För nu ganska många år sedan bestämdes att strålkastartorkare inte behöve vara standard på våra bilar. Anledningen var att vi skulle EU-anpassa oss. Man hade ju inte dylika anordningar söderut i Europa.
Det berodde kanske på att behovet inte är samma där som här! Här är, som alla vet(?), vädret och situationen annorlunda. Förmodligen har torkarna bidragit till att rädda åtskilliga liv på våra vägar.
Att det förmodligen var lobbygrupper som låg bakom hör inte hit. Våra representanter i EU-parlamentet var inte (enligt dåvarande rapporter i tidningarn) engagerade i frågan.
Skälet till att man kan kalla elcertfikat "en mer marknadsmässig mekanism" än ett direkt stöd över statsbudgeten är att kvotplikten - d.v.s. den andel förnybar energi som de företag som ingår i systemet är tvungna att köpa in - avser el från ett ANTAL förnybara energikällor. Det innebär att staten inte beslutar vilka av de förnybara energislag som ingår i systemet som ska få hur mycket avsättning för sin el, utan de mest lönsamma energislagen kommer att få avsättning för sin el först, därefter kommer de näst mest lönsamma att få avsättning för sin el, etc. tills alla företag som är skyldiga att köpa el från förnybara energikällor har fyllt sina kvoter. Det här skapar en viss konkurrens och prispress mellan el från de olika förnybara energikällor som ingår i systemet. På det sätter kan man säga att det är en något mer marknadsmässig mekanism än ett rent stöd på statsbudgeten skulle ha varit, för i fallet med ett direkt stöd till produktion av förnybar energi bestämmer staten i allmänhet hur mycket som skall gå till vilka kraftslag, inte elhandelsbolagen.
Om man granskar på vilket sätt som ny förnybar elproduktion i Sverige har tillkommit de senaste åren framgår också att i första hand tillkom nya biobränsleeldade kraftverk, (vilket är den relativt sett billigaste förnybara energikällan i Sverige), en ökning av vindkraft kom först senare, helt följdriktigt eftersom den är dyrare att producera.
Sedan kan man naturligtvis tycka att denna konkurrens mellan producenter av förnybar el inte är tillräckligt marknadsmässig för att kallas marknadsmässig. Men mer marknadsmässigt än ett direkt stöd där staten från början bestämmer exakt hur mycket pengar som skall gå till varje energislag är det.
Förklaringen av hur systemet fungerar ovan är högst ofullkomlig. För den som är intresserad av att bilda sig en egen uppfattning rekommenderar jag Energimyndighetens hemsida. http://www.energimyndigheten,se
Nä, det är sådana som Anders som hjälper till att såga desinformation som sprids av lobbyister. Det är desinformationen som kommer från politiker eller andra som ökar politikerföraktet, men då ska man skjuta påavsändaren och inte budbäraren. Att sista kWh styr priset kan ingen av oss här styra över det är en europeisk marknad.
Håller med om att man borde debattera rimligheten i att den sist producerade kW sätter priset. Jag tycker dock det är en helt annat fråga.
Jag studerade aktuell driftstatistik för vindkraften i Sverige för 30/12 och uppfattade, förutsatt att jag tolkat statistiken rätt, att Hamilton hade fullständigt fel i sina slutsatser i sin Blandning. Jag uppfattade att denna driftstatistik representerade det som verkligen hänt den aktuella dagen. Vad som hänt enligt denna statistik, stämde inte alls med vad Hamilton skrev i sin Blandning. Man kan naturligtvis använda ett annat ord än sanningen för detta, men man får nog anta att Vindforsk, som vad jag förstår ansvarar för dessa statistikuppgifter, redovisar korrekta data.
Man kan naturligtvis också diskutera om man, för att inte späda på politikerföraktet, skall underlåta att påtala om en politiker presenterar uppenbarligen felaktiga uppgifer för att driva en åsikt eller tes. Själv tycker jag att det är en sälvklarhet, att man skall påtala om en politiker presenterar felaktiga uppgifter.
Det är, enligt min uppfattning, uppenbart att Carl B. Hamilton på ett mycket aktivt sätt försöker motarbeta användningen och utbyggnaden av vindkraft. Han gör detta inte, som jag uppfattar det, med olika sakargument utan använder, enligt min uppfattning, ibland uppenbarliga felaktigheter och däremellan klart vinklade påsåenden och halvsanningar för att driva sin åsikt/tes att vindkraften inte är bra. Vad man då kallar detta kan man diskutera. Kanske är ord vindkraftsmotståndare ett bättre ord .
Det är sådana som du som späder på politikerföraktet. Den som börjar hävda att "... sanningen är ...." blir automatiskt av mig betraktad som oseriös, oavsett vad du säger. Man skall vara väldigt försiktig när man hävdar att man representerar "sanningen".
Du hävdar att Hamilton hatar vindkraft. Är det en sanning?
Du borde kanske i stället lägga lite debattenergi på att driva frågan om rimligheten i att "den sist producerade kW" sätter priset på elen.
Jag kan hålla med om att det inte vore så lyckat att avskaffa elcertifikatsystemet idag, och så vitt jag förstått så förespråkar inte Folkpartiet detta heller.
Men det innebär inte att elcertifikat är någon bra idé i grunden. Det var dumt att införa elcertifikat, systemet bör inte behållas längre än nödvändigt och bör inte tas efter på andra områden.
Om man vill stödja t.ex. vindkraft så tode det varit enklare och effektivare med direkta subventioner över statsbudgeten till att bygga vindkraftverk. Den enda nackdelen är att det kan bli problem med EU:s statsstödsregler, men kostnaden för att hantera detta tode varit längre än all byråkrati som elcertifikaten medfört.
Att kalla elcertifikat för en "mera marknadsmässig mekanism" är nyspråk, det är inget annat än planekonomi.
När det gäller statliga investeringar i infrastruktur hänger allt ihop och olika insatser konkurrerar med varandra. Ta t.ex. länstrafikplanen för Stockholms län. De insatta resurserna är en salig blandning av nationella, regionala och lokala "potter" ibland "sprinklat" med privata satsningar och biltullar. Ingen betvivlar väl att Förbifart Stockholm tävlat om resurserna med utökad kollektivtrafik.
Praktiskt sett tävlar dock inte spårbil och höghastighetståg med varandra. De fyller helt olika behov. Spårbil lämpar sig bäst inom relativt korta avstånd med mycket folk som rör sig mellan spridda start- och målpunkter.
Min fråga om höghastighetståg var helt enkelt om den graden av dyrbar teknologi kan räknas hem ur ekonomisk och/eller miljö/klimatmässig synpunkt. Många av fördelarna kan uppnås med enklare medel och lämna resurser över till t.ex spårbil som på många platser kan stärka järnvägen genom bra matarfunktion. Steget från 250 till 300 km/tim är kanske inte så stort i tidsvinst, men mycket stort i kostnadshänseende. I varje fall bör jämförelsen göras och systematiska analyser av konverteringsfaktorn mellan tåg och bil/flyg.
Tack för två kloka inlägg (Vindkrafthataren Hamilton och väljarnas förtroende för FPs klimatpolitik).
Det verkar sannerligen som om partilednigen anförd av Hamilton i detta fall går i otakt med både våra egna väljare och en växande andel av medlemmarna. Partiets Klimatstrategi blev en hyfsad kompromiss där Gröna Liberaler gjort ett bra jobb. Problemet är bara att partiets verkliga politik och allmänna framtoning ger en helt annan bild. Hamilton/Smiths sifferexercis på Landmötet resulterade i ett sakligt felaktigt och taktiskt heltokigt utfall. Partiet framstod som än mer kärnkraftkramande och än mindre miljöinriktad än tidigare.
Ett av problemen är att diskussionen alltför mycket kommer att handla om vilken kraftkälla som kommer att kunna ersätta de fossila bränslena bäst. Sanningen är att ekvationen världsbefolkningsökning + negativa klimateffekter + nödvändig välfärdsökning i stora delar av världen inte går ihop med antagandet om fortsatt materiell tillväxt i vår typ av samhälle. Hamilton & Co använder kärnkraftoptimismen som alibi för att slippa ifrågasätta den "eviga tillväxtens välsignelse". Kärnkraft är en ändlig resurs som som bäst kan underlätta övergången från fossilberoendet. Om den används som skäl att slippa omprövning så är den en fara.
Jag tycker att spåbilar verkar vara en bra lösning, väl värd att pröva. Denna tekniska lösning passar utmärkt som transportmedel i mindre och medelstora städer och säkert också i olika delar av Stockholm och andra sorstäder. Det är mycket tveksamt om spårbilar är teknologin för pendelresor på längre avstånd som Västerås - Stockholm och Stockholm-Arlanda och Vällingby - Stockholms city för den delen. Vi behöver alltså en kombination, vilket Lars också talar om.
Höghastighetståg är också en bra lösning. För att få människor att välja att ta tåget i stället för flyget eller i stället för bilen, är kort restid helt avgörande. Då är Höghastighetståg en viktig komponent, gärna i kombination med spårbilar vid de stationer höghastighetståget stannar vid. Utbyggnad av höghastighetstg får som biprodukt de järnvägsförbättringar Lars talar om med separering av person- och godstrafik, kombiterminaler för minskad långväga lastbilstrafik och nya tåg för bättre komfort och service.
Det är också helt olika pengar vi talar om. Spårbilarnas investeringar är investeringar i kollektivtrafik på korta sträckor. Höghastighetståg konkurrerar om pengar med bl.a. utbyggnad av flygplatser, flygplan och andra långväga transporter, där spårbilar inte alls är aktuella. Någon debattör skrämdes med att Höghastighetståg var så dyrt - kostnaden motsvarade ju 2-3 års satsning på försvaret. Den investering man talar om för Höghastighetståg gäller ju 20-30 år och något som verkligen underlättar människors kommunikation och resande. Däremot kan man troligen inte räkna hem investeringen som en ren klimatinvestering, men det är ju inte det som är huvudsaken. Jag är övertygad om att för det fall man nu skulle besluta att inte bygga höghastighetsbanor, kommer man om 20-30 förbanna detta dåliga beslut.
Jag är övertygad att vi behöver satsa på båda dessa teknologier. Det är ologiskt och olämpligt att ställa dessa lösningar mot varandra.
ja Carl B är en kärnkraftsextremist tydligen som är en katastrof för folkpartiet. Det har han bevsiat i en rad artiklar nu. Antingen är Carl B betald av Areva att totalsåga vindkraften till varje pris, inklusive rena lögner, eller så vägrar han ta in ny information som säger motsatsen. Oavsett så har FP 2% av väljarnas förtroende i klimatfrågan tack vare hans one-man-show (enligt SIFO dec 09). Carl B borde tvingas avgå av partistyrelsen och en ny klimattalesperson borde utses snarast! I Stockholm kommer hans kärnkraftextremism kraftigt motarbetas av mig, vi vill VINNA val, baserat på intelligent och objektiv politik.
Tack för artikeln återigen Anders!
MVH Thomas Bäcklin
Partistyrelsen Stockholmsföreningen
Håller med Per H i inlägget ovan.
Per utgår från, precis som jag tycker, att vi skall stödja förnybar energi. Skall man stödja förnybar energi är certifikatsystemet säkert det bästa, eftersom vi redan har detta system igång. Alternativet, som man använder i en del andra länder, är s.k "Feed- in tariffs" som är fast ersättning för produktion av förnybar energi som matas in på nätet och som är högre än marknadspriset.
I Folkpartiet är det dock många som inte alls vill stödja förnybar energi och därför vill avskaffa certifikatsystemet. Bl. a. verkar C.B. Hamilton önska detta. Hans argument för detta säger han är omtanke om elkonsumenterna, som får betala för mycket för sin el. I själva verket är det säkerst så att huvudargumentet är att ny kärnkraft missgynnas av certifikatsystemet relativt vindkraft. Dessutom är CBH en vindkraftshatare, som hela tiden lyckas uppfinna nya problem med el-produktion med vindkraft.
Om det blir så att koddioxidskatten i Europa kraftig ökar så att el från kol och olja i Tyskland och Baltikum blir mycket dyrare än produktion av el från vindkraft även oräknat certifikatsystemet, så kanske man på sikt kan avskaffa certifikatsystemet, men där är vi långt ifrån i dag. När jag kom så här långt i min kommentar dök senaste Hamiltons Blandning upp med ett nytt osakligt försök att såga vindkraften. Jag gör ett separat inlägg som kommenterar detta. Under tiden kan man begrund mitt tidigare inlägg Skrota Hamilton istället för Vindkraften http://www.leiph.se/gronaliberaler.se/node/103. Min uppfattning är att vi behöver behålla kärnkraften och komplettera med en rejäl mängd vindkraft (åtminstone 30 TWh). Därmed bygger vår elförsörjning på tre ben, vatten, vind och kärnkraft
Jag håller helt med Anders om att elcertifikatsystemet borde behållas. Mina skäl för detta är högst pragmatiska. Systemet med elcertifikat är etablerat och fungerar som det är tänkt - d.v.s. säkerställer att el baserad på förnybara energikällor kommer ut på marknaden.
Att ersätta elcertifikatsystemet med en elskatt är förknippat med ett antal problem.
- För det första gäller principen att skattemedel inte för öronmärkas - det som går in till statsbudgeten går in "ograverat". Om staten sedan skulle vilja betala ut motsvarande belopp till producenter av el från förnybara energikällor blir man tvungen att lägga upp ett anslag för detta (på statsbudgetens utgiftssida). Det är givetvis fullt möjligt att göra, men man får en del tillkommande problem, enligt följande.
- Ett stöd till förnybar energi direkt på statsbudgeten blir definitionsmässigt ett statsstöd, enligt EG-rättsliga principer. Sådana statsstöd KAN tillåtas enligt EG-rätten (i synnerhet om de är miljömässigt motiverade) men de måste alltid gå igenom en s.k. statsstödsprövning, där EU-kommissionen granskar om de skall tillåtas. Ett stöd till el från förnybara energikällor skulle sannolikt BLI tillåtet, men man måste alltså gå igenom en administrativ process som kostar staten - och de svenska skattebetalarna - både tid och ekonomiska resurser (svenska regeringskanslitjänstemän måste jobba med detta i stället för att de jobbar med något annat).
- Jämför nu detta alternativ - att behålla ett system som redan finns, och som bevisligen fungerar, med att övergå till en skattelösning som kräver en helt ny tillståndsprocess, där vi inte ens vet med säkerhet att stödet kommer att bli godkänt (även om det är troligt). Om vi använder det befintliga systemet uppnår vi samma effekt som med en tänkt skatt / anslagslösning och vi slipper förlora tid och andra resurser.
- Varför skall man laga något som inte är trasigt? Certifikatsystemet bör behållas.
Hej!
Ett sent svar på Anders fråga:
Om jag förstått det rätt (är dock inte biolog eller liknande) så är det just nötkreaturens och andra idisslares matsmältningsprocess som ger upphov till metanutsläppen. Det uppstår alltså metangas som släpps ut genom andning, rapning och "pruttande". Utöver detta bidrar idisslarnas gödsel till stora utsläpp av lustgas - en växthusgas som är ännu mer potent än metan. Som lök på laxen skall man också komma ihåg att en mycket stor andel av den ökande nötköttsproduktionen/konsumtionen i Sverige och världen tyvärr inte kommer från gulliga, naturbetande kossor utan från instängda eller "feeding lots"- inhängnade djur som får sitt huvudsakliga foder från produkter eller odlingsområden som också skulle kunna ge livsmedel till människor. Ekvationen i detta sammanhang brukar vara att det går åt 10 ggr så mycket av i stort sett varje resurs (areal, vatten, energi) för ett kilo nötkött som för ett kilo vegetarisk mat. En stor del av det tillkommande foderbehovet löses genom regnskogsskövling, vilket gör denna konsumtion dubbelt klimatstörande. Jag är nu inte vegetarian, men anser att man väl kan verka för minskad köttkonsumtion av dessa skäl. Och nej - människans metanutsläpp är marginella i detta sammanhang oavsett vad man äter. Den ökande världsbefolkninghen är ändå ett avgörande hot mot i stort sett alla viktiga hållbarhetsparametrar på vår glob. Jag är fortfarande förundrad över att detta faktum är så marginaliserat i debatten om en uthållig värld.
Lars Wedén
Jag sände i början av juli en fråga till - Medvetenkonsument - angående köttproduktion och metan från köttdjur. den löd;
*******
Ok. Nöt och får producerar mycket metangas. De äter helt oförädlad mat.
Gris och kyckling producerar mindre metangas. De äter lätt förädlad mat.
Om människor äter grönsaker, hur mycket metan producerar vi då? ******Jag fick till svar att det var en klurig fråga som svararen inte mött förut och att de skulle återkomma. Något svar har jag ännu inte fått. Min undran är nu. Är det verkligen fakta att det produceras mer metan i världen om vi äter kött istället för att avstå? Är det inte också så att det går åt mycket mer mängd föda för oss människor för att uppnå samma näringsintag som man får med kött. Mer mängd föda skapar ju även mer transport osv. Kanske någon med bra koll inom gröna liberaler kan svara mig på dessa frågor. Anders Berglund
Hej!
Ja, jag delar helt din uppfattning. En minskning av den globala- och svenska - köttkonsumtionen, särskilt nötkött, skulle betyda mycket för både klimathotet och möjligheten att föda framtidens befolkning. Både nötkreatur och annan boskapsuppfödning är viktiga delar av ett hållbart kretsloppssamhälle, men den extrema konsumtionsnivån innebär att en huvuddelen av djuren föds upp med människoföda där 10 kilo "mat" blir ett kilo kött för att inte tala om energiåtgång och utsläpp av växthusgaser. Dessutom medför den ökande konsumtionen utbredd regnskogsskövling. Jag har försökt föra fram detta i FP-kretsar, bl.a genom motioner till landsmötet. Svaren från ledande folkpartister har varit att "det är komplicerat", vilket brukar betyda att man inte vågar ta i frågan.. Den är förvisso komplicerad, men det innebär inte att man skall ducka.
Ett annat område som verkar vara tabu är den globala befolkningsökningen och frågan om familjeplanering i biståndsarbetet. Ca 4% med bred definition av det svenska biståndet går till "reproduktiv hälsa". Enl våra talesmän är det alldeles tillräckligt. Det är förunderligt att det skall vara så svårt att förstå att en uppbromsning och tom vändning av befolkningstillväxten ökar sannolikheten att komma till rätta med i stort sett alla utmaningar mot vår miljö och civilisation. I stället för att ta sitt ansvar för framtiden hoppar man populistiskt på alliansens valgodis om ökat flerbarnstillägg. Som om fler barn i den rika, högkonsumerande världen är det som jorden behöver.
Anledningen till att jag inte tog upp dessa områden i debattartikeln var att den avsåg vara inriktad på åtgärder i Stockholmsregionen. Köttfrågan och befolkningsfrågan har jag tagit upp både på denna site och i NU, men responsen har varit mycket begränsad.
Lars Wedén
En av dom stora miljöproblemen hänför sig till konsumtion och produktion av animalisk "mat". det är märkligt tyst om detta, men precis som petroleumlobbyn är det starka krafter som inte vill ha den debatten. En vetenskaplig studie på miljöbelastningen av att äta animalier eller köra 500 mil om året i bil( vi är många som är och förblir beroende av bil i vårt avlånga land) vore intressant. Liberala hälsningar
Åke, Fp Mölndal
Mycket i Carl B Hamiltons blandning är säkert korrekt, men i sin iver att propagera för mera kärnkraft och mot vindkraft använder han, precis som han beskyller Wetterstrand/Eriksson för, vilseledande information - i hans fall om vindkraften. Han skriver "Dessutom står ibland vindkraften still när Sverige behöver energin som mest. Det visade sig inte minst under vinterns köldknäpp, då vindkraften i genomsnitt bidrog med en procent av energiproduktionen. Faktum är att vindkraften genomsnittligt ger ungefär dubbelt så mycket under en vintermånad som under en sommarmånad. Om nu Carl B hittade en dag i vintras då vindkraften gav 1 % av elproduktionen, stod den uppenbarligen inte still. Detta är ungefär 50% av de 2 % den ger på ett år.
Sedan skriver han Ett modernt kärnkraftverk levererar el i 60-80 år medan ett vindkraftverk är slut efter 15-20 år. Jag har inte sett någon seriös kärnkraftsinvesterare som räknar med livslängden 80 år på ett kärnkraftverk och ingen seriös vindkraftsinvesterare, som tror att ett vindkraftverk är slut efter bara 15 år.
Jag tycker att man av en professor i ekonomi kan förvänta sig lite vettigare kalkyler och framförallt inte vilseledande information.
I nästa blandning som kom 18 juni slår Carl B till igen och konstaterar "Därtill kommer att nya verk kommer att ha en betydligt längre livstid än dagens, sannolikt upp mot 80 år. Lång livslängd betyder oerhört mycket för lönsamheten. Man kan jämföra med ett vindkraftverks korta livslängd på 15+ år. Under ett nytt kärnkraftverks livstid måste därför fem nya vindkraftverk ersättas efter varandra."
Min tro är att ingen annan i världen vågar sig på ett sådant påstående. Carl B är alltså världsbäst. Man kan bara gratulera.
Anders S
Svar till Carl:
I dag är ca 80% av världens energiproduktion baserad på fossila bränslen. De källorna kommer att försvinna beroende på "slut-i-lager" (olja och gas) eller pga att vi måste fasa ut VHG-alstrande kraftkällor (kol). Dessutom kommer världens befolkning att fortsätta öka och kraven/behoven på rimlig jämlikhet i energikonsumtiontermer kommer att öka. I dag står kärnkraft för ca 6% av energiproduktionen. Din - och oftast FPs - argumentation verkar vilja få folk att tro att kärnkraft kommer att lösa denna ekvation. Förnybara källor får lite "lip service" ibland, men det mesta handlar om hur dyrt detta blir i jämförtelse med kärnkraft.
Mina frågor till dig är: Hur stor del av de fossila källornas bortfall och tillkommande energibehov tror du att kärnkraft kan stå för i världen i ett 50-årsperspektiv? Kommer det att finnas kärnbränsle som täcker ens en bråkdel av det kommande behovet? Vilka ingrepp i naturen behöver göras för att framställa allt detta kärnbränsle? Hamnar vi inte i samma typ av politiskt/geografiska beroende som vi idag upplever med oljan? Ser du inget problem med de ytterligare tillskott av högriskavfall som uppstår? Anser du att lagringsproblematiken är löst eller hoppas du på ny teknologi för detta?
Dessa frågor kommer inte från en inbiten kärnkraftmotståndare. Jag anser det vara grov resursförstöring att stänga k-kraft i förtid och att det t.o.m. kan vara rätt att använda k-kraft som ett begränsat "skohorn" för att världen skall hinna med den nödvändiga omställningen till ett mer resurssnålt samhälle. Det jag vänder mig mot är glättiga bild av kärnkraften som alla problems lösning som du ger uttryck för.
De förnybara kraftkällor som du ofta bagatelliserar har inte de nackdelar som k-kraften har, och de är i princip outsinliga och oskadliga. Kortsiktiga kalkyler visar förvisso på att förnybar kraft är dyr att bygga, men det är i jämförelse med den alltjämt billiga oljan. Vi bör inte heller bortse från att världssamfundet måste minska sitt energiberoende överhuvudtaget och att "dyr" energi är en väg att uppnå det.
Jag hoppas alltjämt på att mitt eget parti skall vara med och ta ansvaret för att få opinionen att förstå att obegränsad tillväxt i dagens termer helt enkelt inte är förenligt med vad vår värld, dess natur och den mänskliga civilisationen klarar av. Ditt agerande som energipolitisk talesman för partiet gör mig dessvärre inte särskilt hoppfull.
Lars Wedén, Sigtuna
Både rätt och fel om elbilar
I NU nr 22 påstår Ola Glav att batteridrivna elbilar är stora energislösare – t.o.m. värre än dieseldrivna. Påståendet bygger på de energiförluster som uppstår vid produktion och transport av elkraft samt vid laddning av batteriet. Dessa förluster föreligger förvisso, men om man nu skall göra en jämförelse så uppstår mycket stora förluster vid framställning och transport av bränslen till förbränningsmotorer också. De är sannolikt större än vid elproduktion. Framför allt uppstår en mycket stor energiförlust när den lagrade energin i bränslet skall omformas till effekt i en förbränningsmotor. En elmotor har flera gånger högre verkningsgrad än en förbränningsmotor – oavsett bränsletyp. Den delen av ekvationen verkar Ola ha glömt bort. En annan viktig faktor är att en el- eller hybridbil kan ta vara på effekten som uppstår vid inbromsningar – en energi som går helt förlorad i en förbränningsmotordriven bil. De flesta experter är nog eniga om att en eldriven bil i ett helhetsperspektiv drar mindre energi än en med förbränningsmotor. Ur koldioxid och klimatsynpunkt är elbilen också ”vinnare”. Med hur mycket är avhängigt hur elen resp. bränslet producerats. Ola har dock helt rätt i att också elbilar drar energi och att det kommer att bli mycket svårt att ersätta all den energi som vi idag utvinner ur fossila bränslen. De fossila bränslena utgör i dag ca 80 % av världens totala energiförbrukning. När dessa försvinner p.g.a. ”slut på lagret” (olja och gas) eller p.g.a. att världssamfundet av klimatskäl lyckats enas om att fasa ut kolet, så uppstår ett enormt ”hål”. Detta underlättas inte av att världsbefolkningen fortsätter att växa och att miljarder kineser, indier och andra lågkonsumerande världsmedborgare inte tycker det är självklart att ”västvärlden” skall göra av med mycket mer energi per capita än de själva. För att lösa detta dilemma kommer teknologi i alla former att behövas. Det kan vara metanol, förnybar el, bränsleceller, biogas eller annat, men det kommer framför allt att krävas en betydande omställning till ett mycket mer energi- och resurssnålt samhälle och levnadssätt. Dagens politiker – också i FP - borde ta ett större ansvar när det gäller att göra väljarna medvetna om den utmaningen.Lars Wedén
Bästa Marit Paulsen,
Hoppet står till barnen. Våra nya små knoppar som växer kan närma sig naturen på ett oförstört sätt. De kan lära sig att älska en äng så att de minns den och önskar att den finns när de är vuxna. En god utbildning på riktig värdegrund stärker miljökänslan och är den viktigaste insatsen för ekologisk mångfald på medellång sikt. På lång sikt är diskussionen irrelevant, för då har vi redan förlorat de flesta arter.
Din fråga är om vi kan sätta ett värde på en äng, och det kan vi och gör vi. Prislappen ser du när du jämför en ekologiskt odlad liter mjölk med en industriodlad mjölk. Även om det är möjligt att säga vad det kostar dig som konsument av ekologisk odling är det emellertid en annan sak om du vill betala det högre priset.
Ekologisk odling uttrycker det högsta liberala värdet, människans fria, informerade val. Vi har ju verktygen i vår hand, men varför kan vi då inte i högre grad köpa den ekologiska odlingens varor? De flesta ser till prislappen, och även den minsta prisskillnad tenderar styra valet till ekologins nackdel.
När etikens makt över den informerade människan är för svag, behöver vi då en reglering som underlättar för oss att välja en långsiktigt hållbar konsumtion eller ska de flesta av oss fortsätta att välja industriodling?
Jan Svanberg
Ekeröliberalerna
Det farliga är att ibland vara allt för noggrant studera ett smalt ämnesområde - som dessa doktorstitlar ju har som utgångspunkt som oftast väl?
Trots det håller jag med teknologie doktor, herr politiker. Vi bör inte eftersträva passivhus. Utan energihus som även tillverkar energi där vi då har möjlighet att även förbruka viss energi till bostadsvärme. Sätt alla politiker som tycker annat i ett kallt hus i Norrland när det är -50 grader alra helst efter en lätt promenad i det härliga vintervädret på ca 30 minuter till en timme för att komma hem till ett hus där det är tanken att din kropp ska värma resten av huset..: ))
Att endast se på saker ur en synvinkel är farligt som det lätt blir när endast energiförbrukningen fokuseras. Hälsan i centrum när byggnader byggs måste vara första prioritet - något som verkar glömmas bort av allt för mycket tekniktänk. Är det därför vi har så många astmatiker och allergiker i vårt land? Vi vistas inomhus mer än de flesta övriga länder i EU p g a ett betydligt kallare genomsnittligt väder. Det är väl även i Norrland de flesta hjärt- och kärlsjukdomarna finns...trots att det sägs att det är mindre stressigt där uppe.
Ja maken min blev i alla fall drabbad av astma efter inandats giftiga gaser vid en brand på jobbet som säkerhetsansvarig gick in med brandmännen och vi har konstaterat att han mår betydligt bättre att vistas i rätt miljö där det inte är fullt med bekämningsmedel som sprids med vinden utan i stälelt som granne till ett naturreservat i stället och vattnet hemma hos oss vågar vi inte dricka av samma orsak då det är möljigt att det finns rester i vårt brunnsvatten. Huset som vi bor i är av sten och kallt trots tjocka väggar och tak men gammalt såklart och huset hans hälsa är som bäst har 10 cm isoliering i väggarna och är alltid varmare året om att vistas i trots samma uppvärmingssystem (kamin, element och luft/luft-värmepump).
Nu har vi äntligen köpt en tomt för att även få ett hus som inte skadar hans hälsa i allt för stor utsträckning då vi ju inte bor i rätt miljö idag (för blåsigt läge - se till att kräva lag på läplanteringar runt åkersmarkerna i EU och inte endast bidrag (de som bor i dess närhet drabbas både av blåsten och diverse bekämpningsmedel som skrids med vinden och vatten). Åkermarken har stor del av EU´s yta och borde granskas mer än något annat ur klimatsynpunkt och förbättrad miljö.
Om lagar skulle innebära att vi blir påtvingade energieffektiva hus som skulle finnas risk att vara till förmen för vår hälsa skulle jag bli vansinnig - ni som beslutar om detta borde få uppleva hur det är att ha en närstående som inte kan sova på nätterna i två år av all hosta / slembildning och dessutom slutar att andas och tuppar av med jämna intervall (utan att bli beviljad sjukskrivning) och hur all den sömnbristen slutligen knäcker en människa.
Uppatering 2. Mail och telefonkommentarer har nu givit följande punkter:
/Leiph
Delrapport: Just nu verkar det som om det är följande punkter och formuleringar som bäst markknadsför FP:s beslutade miljöpolitik. Texten är kortfattad eftersom den är tänkt till en liten A6-broschyr.
Återigen framförs förslag/krav på att förse byggnader med små vindkraftverk på taket. Nu senast på Södersjukhuset i Stockholm.
Vem ska betala för extrakostnaderna för den framställda energin? Enligt den utredning som gjorts av Stockholms Energicetrum är kostnaderna för el framställd av småskaliga vindkraftverk per kW 2-4 gånger höge än nuvarnde elpris.
Så länge skattebetalarna står för överkostnaderna är det kanske försvarbart med att bygga småskaliga vindkraftverk? Men på hyreshus?
Plädera gärna för stora vindkraftverk som kanske någon gång i framtiden blir ekonomiska om vi kan lösa problemen med att effektivt lagra elenergi till tider när det inte blåser - men låt småskaliga vidkraftverk på hustaken bli en angenlägenhet för de som av miljöövetygelse är berdda att betala mer för sin egen el.
Folkpartiet ska vara miljövänligt - men satsa de resurser som finns i samhället på projekt som gör mest nytta i förhållande till insatt kapital. Allt annat är slöseri och misshushållning.
Gustav Åkerblom
Återigen framförs förslag/krav på att förse byggnader med små vindkraftverk på taket. Nu senast på Södersjukhuset i Stockholm.
Vem ska betala för extrakostnaderna för den framställda energin? Enligt den utredning som gjorts av Stockholms Energicetrum är kostnaderna för el framställd av småskaliga vindkraftverk per kW 2-4 gånger höge än nuvarnde elpris.
Så länge skattebetalarna står för överkostnaderna är det kanske försvarbart med att bygga småskaliga vindkraftverk? Men på hyreshus?
Plädera gärna för stora vindkraftverk som kanske någon gång i framtiden blir ekonomiska om vi kan lösa problemen med att effektivt lagra elenergi till tider när det inte blåser - men låt småskaliga vidkraftverk på hustaken bli en angenlägenhet för de som av miljöövetygelse är berdda att betala mer för sin egen el.
Folkpartiet ska vara miljövänligt - men satsa de resurser som finns i samhället på projekt som gör mest nytta i förhållande till insatt kapital. Allt annat är slöseri och misshushållning.
Gustav Åkerblom
Jan Björklunds videohälsning kan man se *här*.
Anders Schûllerkvists referat av Rockströms anförande httar man *här*
Vid riksmötet så gick jag i ett seminarium igenom de beslutade miljöprogrammen, ur ett stockholmsperspektiv. Nedan listas texterna från de OH-bilder jag visade. /Leiph
Gröna Liberaler i Stockholms län presenterar ett urval ur FP:s miljöpolitik
• En miljö- och naturvårdspolitk för kommande generationer (Riks)
• Klimatpolitiskt program (Riks)
• Miljöpolitiskt program (Stockholms län)
Vår tids största miljöhot
• Globala klimatförändringar som orsakats av människan
• Förlusten av biologisk mångfald
• Hoten mot våra hav, kuster, sjöar och stränder
Liberala utgångspunkter
• Liberaler tror på människans förmåga att lösa problem genom samarbete, frihandel, marknadsekonomi, kunskap och ansvar
• Vårt ansvar som liberaler är att förvalta naturresurserna och utforma en långsiktigt hållbar miljö- och klimatpolitik
• Hållbar utveckling innebär att ekologisk, social och ekonomisk utveckling harmonierar
• En liberal politik måste skydda människans livsmiljö och förvalta den för framtida generationer
• FP:s stolta miljöpolitiska historia kräver ett fortsatt ansvar och engagemang
Liberala metoder
• Demokrati ger öppenhet, insyn och ifrågasättande
• Politikens roll är att sätta upp mål och ramar för enskildas och företags agerande, inte att bedriva verksamheter
• Styrmedlen bör vara generella och teknikneutrala
• Ekonomiska styrmedel och äganderätter är ofta mycket lämpliga för att styra mot hållbar utveckling. Då kan individen göra sitt eget val och värdera dess konsekvenser
• Höjda miljöskatter ska motsvaras av andra sänkta skatter
• Offentlig upphandling ska fungera som ett vasst verktyg. Politikerna ska beställa med tydliga och faktabaserade miljökrav
• Kunskap: Säkerställ en hög naturkompetens vid berörda myndigheter
• Underlätta för individen att göra miljö- och klimatsmarta val
• Klimathotet ska inte göras till skäl för att påtvinga människor en viss livsstil
Folkpartiets energipolitik
Klimatpolitik är inte bara energipolitik, men energin är en mycket viktig faktor när det gäller vår klimatpåverkan.
Folkpartiets energipolitik bygger på tre politiskt lika viktiga delar för att skapa koldioxidfri energi:
• Kärnkraft och befintlig vattenkraft – basen för elförsörjningen
• Energieffektivisering – omställning från petroleum till el, värmepumpar, kollektivtrafik
• Förnyelsebara energikällor – bio, vind, vågor är viktiga medel för att bryta oligopolen
Energieffektivisering
• Energieffektivisering är snabbare att genomföra, än byte av energislag
• Bygg ut kollektivtrafiken, använd miljövänlig energi
• Öka återvinningen av överskottsenergin från avloppsvatten
• Utred om Forsmarks hetvatten kan värma fastigheter
• Bygg fler kraftvärmeverk som drivs på miljövänliga energislag
• Kommunerna bör aktivt verka för ökad sol- och vindkraft
• Vi vill att nybyggen byggs som lågenergihus
• Kommuner bör agera föredöme i egna och hyrda lokaler
EU ett vasst miljöverktyg
• Klimatmålet EU-2020 ska skärpas från 20% till minst 30%
• Utsläppsrätter ska säljas genom auktion
• Den rikare världen bör bidra med klimatbistånd till fattigare länder
• Hela transportsektorn ska införlivas i systemet för utsläppshandel
• Inom EU ska varje transportslag bära sina externa kostnader
• Inför en miniminivå för svavelbeskattning inom EU, och EU-regler för kväveutsläpp
• EU:s nuvarande fiskeripolitik måste skrotas, Internationella havsforskningsrådets råd måste följas
Östersjön kräver internationellt samarbete
• FP har drivit fram en havsmiljöambassadör
• FP har drivit fram EU:s Östersjöstrategi
• Kommuner med kust mot Östersjön eller Mälaren ska ha handlingsplaner för hur utsläppsolyckor ska hanteras
• Sverige ska ta initiativ till nödhamnar och regelverk för Östersjön, för att säkra förmågan att förebygga och hantera miljökatastrofer
Skydda Mälaren
• EU:s vattenvårdsdirektiv har skärpt kommunernas agerande
• Mälaren behöver klassas som riksintresse för vattenvård
• Översvämmningsskyddet måste förbättras, bygg ut Stockholms sluss och Södertälje kanal
• Det behövs fler reservvattentäkter, bättre vattenförsörjningsplaner som bygger på de regionala riskanalyser som utvecklats
• Fartygstrafiken: dubbla skrov eller motsvarande
Skydda den biologiska mångfalden
• Inrätta fler nationalparker, statliga och kommunala naturreservat och Natura 2000-områden
• Hotade växter och djur ska skyddas genom fridlysning, information och genom att deras biotoper skyddas
• Skydda den biologiska mångfalden även i vattenmiljön
• Inrätta flera marina reservat
• Dirigera fartygstrafiken bort från erosionskänsliga strandlinjer, häckningsområden, och där fisk leker och yngel kläcks
• Stärk skyddet av våtmarker genom att restaurera, återställa, behålla och hävda dem
Tillgång till naturområden
• Förbättra skyddet av kulturhistoriskt värdefulla miljöer
• Höj kunskapen om kultururmiljö hos ansvariga myndigheter i planarbetet på kommunal och regional nivå
• En utvärdering bör göras av effekterna av de nya strandskyddsreglerna
• Skapa en infrastruktur för båtbottentvättar och mottagningsstationer för toalettavfall från fritidsbåtar
• Säkra badvattnets kvalitet - fler badstränder ska kunna godkännas för EU:s Blå flagg
Farliga ämnen
• Även FN: Kemikaliepanel för att att fasa ut de allra farligaste kemikalierna
• Öka informationen om farliga ämnen till allmänheten
• Landstingen, apoteksbolagen och kommunerna måste samarbeta för att hindra mediciner att komma ut i naturen
• Utveckla kunskapen om läget i miljön och nyttan av genomförda åtgärder
• Informera om hur kvicksilverhaltiga lampor ska hanteras
Avfall och avlopp
• Avfallshierarkin bas för hanteringen
• Biogas: Bygg ut system för återvinning av matavfall
• Utvidga förpackningsinsamlingen till materialinsamling
• Batterier, lampor etc bör kunna återlämnas invid bostaden
• Privatpersoner ska gratis kunna lämna avfall vid valfri återvinningsstation, oberoende av kommungränser
• Reningsverken måste klara medicinrester, kosmetika och bekämpningsmedel, samt utformas så att algblomning hämmas och recipienter inte överbelastas
• Reningsverkens slam ska klara kraven för nationell certifiering
• Tillräcklig kapacitet för städning av utemiljön måste finnas
Samhällsplanering
• Samhällsplaneringen bör inriktas på att minska de korta bilresorna till förmån för kollektivresande, cykel- och tågtrafik
• Inför höghastighetståg för att få ned utsläppen från väg- och flygtrafik
• Bygg på redan exploaterad mark, bevara grönområdena
• Viktigt att grönområdena binds ihop av gröna spridningskorridorer
• Förutse och planera för översvämningar
• Minska utsläppen av partiklar genom dubbdäcksförbud och gatuspolning
• Investera i partikelbegränsande infrastruktur vid trafikleder
• Minska väg- och järnvägsbullret vid källan
• Minska flygbullret genom satsning på ny teknik
• Minst en tyst sida på alla bostäder
Stadstrafik
• Hög befolkningstäthet ger förutsättningar god kollektivtrafik
• Stärk medborgarnas inflytande över SL - kundorientering
• Satsa rejält på tunnelbana och spårvagn
• Bussflottan i sin helhet bör drivas med förnybara bränslen
• Slopa förmånsbeskattning på kollektivtrafikens reseskort
• Inför resekort för hela Sverige
• Samordna leveranserna av gods till offentliga verksamheter
Referat av Nicke Grahn i NU nr 17 2010 under rubriken "Grön taktik i valrörelsen - historiska bedrifter vinner inga val"
I Dorotea har vi drivit miljöfrågor sedan 1994. Och går det i Dorotea så går det i er kommun, säger Nicke Grahn. Jan Björklund nötte skolfrågorna i många år och nu är det ingen som ifrågasätter att skolan är Folkpartiets fråga. På samma sätt kan vi lokalt och regionalt göra miljön till FP:s fråga.
Taktik har en negativ klang, säger Nicke Grahn, men det är taktik att välja ett tåg som tar dig dit du vill i stället för ett som går någon annanstans. Det går att rädda miljön – men för att vinna val på miljöfrågor så krävs det en taktik.
– Vi jobbar för mycket med vad vi gjorde förr istället för vad vi gör och tänker göra. Alldeles för ofta pratar vi om FP:s stolta historia och införandet av nationalparker 1909. Men väljarna röstar på nuet och framtiden.
– Taktiken för att vinna en fotbollsmatch är enkel: Ta bollen, spela upp den och gör mål. Samma sak gäller för oss. Har man ingen miljöpolitik – så blir det inget resultat. Bestämmer man sig för att vara bäst på miljöfrågor lokalt så kan man bli det.
Nicke Grahns recept för att ta över miljöfrågan är enkelhet. Det är bättre med en hygglig idé och bra säljare än en genial idé och en okunnig säljare. Budskapet måste vara tydligt och här tycker Nicke Grahn att Folkpartiet brustit.
– Vi har varit bra på att förklara enkla saker på ett komplicerat sätt, säger han.
Text: Anders Möller
Referat av Johan Rockström i tidningen NU nr 17 2010 under rubriken "Skota begreppet miljö"
– Miljöfrågan har dalat bort från den politiska agendan i takt med finanskrisen. Det behövs en kraftfull vision. Kanske borde man skrota begreppet miljö. Miljöpolitik är egentligen utvecklingspolitik, ekonomisk politik och säkerhetspolitik.
Det säger Johan Rockström som talade på Gröna liberalers riksmöte i helgen.
Han berättade att vi nu är på väg in i en ny biologisk era och vi börjar slå i taket – det har vi åstadkommit på de senaste 50 åren. Den så kallade hockeyklubban som visar temperaturhöjningen har ifrågasatts – men precis samma utveckling kan ses hos system efter system över hela jorden. Och då handlar det inte om vetenskapliga spekulationer utan konkreta fakta som var och en kan kontrollera. Det handlar om befolkningsökning, koldioxidhalten, utfiskning, antal utrotade arter med mera. Vad som händer när alla dessa kurvor sammanfallet går inte att förutsäga.
Men man vet att förändringen inte kommer gradvis. När systemet passerar en tröskel så slår det över.
– Det finns en risk att Östersjön redan gått över tröskeln och låst sig i ett icke önskvärt tillstånd med algblomningar som normaltillstånd och nya arter som invandrar och tar över, säger Johan Rockström.
Det är inte lätt att vända den här utvecklingen. Idag förhandlar man bara om en minskning av ökningstakten när det gäller utsläpp.
– Om vi vände kurvan och minskade utsläppen från och med 2015, vilket vi inte kommer att lyckas med, så måste utsläppen ner till noll innan år 2050. Och även då har vi bara 60-70 procents chans att vända utvecklingen.
Men det finns hopp. Forskningen visar att det går att vända utvecklingen. Det kräver bindande globala avtal. Men det går. Länder som Sverige skulle till och med kunna bli minusutsläppare genom att använda bioenergi och skicka ner koldioxiden i marken, berättar Johan Rockström.
text: Anders Möller
Ja till EU-lag om nollenergihus - EU har inte lyssnat på dig, Peter. I Miljö och utveckling 3/5 hittar jag denna blänkare.
EU-parlamentets industriutskott har sagt ja till förslaget om EU-lagstiftning för energieffektivare byggnader. Om parlamentet godkänner det vid omröstningen i maj blir nollenergihus krav år 2020.
De tuffare energikraven för byggnader är ytterligare ett steg för att nå ett av EUs klimatmål, att minska energianvändningen med 20 procent till 2020. Världsnaturfonden har tidigare kritiserat förslaget för att komma för sent och för att ligga alltför långt fram i tiden.
Det förslag som parlamentets industriutskott röstade ja till och som nu går vidare till parlamentet som helhet för omröstning innebär att alla nya byggnader som uppförs från den 31 december 2020 och framåt ska vara, som det står i förslaget: "nästan nollenergihus".
Offentligt blir förebild
De offentliga byggnaderna ska gå i bräschen och uppfylla kraven två år tidigare, alltså i slutet av 2018. Kraven ska nås med hjälp av energisnålare byggnader och förnybar energi. Finansiering kommer delvis att komma från EU:s budget.
Därtill ska, "där det anses rimligt", befintliga byggnader renoveras och utrustas med smarta elmätare och värmepumpar. Regeringarna ska även sätta upp delmål för 2015.
Förslagen är en uppdatering av EU-direktivet om byggnaders energiprestanda från 2002. Om förslaget går igenom parlamentet ska medlemsländerna införliva det i sina nationella lagstiftningar vid mitten av 2012.
Anders S
En komplettering om Kinas framsteg inom miljöområdet. I MiljöRapporten Direkt 4/5 hittar jag denna kommentar.
Kina har övertagit rollen som miljöföredöme i världen. Men det är USA som har det bästa klimatet för innovationer inom miljöområdet. Det säger Björn Stigson, chef för WBCSD (World Business Council for Sustainable Development) till Dagens Industri. Björn Stigson är aktuell som ny gästprofessor vid Handelshögskolan vid Göteborgs universitet och sedan tidigare rådgivare åt regeringarna i Kina, USA och Tyskland och berättar för DI att skälet till att han anser att Kina övertagit ledartröjan är att politikerna i Kina har bestämt sig för att bli bäst på grön teknologi. Enligt Björn Stigson kommer det att bli allt viktigare att skaffa sig en stark hemmamarknad för att få en stark global position inom grön teknologi. Han tror inte det är sannolikt att EU, som idag är världens ledande exportör av grön teknologi kommer att kunna behålla den positionen.
Min tro är alltså fortfarande att vi ska ha en offensivare miljöpolitik i Sverige och inte som utgångspunkt ha att basindustrin skall skyddas från påverkan av olika miljösatsningar. Det är nog att bita sig själv i svansen.
Anders S
Jag vill gärna understödja Samuels inlägg. Sanslös materiell tillväxt som mäts av det trubbiga BNP-måttet innebär helt enkaelt att mänskligheten ökar farten mot ett tillstånd som ingen kan förutsäga, men som med stor sannolikhet innebär ett enormt hot mot både mänskilg civilisation och globens naturliga balans. Vid krig och katastrofer ökar BNP liksom när man i ökad takt "gratis" gräver upp det sista av jordens ändliga resurser.
Jag vill i det sammanhanget påminna om diskusionen om skatteväxling. Om man i den högkonsumerade världen (t.ex. Sverige) valde att belasta energi, råvaror och materiell konsumtion mer och mänskliga tjänster mindre så innebär det en minskad belastning på det naturliga systemet samtidigt som den återhållna materiella konsumtionen inte leder till arbetslöshet. Jag hoppas att vi som Gröna Liberaler kunde driva den inriktningen hårdare. I det ljuset är det mycket olyckligt att vår partiledning markerar så ensidigt mot MPs förslag om höjda bensinskatter. Om vi inte aktar oss så kommer partiet framstå som lika framsynt som KD gjorde med sitt populistiska förslag om sänkt bensinskatt inför förra valet.
Lars Wedén
Jag delar helt Anders S´ synpunkter på programmet. Några ytterligare kommentarer:
Lars Wedén
Lars Wedéns inlägg är naturligtvis välkommen, jag gärna ser en diskussion om passivhus. Men jag har ändå hoppats på sakliga inlägg, som möjligen även skulle visa på mig okända aspekter som skulle tala för passivhus. Tyvärr talar Lars bara om sin "tro" och talar något nedlåtande om "...ett mångordigt och teknologiskt inlägg...".
Ett hotande problem som jag ser i detta sammanhang är att okunniga beslutsfattare på EU-nivå ska tvinga ett Passivhus-direktiv på Sverige. Som jag skrev i artikeln så är situationen i med ett något varmare klimat mycket annorlunda.
I övrigt så håller jag helt med Lars om att vi måste spara energi - men då räcker det inte att tro - man måste veta.
Peter Siebert, Teknologie Doktor
Ovanstående är ett mångordigt och teknologiskt inlägg som verkar syfta till att vi inte skall sträva efter "passivhus". För en lekman är det svårt att bemöta de olika detaljaspekterna, men det verkar mest vara kritik mot olika tekniska aspekter av de försök som hittills gjorts. När det gäller att spara energi - och det måste vi göra i världen och Sverige av många skäl oavsett vad man tror om enskilda teknologiers möjlighet att "frälsa" världen - så måste man ge sig på de tunga energislukarna - transporter, uppvärmning och livsmedelsproduktion. Det torde vara uppenbart att det finns åtskilliga vägar att minska energiåtgången i boendet. En kritisk diskussion och prövande av de olika vägarna är självklart bra, men att ge sig på ambitionen att skapa "passivhus" är knappast vad som behövs nu. Om Folkpartiets skamfilade miljö/klimatprofil skulle kompletteras med ett uttalat motstånd mot passivhus så skulle nog många tacka för det (inom MP). Själv tror jag inte bara på passivhus - jag tror att det finns möjligheter att uppnå "aktivhus", dvs boendet kan bli en nettoleverantör till energisystemet.
Lars Wedén
Carl Åke
Anders S (anders.sch@telia.com)
Globalt är det naturligtvis ett marginellt problem om Sverige hänger med eller inte, men för oss i Sverige kan det bli mycket allvarligt om inte industrins konkurrenskraft bibehålls. Just nu tycks både Folkpartiets och Alliansens klimatpolitik gå ut på att skydda basindustin från påverkan av olika klimatåtgärder. Om detta sedan leder till att Svensk industri successivt förlorar i konkurrenskraft mot Kina, som på många områden tycks ånga på för allt vad tygen håller, så är ju denna politik kontraproduktiv. Denna defensiva hållning understryks av gratisutdelning av utsläppsrätter på europeisk nivå, som vad jag förstår till stor del skall fortsätta.
Men jag håller med Kina är egentligen inte hotet mot Sverige utan den egna klimatpolitiken.
Anders S (anders.sch@telia.com)
Motsvarigheten till Gnosjö-företagarnas aktion är att gå med i ett vindkooperativ för att sänka och säkra elkostnaderna. Information om denna möjlighet finns här: http://www.gronaliberaler.se/node/280 .Trots att tydligen Alliansen enligt vårbudgeten inte vill ta bort straffskatten på vindkooperativ - uttagsskatten - är vindkooperativ ändå en bra affär. Jag ser också att elbolag som Telje Energi nu också erbjuder vindkraftsandelar.
Anders S (anders.sch@telia.com)
Jag tycker Jan Björklund bör bytas ut som partiledare för FP. Han kramande av kärnkraften har gjort att partiet numera går kräftgång. Jag har varit liberal i 30 år men nåsta val blir det nog MP även om jag ej sympatiserar med delar av deras program. Jag tycker dock att FP:s energipolitik är helt kass, vilket är orsaken till att jag ej väljer FP till hösten.
De höga elpriserna beror på att endast 3 stora aktörer svarar för 95% av elproduktionen. Om straffskatten på vindkraft slopas kommer ett stort antal vind-kooperativ att starta och ta andelar av elproduktionen. Initiativet i Gislaved skall därför uppmuntras. Enl utredning kan vindkraften svara för c:a 20% av Sveriges elproduktion.
Detta innebär inte att jag är motståndare till kärnkraft. Den behövs givetvis för att trygga elproduktionen.
Dock skall inte nya kärnkraftverk byggas med nuvarande teknologi eftersom lättvattenreaktorerna genererar farligt avfall som måste lagras i 100.000 år. I stället skall vi avvakta utvecklingen av Toriumreaktorer som ej genererar plutonium som avfall. De nuvarande kärnkraftverken kan köras i åtminstone 20 år ytterligare. År 2020 har nya tekniker kommit fram och då kan Sverige bygga en Toriumreaktor som ersätter exempelvis Oskarsham 1
Under tiden fram till år 2020 kan vi bygga ut vindkraft och kompletterande vattenkraft i befintliga utbyggda åar och älvar. Denna utbyggnad skall dock inte ägas av Eon, Fortum eller Vattenfall.
Att Kina satsar på miljöteknik kan aldrig vara ett hot. Ett mycket större hot mot oss alla på planeten är om man i Kina försöker lösa sina enorma energibehov med fortsatt användningoch utbyggnad av sina (nästan) outsinliga koltillgångar. Om Sverige "hänger med" eller inte är ett i sammanhanget marginellt problem. Det finns väl inget annat val än att försöka hänga med och förhoppningsvis ta täten. Det lär dock inte hända om vi fortsätter att ge varandra och väljarna bilden att allt löser sig och "business as usual" gäller bara vi får bygga fler K-kraftverk.
Lars Wedén
Jag vet inte mycket om magnettåg, men det Carl-Åke berättar låter ju mycket intressant. Det vore kul att höra ännu mer om kostnader, teknologins "mognad" mm. Hur lätt/svårt är det att bygga magnetbanor i naturen och i redan infrastrukturtäta områden. Ställs samma (eller ännu högre) krav på kurv-vinklar etc som med HH-tåg? En "nackdel" måste vara att magnettåg inte också kan köras på konventionella spår (som HH-tåg). Under alla omständigheter borde ju magnettåget in som ett utredningsalternativ innan man binder sig för 100 miljardersinvestering i HH-tåg. Man måste också hela tiden ha med sig jämförelsen med en optimerad "konventionell" tågtrafik. Vi får inte glömma att behovet att få över en mycket högre andel av godstransporterna från väg till spår är minst lika viktigt som persontrafiken.
Lars Wedén
Hej Jan-Erik
Det du tar upp i din kommentar är att sätta fingret på problematiken att åtgärda problem. Du pekar på ett exempel. I min kommentar om att minska urlakningen från jordbruket pekar jag på ett annat.
Det är märkligt hur alla (nåja) politiker bollar med miljoner och -jarder hit och dit om allt stort och fint som skall ske om 10 år och framåt. Aldrig tittar man framför sina egna fötter för att undersöka om det finns något man kan göra NU. Men det kanske inte är "mainstreem" eller alldeles för konkret. Eller kanske så enkelt som du säger: Det viktigaste är debatten....
Traverstera Wallenbergs klassiska uttryck "det är inte de stora inkomsterna man blir rik på utan de små utgifterna" till att gälla alla de "små lösningarna" så kommer saker att hända..........
sade
Rolf Fridolf
Det måste väl kunna bli lika handikappvänligt som tunnelbana. Antingen går hissarna uppåt eller också nedåt.
Det tycks mig som spårbilar skulle kunna vara ett utmärkt komplement till höghastighetståg (eller magnettåg för den delen), pendeltåg och tunnelbana. Jämfört med matarbussar har spårbilar en överlägset bättre turtäthet. Åker när jag själv vill.
Anders S
Spårbil är ett hopplöst projekt. Ett spårbilssystem i ett tättbebyggt område blir en skog av pelare och balkat.
Hur pass handikappvänligt blir det? Spårbilar passar på nöjesfält, flygplatser, universitetsområden m.m.
Under EU-ordförandeskapet visades en fullskalemodell av en spårbilsstation. Ett antal miljoner av skattepengar slösades bort!
Carl-Åke Utterström
Magnettåg höghastighetståg.
Uk Ultraspeed i Storbrittanien har utrett magnettåg. Intresse väcktes vår/sommar 2005 baserat på driftserfarenheter från Shanghai. Själv har jag lobbat för magnettåg sedan 2003.
Den tre mil långa banan i Shanghai konstruktionsstartades mars 2001 och togs i kommersiell drift 31 december 2003. Från start en tillgänglighet av 99,7 % för att idag ligga på 99,98 %. Den dagliga totala avvikelsen gentemot tidtabell ligger på sekundnivå.
I Storbrittanien vill Uk Ultraspeed bygga en dubbelspårig zig-zagande magnetbana på pelare från London via bergsområdet Penninerna för att slutligen hamna i Edinburgh - Glasgow.
Banan blir 83 mil lång och skall trafikeras med endast 30 stycken tio-vagnars tågsätt. Tio-min trafik London till Manchester, kvartstrafik till Leeds och halvtimmestrafik Edinburgh - Glasgow.
Energimässigt.
Storbrittanien säger vi får halva restiden, dubbla frekvensen och fyrdubbla passagerarantalet gentemot idag till en lägre energikostnad.
Underhållsmässigt.
Underhållskostnad för tåg och bana beträffande magnettåget i 450 km/h kontra Tyska höghastighetståget ICE i 250 km//h ligger på 34 procent.
Därför kan magnettåget gå Stockholm - Gbg t.o.r på samma tid som exvis Franska TGV Traine Grande Vitesse klarar en enkelresa och dessutom till en lägre underhållskostnad.
Anledningen till att magnettåget får en lägre underhållskostnad är att tåget går helt beröringsfritt utan mekaniskt slitage eller mekaniska slitdelar. Tågets prestanda blir väderoberoende och accelerar till 300 km/h på fyra gggr så kort tid som något hjul på räls-tpåg klarar.
Byggkostnad.
Banan byggs på pelare var 25:e meter och tågen klarar 10 % stigning. All servide sker i fortfarighet från banan. Topografin kan därför behållas intakt mellan de konsekutiva benstöden.
Den Brittiska banan skall gå in till stadsmitt i samtliga passerande städer såsom Birmingham, Manchester, Leeds, Newcastle etc etc Edinburgh - Glasgow. samt över bergsområdet Penninerna. Även att gå genom Glasgows historiska kvarter har en utredning visat är fullt möjlig.
Trots detta beräknas kostnad per sträckenhet landa på halva totalkostnaden av vad HH-sträckan S:t Panchras till kanaltunneln gjorde.
Förslag för att lyfta över biltrafik till kollektivtrafik.
En Park & Ride-station anläggs gränslande E18 utanför Västerås vid Hälla externhandelsområde. Flygplatsen Stocholm/Västerås ansluts via terminalgång. 25.000 bilar passerar på E18 genom Västerås per dag.
För bilister på E18 gäller.antingen egen bil på 85 minuter enkel resa och 200 á 300 kr i bränsle eller sväng av parkera bilen och tag magnettåget på 16 minuter direkt Stockholms C. Enkelbiljett 50 kr med fem avgångar per timma.
Långtidsparkera vid flygplatsen. Terminalgång till Västerås Hälla P & R därefter ,magnettåget till Arlanda på tio till femton minuter. Tåg går Västerås C - Västerås Hälla P & R - (Enköping C eller Viking Motor Park) - Arlanda - Uppsala. Checka in på Arlanda borda magnettåg som anländer till plattan i Västerås synkront med boarding.
Kapacitet
Sex- vagnars magnettåg á 677 passagerare kan avgå var tredje minut. Spårbilar en bil per tredje sekund ger 80 passagerare per minut och 800 på en tiominuters period.
I Storbrittanien kommer tio-vagnars tågsätt á 840 passagerare att gå förarlöst i upp till 500 km/h. Varje tågsätt får en årlig körsträcka på 117.000 mil vilket gör att den årliga tillgängliga sittplats-km siffra för de trettio tågsätten blir 30 miljarder. Detta kan jämföras förra årets rekord för Sverige om 11 miljarder person-km.
Lokalt i Västerås/Örebro kombination av supportande magnettåg/spårbilar.
Uppbyggnad till funktionella städer med stombanor i form av två-vagnars magnettåg. Målsättning att ta sig från godtyckligt stadsdelscentra till godtyckligt annat eller evenemangs-, upplevelse-, industricentra skall gå på 5 á 10 minuter. Spårbilar för finfördelning inom publika områden.
Carl-Åke Utterström
Magnettåg för regional och lokal trafik. Spårtaxi för specifika områden.
Jag har lobbat för magnettåg sedan hösten 2003 från början för att knyta ihop externt köpcentra med city i Västerås. Motivering var att motverka City´s utarmning. Därefter har idén växt för att idag omfatta dels regionalt system dels lokalt.
HH-utredning.
Jag har skrivit en remiss på Gunnar Malms HH-utredning. Nås via www.regeringen.se sök på SOU 2009:74 . Mitt remissyttrande ur "C" Carl-Åke Utterström.
I stället för Ostlänk Shlm - Norr-/Lin-/Jönköping till Gbg. Mitt förslag en dubbelspårig magnettågsbana Sthlm - Norr-/Lin-/Jönköping till Gbg därefter åter via Hallsberg(Örebro/Västerås till Stockholm.
Vad vinner vi
Vi avlastar del av passagerartrafiken på sträckan Gbg - Hallsberg och frigör kapacitet för ökad godstrafik. Detta har Gunnar Malm inte gett något förslag på.
Den dubbelspåriga magnetbanan skall gå på pelare i hela sin längd in till stadsmitt i samtliga nämnda städer. Städer som passeras utanför kan ha avväxling in till stadsmitt exvis Arboga, Köping, Enköping.
Magnettågets prestanda vs HH-tåg.
Det hjul på räls HH-tåg som Gunnar Malm föreslår klarar Sthlm - Gbg direkt på 2 timmar. Magnettåget klarar detta på en timma.
Hjul på räls HH-tåget uppnår en medelhastighet om 251 km/h på 40 mils sträckan eller samma som magnettåget på 3-mils sträckan i Shanghai.
Magnettåget har vid testkörning uppnått 500 km/h och haft den hastigheten under en kortare tid. För att implementera detta i kommersiell trafik krävs endast en mjukvarudump.
En orsak är att sex-vagnars (677 sittplatser) magnettåg uppnår 300 km/h efter sträckan 4.2 km och hastigheten 500 km/h efter 2,2 mil eller väsentligt kortare sträcka än innan typ TGV Train Grande Vitesse uppnått sin topphastighet 300 km/h.
Vad är det för vits med ett TGV-tåg som klarar 574 km/h om bromssträckan är 8 mil. Sthlm - Vås-tågen kan ej börja bromsa i Bålsta.
Magnettåget robust, kapacitetsstarkt etc.
Magnettågets drivmotorer är stationärt monterade på banans "Guidwewayens" undersida. Magnettågets undre delvis banan omfamnande del lyfts magnetiskt upp mot banan och konstanthålls på ett avstånd av 7 mm. På banans översida är det beröringsfria avståndet 10 á 15 cm. Detta gör att snö i flertallet blåser bort då tåget passerar. Endast i undantagsfall krävs snöröjning.
Ett vandrande magnetfält alstrat i motorerna drar tåget med sig respektive bromsar det. Endast den/de motorsektioner där tåget befinner sig är spänningssatt.
Tåget går därför helt beröringsfritt "Svävar". Verkar det interesant med en låg överflygning av Mälardalen i 500 km/h.
Heta komplexa system och komponenter normalt placerade ombord på tåget är i fallet magnettåg placerade i ställverk vid sidan av banan. Transformatorer, bryta´re och strömriktare.
I övrigt saknar magnettåget hjul, axlar, växellåda, lagringar, kontaktledning, strömavtagare, konventionell bromsar etc. Sidor, underrede etc är släta plåtar vilket gör att is i mycket mindre grad fastnar på tåget.
Växlarna styrs av stora dri9vmotorer och är upphöjt monterade likaså vilket gör att snö och is med få undantag ställer till problem.
Tåget uppvisade full operation i Shanghai under såväl tyfonen Matsa som Shanghai´s värsta långvariga snöoväder på 50 år. Militär fick lov att kallas in och all annan infrastruktur stod still.
Möjlig trafikering.
Med tre tågsätt kan fem avgångar per timma Sthlm - Vås uppnås. Restid 16 minuter och 50 kr enkelresa.
De tre tågsätten kostar såg 300 miljoner per styck med en underhållsbemanning av tio man eller tio miljoner.
I Shanghai har man tre fem-vagnars tågsätt med kvartsavgång och 7 min 23 sekunders restid toppfart 431 km/h. Långa tider har man endast kört med två tågsätt då det tredje använts för utbildning och reverse engineering.
Sträckan Sthlm - Vås uppskattas kosta 22 miljarder från stadsmitt till stadsmitt. Trängseln kostar 2 á 3 miljarder per år. Förseningarna på dagens trafik 6 miljarder årligen. En timmas restidsvinst uppskattas till 155 kr. För sträckan beräknas två timmars restidsvinst per passagerare och dag. (Väntetid och restid).
Dagens här och där-tåg utgör 24 anslutningar per dag. Citybana och fyra spår dubblar detta, men Vås - Sthlm bör komma upp i faktor 3, dvs 75 anslutningar.
Malmö - Helsingborg har 64 och flaggat för behov av fler.
Västerås/Örebro knyts ihop till funktionella städer genom ett fåtal lolala magnettågslinjer. Tillsammans knyter magnettågs slingbanorna ihop stadsdelscentra med stadsdelscemtra, evenemangscentra, upplevelsecentra, industicentra, externa köpcentra och city. Med två-vagnars magnettåg á 2 * 92 sittplatser.
Publika områden såsom Rocklund, Hälla, Erikslund och city knyts ihop med spårbilar.
Carl-Åke Utterström
Rättelse.
Tyvärr gick det för fort. Sveriges tio kärnkraftverk levererade för några år sedan 75 TWh tillsammans. Sammanlagda effekten var 10.000 MW. Dvs en medel utleverans av 7,5 TWh per verk om medeleffekt 1.000 MW.
Korrigerat.
Det Finska kärnkraftverket om 1.700 MW beräknas leverera 12,75 TWh. För en byggkostnad på 30 miljarder får vi 12,75 TWh elenergi från kärnkraften.
För en byggkostnad på 44 miljarder får vi 18 TWh elenergi från vindkraften. Dock måste nybyggnad ske efter säg 25 år.
44/30 = 1,46; 18/12,75 = 1,41.
Om man ej tar hänsyn till vindkraftens nybyggnadsbehov faktor 2,5 på en 60 års period (kärnkraftens livslängd 60 år) är kärnkraft och vindkraft ungefär lika dyrt.
Carl-Åke Utterström
Hej Anders!
Du fick lov att sätta in 100.000 som en engångsavgift??
En icke eluppvärmd villa gör av med 5.000 kWh per år och en eluppvärmd 25.000 kWh per år. De 100.000 satsade pengarna motsvarar alltså i stort sett 20 års drift på en icke eluppvärmd villa (1kr(kWh).
I kostnaden 38 öre är ej heller återuppbyggnadskostnaden med.
El beträffande vindkraft/kärnkraft.
Du talar om 1101 vindkraftverk á 6 MW per styck beräknas ge 18 TWh. Dvs installerad effekt 6.600 MW med utleverans 18 TWh.
Det Finska kärnkraftverket under byggnad får en installerad effekt av 1.700 MW och beräknas leverera 127,5 TWh per år.
Byggkostnad.
För något år sedan byggdes 200 vindkraftverk för 8 miljarder kronor. De nämnda 1.101 verken representerar följaktligen cirka 44 miljarder. Vindkraftverken beräknas få en livslängd på 25 år.
Kärnkraftverket i Finland beräknas kosta 30 miljarder kronor och få en livslängd på 60 år. Areva var tydligen ringrostiga då Toshiba kan bygga kärnkraftverk på 36 månader och också gjort detta.
Kilowattimkostnad.
Ett havsbaserat vindkraftsverk ligger cirka faktor fyra kontra kärnkraft 1,20:30.
För havsbaserade verk räknar man med en reparatör per 5 á 6 verk. Om det blåser för mycket (över halv meter vågor) sker uttransport med helikopter. Vi har enbart 200 certifierade helikopterförare för mörkerkörning i landet. Service måste ju fortgå året runt oavsett väder. Nu har man upptäckt krackelering av betongen. Vestas växellådor håller cirka 5 á 6 år, vilket gjort att flera bytt till Siemens.
Specifika ombyggnadsarbeten.
Förra året påbörjades uppgradering av ett antal verk bl.a O3:an för att göra dem ännu mera driftsäkra, ökad uteffekt etc. Detta var första gången i världen en uppgradering initierades. På grund av rigorösa säkerhetsbestämmelser, tester etc har ombyggnadsarbetet dragit ut på tiden. Men detta är en exceptionell insats just under föregående år. Kärnkraftverken moderniseras och byggs om för 60 års drift.
Baskraft toppkraft.
Kärnkraftverken utgör baskraft och vattenkraftverken toppkraft. Dvs kärnkraftverken står och levererar ut i stort sett samma konstanta uteffekt året runt. Det är vattenkraften som reglerar då vindkraften då vindkraften faller bort.
Oavsett vad man tycker måste de olika energikällorna bedömmas efter sina förutsättningar. Det vi strävar efter är att få ned den fossila förbränningen och då bidrager såväl vindkraft som, kärnkraft.
Energieffektivisering.
All energieffektivisering innebär i huvudsak att man går över från en energikälla till el. Som exempel dagens biltrafik förbrukar 90 TWh medan elhybrider sänker förbrukningen till 10 TWh.. Husens energibehov kan vi lösa med passivhus.
Medan energibehovet i världen totalt sjunkit så har elförbrukningen stigit faktor två??? Osäker men tendensen är klar.
Man automatiserar industriella processer.I stället för mekaniska överföringar, hydrauliska går man över till eldrift. Typ Pappersmassa. Från dieseltåg till eldrift. Från kolugnar till elungnar (stålframställning).
Hej Veronika!
Det florerar mycket information som är både sann och overklig.
Detta gör att detaljkunskaper blir allt viktigare.
Inte minst mot bakrund av beskattingar o.sv.
Hur vi skall tackla naturvården är också mycket av teknikaliteter,
för att inte tala om miljölagstiftning. Det handlar om kompetens för att
ta rätt beslut för en hållbar framtid.
Philip Appeby
GrönaLiberaler
Bra Anita!
Östersjön måste få en uppryckning - och en internationell miljödomstol behövs! Det stora problemet är dock övergödningen.
Även om vi bara släpper ut destillerat vatten från hela Östersjöregionens länder från och med nu kommer det att ta mycket lång tid innan Östersjön blir återställd. För det fordras förmodligen aktiva åtgärder för att låsa fosfor i bottnarna - vilket innebär syretillförsel där nere.
Där går det obegripligt tröööögt. På KTH har t ex utvecklats en manick som med hjälp av vågenergi skulle kunna syresätta bottnarna. Det är i princip bara ett flytande betongtråg med en snabel till botten - och det skulle gissningsvis behövas något hundratal för hela Östersjön http://o2gruppen.se/syreverket.html.
Uppfinnaren har haft obegipligt svårt att finansiera ens enkla modellstudier för idén under decennier. Motståndet beror på att lösningen inte är "biologisk" utan "teknisk". Det skulle heller inte råda bot på "problemet", vilket är att för mycket näringsämnen släpps ut. Men om det nu skulle vara 10 - 100 gånger billigare med vågsyreverk än att försöka rena t ex ryska utsläpp konventionellt - och dessutom tar hand om gamla försyndelser - varför finns då inte ens pengar till experiment? Sanningen är nog att en rejäl dos utvecklingsfientlighet finns hos många "gröna" (inte alla). Deras livsluft är att ett problem består - inte att det blivit löst.
Tyckte
Jan-Erik Nowacki
Ja, det är ju klart att tåget ökar i andel och tar från både flyg och bil ju bättre det blir och ju kortare tid resan tar. Jag inser också att HH-tåg och spårbil inte har ngt direkt med varandra att göra. Jag "passade bara på" att lyfta båda frågorna. Ev kan man fråga sig varför partiet ställer sig bakom en teknologi (HH-tåg) men betr spårbil inte anser att man skall lägga sig i teknologival (enl partiledningens svar på motion).
Det jag försökt säga är att man kan göra oerhört stora förbättringar i tågsystemet (upp till 275 km/tim) med nuvarande teknik om resurserna satsas på separata spår för person- resp godstrafik på "trånga" sträckor och ökad spårkapacitet överhuvudtaget - kanske tom utöka den geografiska täckningen. Det handlar också om att göra tåg kostnadsmässigt konkurrenskraftigt gentemot bil och flyg och då kan ju val av det allra dyraste systemet ha en negativ effekt. Det är inte heller så att landet har obegränsade resurser -oavsett ur vilken kassa pengarna tas. Då gäller det att se till att resurserna går till det som är mest klimateffektivt. Den jämförelse jag efterlyser är alltså inte HH-tåg jmf med dagens dåliga järnväg utan jmf med en optimerad och kapacitetsförstärkt variant av dagens teknologi. Jag ifrågasätter inte att det finns många tättbefolkade och geografiskt lämpliga områden i världen där HH-tåg med råge kan motiveras (Anders kurva ovan visar det), men jag är inte alls övertygad om att Sverige hör dit.
Ingen vet men säkerhet vad de kommer att säga om oss i framtiden -dumskallar eller inte. Vad man ganska säkert kan säga är att man idag tycker att det var dumskallar som satsade på Concorden. Så - fram för både spårbil och ett utvecklat, effektivt och attraktivt tågsystem för både människor och gods.
Lars Wedén
Det är ju inte så att det inte gjorts analyser om konverteringseffekten från flyg till tåg. Här är en analys som KTH tagit fram. Även om många påstår motsatsen misstänker jag att motsvarande analys gjots för bil till tåg och kommit till motsvarande resultat. När man tittar på alternativen till höghastighetståg tror jag att man måste se till helhetsperspektivet. Finns något alternativ som kan nå alla fördelar med höghastighetståg. Mycket tveksamt. Vad säger människorna i Sverige år 2050 om vi nu inte satsar på höghastighetståg. Troligen - Vilka dumskallar dom var år 2010, som skrotade planerna på höghastighetståg. Nej - fram för både spårbilar och höghastighetståg, dom löser helt olika behov. Anders S
Enligt Folkpartiets klimatprogram skall vi satsa både på kärnkraft och vindkraft, men detta betyder naturligtvis inte att vi inte skall kunna jämföra dessa två energislag.
En avgörande punkt då man jämför energislag är att beräkna kostnaden för att generera en kWh. Märkligt nog är det i debatten få som är intresserade av denna avgörande uppgift. I skriften från Expertgruppen för miljöstudier vid finansdepartementet ISBN 91-38-22627-8 med titeln Medvind i Uppförsbacke, beräknas på sidan 46 "livstidskostnaden" för vindkraft till lands till 38 öre per kWh i bra vindlägen." Livstidkostnaden" inkluderar investering, drift och nedmontering vid livslängdens slut. Undertecknad är själv delägare i ett vidkraftverk av modern typ, som står på en plats med 7,1 m/s medelvind. Just där kan man beräkna att detta verk har en "livstidskostnad" för att generera en kWh på just c:a 38 öre. Eftersom man som producent av förnybar energi får elcertifikat till ett kalkylmässigt värde av 20 öre blir alltså den "praktiska produktionskostnaden" 18 öre per kWh för vindkraft i bra vindlägen. Medvind i Uppförsbacke jämför vindkraft med en rad andra energislag, men dock inte kärnkraft. På nätet kan man hitta några få uppgifter, som anger motsvarande kostnad för kärnkraft och denna tycks vara 27-30 öre per kWh. Möjligen tillkommer kostnaden för den statliga garanti, som finns för det fall en verkligt stor olycka skulle inträffa. Experter anser också att s.k. externa kostnader, som inte medräknas i företagsekonomiska kalkyler, men som borde vara med i samhällsekonomiska kalkyler är högre för kärnkraft än vindkraft, även om externa kostnader är små för båda dessa energislag, jämfört med t.ex. fossila energislag. Dessa uppgifter finns bl.a. på sidan 34 i Medvind i Uppförsbacke. Sett på detta sätt är kärnkraft dyrare än vindkraft, såvida inte certifikatsystemet avskaffas. Tar man bort certifikatsystemet blir kärnkraft c:a 20 % billigare i dagsläget. Regeringen har just utvidgat och förlängt elcertifikatsystemet, men kommer rimligtvis att tas bort på mycket lång sikt. Det torde säkert vara borta år 2050.
En annan avgörande punkt är att utrustningen fungerar. Vindkraftsmotståndare brukar ofta hävda att vindkraften inte är driftsäker. Det är massor av fel säger de. Vingar faller av och växellådor går sönder och delar av verken fryser sönder på vintern. Dessa uppgifter om att vindkraften inte fungerar är "lögn och förbannad dikt". Man förlorar trovärdighet, när man tar till helt felaktiga uppgifter. Kollar man på statistik, som finns på www.vindstat.nu" href="http://www.vindstat.nu/">www.vindstat.nu, ser man att vindkraftens tillgänglighet normalt är över 95%, vilket är mer än man kan säga om kärnkraften. Det är också mycket dumt att försöka sälja kärnkraften, med att den har bättre tillgänglighet än vindkraften. Senaste Veckans Affärer visar på sid 27 att tillgängligheten för kärnkraften i Sverige 2008 var 77,8 %. En sensationellt låg tillgänglighet. Samhällsviktiga system, och andra system med för den delen, har normalt över 95 % tillgänglighet. Jag tror att kärnkraftens tillgänglighet tidigare i vinter då elpriserna rusade var nere i runt 50 %. Det finns också ett annat problem med tillgängligheten i kärnkraften jämfört med vindkraften. Står en reaktor förlorar vi c:a 10 % av hela Sveriges kärnkraftsleverans, står 2 reaktorer förlorar vi c:a 20 % av Sveriges kärnkraftsleverans, står 5 reaktorer förlorar vi 50 % av leveransen. Står däremot ett vindkraftverk förlorar vi c:a 1 % av Sveriges vindkraftsleverans, som dessutom är mycket mindre än kärnkraftsleveransen och står 5 verk förlorar vi c:a 5 % av Sveriges vindkraftsleverans. Står en reaktor förlorar vi motsvarande årsproduktionen på c:a 5 TWh. Står ett vindkraftverk förlorar vi motsvarande c:a 0,006 TWh. Det blir faktiskt svårare att säkra leveranssäkerheten i ett system med karakteristika som kärnkraften, såvitt den inte är extremt tillgänglig, vilket den hittills inte visat sig vara. Man kan bara hoppas att nya reaktorer blir bättre. Det borde dom vara.
För vindkraft behövs balanskraft (reglerkraft) som kostar 1-2 öre per vindkraftsgenererad kWh enligt uppgifter från Svenska Kraftnät. Vindkraftsmotståndare påstår felaktigt att kostanden är mångdubbelt större.En ytterligare avgörande punkt när man skall avgöra vindkraftens möjligheter i framtiden är hur många verk som behövs för att generera en viss mängd energi. Tar vi verken i Markbygden, som regeringen just givit klartecken till, som underlag för hur det kan komma att se ut, finner man följande: I Markbygden har man tillstånd att bygga 1101 verk som enligt planerna är av två huvudtyper 2MW verk och 6MW verk. Säkert blir även vissa verk med kapacitet där emellan aktuella. Man kan med nu aktuella tal se att ett 2 MW verk producerar minst 5,3 GWh el per år även under dåliga vindår och att ett 6 MW verk bör ge minst c:a 16 GWh. Bygger man enbart 2 MW i Markbygden verk landar man på totalt 5,8 TWh elproduktion per år i Markbygden på 1101 verk och bygger man enbart 6MW verk landar man på nära 18 TWh per år i Markbygden för 1101 verk. Man planerar i dagsläget en inte fastställd blandning av verk, och uppskattar därför att den totala produktionen blir 8-12 TWh per år totalt på de 1101 verken.
På samtliga punkter kan jag presentera mera detaljerade uppgifter och även olika referenser. Anders S (upplysningar kan fås från anders.sch@telia.comHej!
Man kan bara hålla med ovanstående inlägg och lägga till ytterligare några argument och fakta:
Prioritera familjeplanering i biståndsarbetet! Världen står inför extrema utmaningar när det gäller klimatutveckling, livsmedelstillgång, allmän resursbrist och en accelererande negativ påverkan på det livsuppehållande naturliga systemet. Även med mycket stor tilltro till teknologisk utveckling i form av förnyelsebara energikällor och/eller kärnkraft är det svårt att se hur ”livsutrymmet” skall räcka till för fortsatt tillväxt i i-världen och starkt befogade krav på välfärdsökning i u-världen. Okunnighet, cynism eller likgiltighet kan vara anledningar till att man inte vill ”se” denna utmaning. Ekvationen blir ännu svårare om man lägger till den fortsatta ökningen av världens befolkning. Tillväxten är i dag ca 80 miljoner per år. Med nuvarande genomsnittliga födelsetal skulle världens befolkning vara ca 10 miljarder 2050 och upp till 20 miljarder 2100. Detta kommer inte att ske, men ”justeringsprocessen” kommer att bli mycket smärtsam och sätta alla politiska och sociala system under mycket stor press. De som föds idag kommer få uppleva detta. Det är dagens politiker som har ansvaret att ta de initiativ som behövs. I ett globalt perspektiv finns ingen viktigare fråga än befolkningsutvecklingen. Fred, demokrati, välfärd, mänskliga rättigheter och jämställdhet kommer att vara ”svårsålda” ideal när människor tvingas på flykt av havsnivåhöjning, utbredda torrområden och allmän livsmedelsbrist. Ändå vågar eller vill regeringen inte utpeka minskad befolkningsökning som ett mål i sig. Folkpartiet bör verka kraftfullt för att Sverige och EU tar initiativet och prioriterar familjeplanering mycket högre – helst högst - i biståndsarbetet. Projekt i de kritiska områdena innefattande rådgivning och hjälpmedel för födelsekontroll skulle göra en stor skillnad i detta avseende. Det handlar bl.a. om att ge kvinnor utbildning, rättighet och möjlighet att själva bestämma över sitt barnafödande. Mer än en miljard kvinnor saknar tillgång till fungerande preventivteknik. Sverige har goda förutsättningar att göra stor skillnad i detta avseende. Det finns en tradition av arbete inom detta område och vi lider inte av de religiösa och kulturella blockeringar som ofta hindrat effektiva insatser från FN och dess organ. De 4-5 % (med mycket ”bred” definition) av det totala svenska biståndet som går till familjeplanering visar att man ser befolkningsutvecklingen som ett underordnad, lågprioriterad fråga. I regeringens direktiv till SIDA nämns knappast familjeplanering och födelsekontroll alls. Det är dags för en allvarlig omprövning!Lars Wedén
Komplettering till föregående kommentar. Denna kommentar gjordes av
Anders Schüllerqvist (anders.sch@telia.com)
Håller med - skrämmande siffror.
Dock finns en direkt koppling från världbamkens agerande till den fjuttiga debatten om vindkraftens kostnader här i Folkpartiet.
Vi har ju en välrenomerad ekonomisk professor som ger oss i Folkpartisverige goda råd om hur vi skall agera i klimatfrågan och säkert också till sina professorskollegor i Världsbanken. Carl B Hamilton argumenterar konsekvent (och tyvärr ofta med fullständigt felaktig information) mot förnybar energi och specifikt mot vindkraft, som enligt Carl B i princip är oanvändbar som energikälla. Han anser också i klimatfrågan att basindustrin skall skyddas mot all höjning av energipriset och specifikt priset på el. Han hävdar också ihärdigt att subventioner, som t.ex elcertifikatsystemet, som skulle kunna promovera förnybar energi, är av ondo. Han är dessutom tveksam till biobränslen, bl.a för det tar råvara från skogsindustrin och jordbruket.
Världsbanken har tagit direkt intryck av den folkpartistika klimatpolitiken, genom goda råd från Carl B. När man vill skydda världens basindustri, som i stort sett använder billig kolkraft, mot energiprishöjningar, blir det naturligt att satsa på "more of the same", detta speciellt som vindkraften är oanvändbar och subventioner är av ondo.
Du frågar vad Sverige kan göra åt detta ? Vad mer kan vi önska - Folkpartiet i Sverige styr ju redan Världbankens agerande i klimatfrågan !!!
Jag kan dock se en lysande möjlighet. Vi får Fredrik Reifeldt att övertyga Barck Obama om att koldioxidskatt i USA är ett bra sätt att finansiera den dyra sjukvårdreformen. För att sedan skydda den amerikanska industrins konkurrenskraft, måste Obama övertyga alla andra länder och specifikt Kina om att koldioxidskatter är grejen. Och vips kommer räknenissarna i Världsbanken till ett annat resultat, när dom försöker räkna ut vilket energislag dom skall promovera.
I detta sammanhang bör Fredrik Reinfeldt nog låta Obama tro att det är han Obama, som kommit på detta med koldioxidskatten. Det gynnar nog spridningen över världen och Obama får Nobelpriset i Ekonomi. Fredrik kan nöja sig med att le i mjugg och säga - va va de jag sa.
En viktig sak som glöms bort i debatten om Etanol är att Sverige inte enbart består av småbilar. Tyngre fordon måste också prioriteras. Merkostnaderna är mycket stora idag om man ska välja ett miljövänligt alternativ. RME (raps metyl ester) som idag finns som alternativ går inte att få fram i så stora kvantiteter så det täcker hela dieselförbrukningen. Etanol är ett av flera bränslen som förmodligen kommer att på sikt ersätta dieseln.
Det som känns så olyckligt med tidpunkten för förslaget med att ta bort subventioner på etanol är att nu pågår en utbyggnad av svensk etanol. Råvaran kommer fram för allt från restprodukter från skogsindustrin. Stockholm har satt igång ett projekt Clean Truck där olika parter inom industrin bidrar dessutom sker en del av finansieringen genom EU medel. Ett av de bränslen som finns med i detta projekt är ED95 (95 % etanol). Idag finns en del bussar mm som går på detta bränsle men nu kommer den första publika tankanläggningen.
Det känns mycket olyckligt att subventionen tas bort samtidigt som en inhemsk produktion påbörjas. På sikt kommer det finnas tillräckligt många tunga fordon som rullar för att få avsättning för etanolen men till dess.... Jag arbetar inte för något av etanolproducerande företag och tillhör inte heller någon lobbyverksamhet men jag tycker att man ska tänka längre än småbilar.
Jag har noterat att riksdagen har behandlat förslag att även bränslekonverterade bilar skall dra fördel av miljöbonusen vid inköp av miljöfordon, men avstyrkt förslaget. Jag anser att även dessa fordon där man i efterhand monterat anordning för konvertering av miljöbränsle också skall få del av miljöbonusen. Det skall då göras ett avdrag på monteringskostanden enligt propotionalitet.
Väljer man att konvertera bilen i efterhand bör det också innefatta att man erhåller bonusen.
Philip Appeby
GrönaLiberaler
Ett mycket bra inlägg. Håller med om allt. Här några kompletteringar.
Jag såg en studie i Danmark om koldioxidutsläpp av danska tomater som säljs i Danmark jämfört med spanska tomater som säljs i Danmark efter att ha fraktats med lastbil. Det visar sig att "närodlade" danska tomater åstadkommer större utsläpp av CO2 beroende på att växthus i Danmark kräver mer uppvärmning. Samma torde gälla i Sverige, tills vi är helt fria från energi baserad på fossila källor.
Vi hade för en tid sedan ett inlägg som hävdade att befolkningstillväxten är det största miljöhotet och det kan man bara hålla med om. Dock finns ett hopp åtminstone om man får tro en artikel i The Economist 31 okt 2009. Här gör man en mycket intressant genomgång av befolkningutveckeingen från Malthus och framår och hävdar att nu pågår en oerhört snabb demografisk revolution.
Över hela världen sjuker födelsetalen förbluffande snabbt. Detta tycks enligt artikel bero på en sorts ny tanke som snabbt rotar sig i befolkningar över hela välden att det är lönsamt att ha färre barn. Denna tanke skiljer sig drastisk från den gamla tanken att många barn är en bra försäkringspremie. Artikeln hävdar naturligtvis att samhället där denna nya tanke skall rota sig måste ha vissa förutsättningar, men hävdar att detta sker snabbare än någon forskare/analytiker kunnat drömma om bara för några år sedan. Man tar som exempel att i Iran hade man födelsetalet 7 så sent som 1984, men det har nu ( 2006 år folkräkning) sjunkit till 1,9 och i Tehran t.o.m till 1,5 och detta utan stöd av mullorna och de styrande. En sensationell nedgång.
Man konstarera också att det finns tecken på att förändringen skulle kunna gå ändå snabbare. Trots de snabbt sjunkande födelsetalen är enligt intervjuundersökningar som genomförts, önskan om barn ännu lägre. Fanns tillgång till mer preventivmedel och kanske bättre socialt stöd för denna nya tanke om färre barn skulle födelsetalen sjunka ännu snabbare. Här tar man som exempel Brasilien med fördelsetalet 2,5 men där det önskade antal barnen är 1,9.
Tittar man på statistiken för EU finns ett enda land (Irland ) som når det magiska reproduceringstalet 2,1 medan alla andra ligger långt ner, några så lågt som mellan 1,3 och 1,4. Sverige ligger på 4:dje plats uppifrån med 1,91
Man kan bara önska att dessa trender håller i sig. Mycket annat måste göras men skulle vara ett bra bidrag. Men det skulle ändå inte skada om katolska kyrkan och amerikska religiösa extremhögern slutade att motarbeta prevenitvmedel. Men folk tycks, om man får tro The Economist, i många fall tagit saken i egna händer
Anders S
Vi bör sträva efter en kommersiell marknad även för miljöbränslen och miljöbilsalternativ. Att dela upp och för fördela vissa bränsltyper allt förlänge snedfördelar konkurransförutsättningarna.
Vi bör dessutom sträva efter miljöbränslen som är effektiva för reduktionen av farliga växthusgaser och där inte miljöeffekterna äts upp av produktionen. All etanolframställning uppfyller inte dom kriterierna, Tyvärr.
Jobben är den positiva effekten av miljöengagemanget och det skall man givetvis se med en framsynt optimism.
Philip Appeby
Gröna Liberaler
Det är ju svårt att ha en vettig miljöpolitik när det mesta går ut på skjuta utroningshotade djur, ta bort djurskyddsinspektörer och att öka kärnkraften (när det faktiskt är vindkraften som är framtiden)? FP får inte vara så gammeltänkade!
Det skövlas ingen regnskog för etanolproduktion, var har du fått det struntet ifrån? Ange en säker källa med en exakt länk. Det är sojaodling till köttproduktion och betesmark som till absolut största delen skövlar regnskogen.
Fast man kan hålla sig till sanningen om vart etanolen i Sverige kommer i från. Mer finns att läsa här http://www.hallbaretanol.se/ D.v.s.
*Nolltolerans för barnarbete
*Minst 85 % reduktion av fossil koldioxid jämfört med bensin
*Minst 30 % mekaniserad skörd idag samt en plan för ökning av mekaniseringsgraden till 100 %
*Nolltolerans för avverkning av regnskog
*Rättigheter och säkerhetsåtgärder för alla anställda i linje med FN:s riktlinjer
*Ekologisk hänsyn i enlighet med UNICA:s miljöinitiativ
*Kontinuerlig kontroll av att kriterierna uppfylls
OK inte 100% på alla sätt men jämfört med alternativen så är det en mycket stor förbättring.
Den statistik som finns på www.vindstat.nu finns bra sammanfattad i en årsrapport som finns på http://www.vindstat.nu/Reports/arsrapp2009.pdf.
Ur den inledande sammanfattningen:
Antalet vindkraftverk som är registrerade som idrifttagna var vid årsskiftet 2009/2010 1050 stycken. 129 nya verk har under året tillkommit och 16 verk blev nedlagda.
Antalet utfärdade elcertifikat under 2009 var 2 489 132 stycken dvs en motsvarande produktion på ca 2 489 GWh.
Drifttillgängligheten baserad dels på den automatiska avläsningen och dels på inrapporterad hindertid har inhämtats från 937 verk och resulterat i en tillgänglighet på 95,8 (94,6) %.
Medeleffekten för de verk som togs i drift under 2009 var 1835 kW.
Snälla ni -läs på innan ni yttrar er - eller håll käft!
Den svenska etanolen kommer mestadels från odlingar i Brasilien ja - men ca 45 % är nästan lika bra spannmålsetanol från Europa. Sockerrör är så gott som monokultur, ja - så långt är det rätt. Men även tidigare var dessa marker monokulturer - men av betesgräs. Sockerrör kräver betydligt mindre bekämpningsmedel än dessa och eftersom sockerrör bildar mykorhiza (= tar upp kväve från luften) behöver det knappast gödslas alls.
Det finns gott om mark i Brasilien att genomföra ev landreformer på - även om jag som liberal tycker att människor ska köpa sin mark och inte ockupera andras markl eller få den gratis av en socialistisk regering - det som är gratis aktar man sällan.
En liberal inställning är väl att gynna global utveckling och att vi i Sverige inte ska hindra människor i Brasilien att odla det de tjänar mest pengar på.
Netto-effekten av att köra på E85 är upp till 80 % CO2-minskning - alla bränsletransporter inberäknade.
Anders!
Om du läser mitt inlägg igen så ser du att jag inte ställer HH-tåg och spårbil mot varandra. Jag anger tydligt att de fyller helt olika behov. Betr spårbil hoppas jag att årsmötesprogrammet skall tydliggöra denna teknologis fördelar bättre än jag har lyckats göra. När det gäller HH-tåg ställer jag bara frågan om denna lösning är ett energi- och kostnadsmässigt optimal teknologi. Mycket, mycket stora förbättringar inom "konventionell" tågteknologi skulle kunna göras inom ramen för de 100 miljarder som 2 HH-banor uppges kosta - kanske med mycket bredare effekter än de föreslagna HH-tågen. Jag efterlyser helt enkelt en analys av alternativ användning av resursen inom spårområdet och - framför allt - en analys av konverteringseffekten från flyg- och vägtransport. En sådan har mig veterligt inte gjorts. Fram för spårbil och högprioriterad satsning på järnväg (dock inte säkert HH-tåg)!
Lars Wedén
Bra att fp sätter ned foten och tacklar den unikt starka svenska etanollobbyn !
Den svenska etanolen kommer i huvudsak från enorma monokulturella odingar i Brasilien. Dessa odlingar förstör den biologiska mångfalden, kräver bekämpningsmedel och konstgödsel samt stora vattenmängder. Den landgrabbing av multisockerföretag och nu även oljejättar (Shell storsatsar på etanolodlingar i Brasilien) försvårar dessutom för landreformer för den fattiga landsbygdsbefolkningen och skapar stora motsättningar.
Att sedan de bilar som körs på E85, eller vintertid E75, förbrukar 30 % mer bränsle och därmed bidrar till ökade bränsletransporter gör ju inte saken bättre !
Har som svar på denna Blandning sänt in följande kommentar
Ja, du verkar läsa statistik som fan läser bibeln. Om jag summerar kolumnen för alla personer i undersökningen finner jag att de fyra förnybara energislagen biobränslen+sol+vattenkraft + vindkraft får 65 % och kärnkraft 26 % Övriga energislag och vet ej får 9%. Man kan alltså dra slutsatsen att det är mer än dubbelt så många som tycker att förnybara energislag är bäst som de som tycker att kärnkraft är bäst. Kanske skall man då dra slutsatsen att Folkpartiet borde tala om både kärnkraft och förnybart, men vi talar bara om kärnkraft. I själva verket motarbetar FP med dig i spetsen förnybara energislag. Men väljarna tycks ha en annan uppfattning. Inte undra på att den SIFO undersökning som publicerades igår med frågan vilket parti man har störst förtroende för i klmatfrågan visar att endast 1% tycker att FP har bästa klimatpolitiken. Man ser också i den undersökningen att bara 12% av Folkpartisterna verkar tycka att Folkpartiet har bäst klimatpolitik. Hela 40% av potentiella Folkpartister tycker att MP har bästa klimatpolitiken ! Man måste var mycket naiv, om man inte tror att detta kommer att påverka i riksdagsvalet, eftersom väljarna tycks ranka miljö och klimat högt. Hela Folkpartiets klimatpolitik och sättet den förs fram på måste läggas om radikalt. Att du så här dagen efter ett sådant enkätresultat går ut och slår dig för bröstet mot bättre vetande, gör med säkerhet att siffrorna för de potentiella Folkpartisternas tilltro till FP:s klimatpoilitik sjunker ytterligare. Jag är inte ensam om att tycka att vi i FP för en katastrofalt dålig klimatpolitik
Anders S
Problemet är bl a att etanolen från Brasilen är billigare. Fn skövlas regnskogen på grund av övergången till grödor för etanolproduktion. Jfr artikel i NU nr 10 sid 29. Även om vi inför en övre gräns för energieffektiviteten så kommer många fortsätta att välja etanol eller kanske snarare en eletanolhybrid. Bilparken i Sverige drar för mycket energi. Därför viktigt med en styrning mot mindre oh energieffektivare bilar. Utmärkt att Björklund presenterade detta förslag.
Brita S.
Det är inte stödet av kärnkraftsel i sig som skadat folkpartiet utan att man inte kompletterat det med att gå över till uttrycket koldioxidfri energi. Det finns ju fortfarande många som inte ens vet att kärnkraft är i huvudsak koldioxidfri. Klimathotet kräver satsningar på energibesparingar, utfasning av fossil energi och användning av koldioxidfri energi såsom vattenkraft, vindkraft, biogas och kärnkraft.
Folkpartiet har nu tagit ledningen i klimatdebatten genom att Björklund tog upp kritiken mot etanolen som TV återgav. I NU nr 10 finns ett underlag för detta på sid 29 under rubriken "Etanolsatsningen är en katastrofal återvändsgränd. Etanol från Brasilien innebär att regnskogen skövlas och ersätts av sockerrör och andra grödor som är råvaror för etanol. Nedhuggningen av regnskogen frigör enorma mängder koldioxid som inte alls motverkas av övergång från bensin till etanol.
Björklund framhöll också att miljöklassningen av etanol bör ersättas av en övre gräns på t ex 0,5 liter bensin eller diesel. Det var allmänt känt inom forskarsamhället redan då miljöklassningen av bilar infördes att att det inte fanns skäl att subventionera etanolen på det sätt som gjorts.
Tyvärr räcker det nog inte att Anita och några till entusiaster arbetar hårdare. Vi måste också ändra något.
I första hand måste vi byta ut vår klimattalesman. Han är bevisligen en katastrof. Den senaste SIFO-mätningen talar för sig själv.
Därefter måste vi övertyga vår partiledare att i miljö- och klimatsammanhang tala om något annat än kärnkraft. På landsmötet antogs 91 fina punkter i ett klimatprogram varav Jan Björklund bara talar om de två som har med kärnkraft att göra och ignorerar de andra 89 punkterna.
För det tredje måste vi ändra fokus i hela partiet. Ingen utom Anita och några få andra verkar tar miljö och klimat på allvar. Symptomatiskt är att fortfarande nära 4 månader efter landsmötet har vi inte lyckats publicera det klimatprogram med sina 91 punkter vi antog där på vår hemsida. Om vi inte publicerar våra program hur vet vi då vad vi skall argumentera för. Det kan bara bero på ett ointresse. Skärpning över hela linjen behövs och inte bara att Anita jobbar hårdare.
Anders S
Hej igen Leiph
Gödsel innehåller bl.a. Kväve, Kol och Fosfor. Fosforn är en ändlig produkt och kommer på sikt att bli dyr. Det har inte varit lätt att separera den ur gödseln på ett ekonomiskt sätt men nya metoder kommer.
Vid biogasutvinning (CH4) är det kolet i gödseln man vill åt medan bonden mest har varit intresserad av kvävet (N) (och fosforn (P)).
När biogasen är utvunnen finns fortfarande kvävet kvar i gödseln som därigenom är intressant för bonden. I princip är det ingen skilnad på gödseln som returneras från biogasverket och den som levererades till verket. När bonden sprider den på åkern är den i princip lika aggresiv som före utvinningen.
Att kompostera gödseln är därför fortfarande viktigt och lönsamt. Både för bonden och miljön.
Att man väljer flytgödsel beror på att den är lätt att hantera och att det är lättare att ha kontroll på spridningen.
mvh
/Rolf
Carl-Åke,
Tyvärr har du inte många rätt i ditt inlägg beträffande vindkraften. Jag förstår inte hur du kan göra sken av med massor av siffror att ge en korrekt bild av verkligheten, när i själva det mesta är fel - mycket fel.
Man kan få korrekt information om hur olika verk producerar på http://www.vindstat.nu/ . Läser man ordentligt där kan man göra en rad mycket mera korrekta slutsatser.
Man kan till ditt inlägg göra följande kommentarer. Jag använder din "intäkt" 1 kr per kWh i mina beräkningar för jämförelsen skull. Man bör dock i ekonomiska kalkyler använda ett betydligt lägre tal.
Generella beräkningsfel:
a) Att dela totala utbudet av energi med antalet verk med ger en fullständigt felaktig bild av hur de verk man planera att bygga i Markbygden i Piteå kommer att producera el. Man låter då i beräkningen en stor mängd små och gamla verk från 90-talet styra slutsatser om hur moderna verk på 2010-talet fungerar. Detta ger helt felaktiga slutsatser. Med din beräkning ger ett nytt verk 1,7 GWh i energi per år, men de verkliga verk man planerar i Markbyggden kommer att ge mellan 5,3 GWh och 16 GWh beroende på storlek (se nedan för fler detaljer). En Vestas V90 2 MW som jag är delägare i kan mycket väl i bra vindlägen ge 6 GWh (6 000 MWh) eller mer per år.
b) Ett annat beräkningsfel man kan göra är om man försöker uppskatta hur mycket utfall man får från ett verk som har en viss kapacitet i MW. I början av 90-talet kunde man i bästa fall multiplicera med faktorn 1000 för att beräkna vad ett verk med viss kapacitet i MW ger i totalt utfall av elproduktion på ett år i MWh. Detta tal är då en sammanvägning av drifttillgängligheten, antalet drifttimmar då verket verkligen producerar ( dvs vinden blåser tillräckligt) och hur effektivt verket utnyttjar vinden och då speciellt svaga vindar. I universitetsläroböcker från slutet 90-talet talar man om faktorn 2000 för då moderna verk. De verk som lanserades mot slutet av 2000-talet har faktorn nära och i vissa fall över 3000. Det kan mycket väl bli ännu bättre på 2010-talet för de verk som sätts upp t.ex i Markbygden. Förbättringarna beror på högre tornhöjd, större rotordiameter, bättre styrning av rotorbladen (automatsik vinkling beroeende på vinden), effektivare generatorer etc. etc. Använder man genomsnittsiffror där många små gamla och ineffektiva verk får stort genomslag, drar man fullständigt felaktiga slutsatser.
Kommentarer stycke för stycke:
Stycke 1) Jag är själv delägare i ett vindkraftverk om 2MW (Vestas V90 monterat i Sveg) där det enligt vindmätningarna innan installationen är 7,1 m/sek medelvind, men naturligtvis varierar vinden från år till år. Detta verk på 2 MW producerade 2008 drygt 5 800 MWh och 2009 drygt 5 300 MWh. Tar man 2009 års produktion leverade verket alltså för 5,3 miljoner kronor med ditt pris 1 kr per kWh. Detta är 8,3 gånger mer än du anger i ditt räkneexempel.
Stycke 2) Verkar en ointressant uppgift om vi vill studera satsningen i Markbygden, som ju är på land. Driftsäkerheten för vindkraftverk i Sverige verkar vara minst 95%. (www.vindstat.nu anger att 1,7% av verken var ur drift 12 mars 2010 - man hade då också 6% av verken som inte rapporerade driftdata, vilket i vissa fall kan bero på att verket verkligen var ur drift). Ditt verk, som kostar 6000 kr att underhålla, har alltså rimligen inte många incidenter per år och levererar med 1 kr per kWh för 7-8 miljoner kronor per år (detta är vad ett 3MW verk normalt levererar). Att då behöva reparera för 6000 kr någon gång per år verkar inte avskräckande.
Stycke 3) En fullständigt onödig och irrelevent räkneoperation eftersom den till betydande del bygger på mycket små vindkraftverk som byggdes i början av 90-talet. Det är som att försöka uppskatta kapacieten på den finska reaktorn baserat på Ågestarektorns funktion på 70-talet. Då var Ågestarektorns kapacitet 80 MW. Man kan då också göra den helt irrelevant beräkningen "en kärnreaktor = 13 moderna vindkraftverk"
Stycke 4) Beräkningarna blir fullständigt felaktiga beroende på att den felfaktor som finns i kommentaren till stycke 1 och de generella beräkningsfelen a) och b) slår igenom.
Stycke 5) Här slår återigen generella beräkningsfelen a) och b) igenom. Skulle man enbart använda 2 MW verk av typ Vestas V90 och räkna på dåliga vindår skulle det behövas 5660 st vindkraftverk för att generera 30 TWh. Om man tänker sig att man använder 50 % 2 MW verk och 50% 6 MW verk skulle man behöva c:a 2820 st verk och inte 28 000 st. Alltså ett fel med en faktor 10. Uppmätt driftssäkerhet på svenska vindkraftverk verkar vara minst 95% (man rapporterar 1,7 % verk ur drift 12 mars i år) vilket är mycket mer än vad våra kärnkraftverk klarar av. Att växellådorna bryter ihop efter 5-6 är helt nys. I alla kalkyler räknar man med ekonomisk och teknisk livslängd på minst 20 år, men visst måste man ha ett löpande underhåll och visst kommer något verk att få tekniska problem, men detta gäller relativt få verk. Den aktuella uppmätta driftstatistiken man hittar på http://www.vindstat.nu/ indikerar att denna kalkyl är rimlig.
Stycke 6) Din beräkningen blir helt galen beroende på att de generella beräkningsfelen a) och b) slår igenom. Av Sveriges nuvande verk byggdes många på 90 talet och var mycket små. Därför kan man inte göra ett genomsitt av 1200 verk och tro att det är sådana verk som byggs i Markbygden. Vill man vrida till statistik kan man få fram mycket underliga slutsatser. I Markbygden har man tillstånd att bygga 1101 verk som enligt planerna är av två huvudtyper 2MW verk och 6MW verk. Säkert blir även vissa verk med kapacitet där emellan aktuella. Enligt min punkt 1 ovan ger ett 2 MW verk minst 5,3 GWh el per år även under dåliga vindår och ett 6 MW verk bör ge minst c:a 16 GWh. Bygger man enbart 2 MW verk landar man på totalt 5,8 TWh elproduktion per år i Markbygden och bygger man enbart 6MW verk landar man på nära 18 TWh i Markbygden. Man planerar i dagsläget en inte fastställd blandning av verk och uppskattar därför att totala utbudet blir 8-12 TWh totalt på de 1101 verken.
Man kan tro att det exempel jag har med mitt eget verk på 2 MW som gav 5 300 MWh (5,3 GWh) under 2009 är ett specialfall. Även om detta är ett bra verk, finns ett antal 2 MW verk i Sverige som gav större utbyte under 2009. Statiskik kan studeras på http://www.vindstat.nu/
Jag har studerat vindkraftsplanering och vindkraftsteknik på Gotlands Högskola och är också delägare i flera vindkraftverk, så dessa siffror är definitivt inte bara huggna ur luften.
Anders S (kommentera också gärna till anders.sch@telia.com)
[b]Vindkraft[/b]
Ett 3 MW:s vindkraftverk avger 3 MW vid 17 m/s men endast 75 kW vid 5 m/s. Vindens rörelseenergi varierar som funktion av vindhastigheten i kubik. Ger därför intäckter under åtta timmar på 600 kr (1 kr/kWh).
Att underhålla verket 1 mil ut från land kräver åtta timmars arbetstid. Färd ut med båt, klättra upp med reservdelar och mätutrustning, felsöka och reparera, nedklättring och återfärd. Summa cirka 6.000 kr i arbetskostnad.
För några år sedan levererade kärnkraften 75 TWh och vindkraften 0.75 TWh. Detta med tio kärnkraftverk om 10.000 MW och 707 vindkraftverk om 432 MW. Förhållandet vindkraft vs kärnkraft blir därför 4,32:1.
Finska kärnkraftverket om 1.700 MW kan jämföras med ett vindkraftverk om 3/0,75 (motsvarar kärnkraftsel) dvs 2.400 verk cirka. Förra året byggdes 200 vindkraftverk för 8 miljarder kronor. Vi skulle alltså behöva runt 100 miljarder för att bygga motsvarande Finska kärnkraftverket á 30 miljarder. Det refererade 3 MW:s verket är ett av de största som skulle byggts i Sverige tornhöjd 80 meter och vingar på 45 meter.
Om vi skulle ha 30 TWh vindkraft av nuvarande medelstorlek skulle 28.000 vindkraftverk krävas. Ett verk kan ej utan vidare rivas ner och ersättas av ett större. Kablar allt är dimensionerat plus ett större verk ställer de andra i vindskugga. Vid 15 års livslängd krävs ett årligt nybyggnadsbehov av 2.000 verk enbart för status quo. Växellådorna håller i bästa fall 5 á 6 år.
Dagens 1.200 verk levererar cirka 2 TWh. Hur därför 1.000 nya verk kan leverera 10 - 12 TWh är ej trovärdigt tyvärr.
[b]Magnettåg[/b]
Gunnar Malms hjul på räls höghastighetståg klarar Sthlm - Gbg via Jönköping direkt på 2 timmar.
Magnettåget har en underhållskostnad för tåg och bana i 450 km/h kontra Tyska ICE (motsvarar TGV) i 250 km/h på 34 procent.
På 2 timmar kan magnettåget gå Sthlm - Gbg via Jönköping och tillbaka via Hallsberg/Örebro/Västerås och detta till en lägre underhållskostnad.
TGV-tåget Sthlm - Gbg direkt får en medelhastighet om 251 km/h detta kan jämföras med magnettåget som på tre-milssträckan i Shanghai testkörts i 500 km/h, mjukvarudumåp för att implementeras i kopmmersiell drift, dvs en medelhastgieht över 250 km/h.
TGV:s testförsök i 574 innebar en bromssträcka på åtta mil.
Magnettåget har väderoberoende och över tiden oberoende prestanda. TGV däremot måste reducera hastigheten som funktion av ökande slitage.
Beträffande Edinburgh - Glasgow är magnettåget det enda alternativet som nu återstår.
Den 83 mil långa dubbelspåriga banan på pelare i hela sin längd in till stadsmitt i samtliga passerande städer och över bergsområdet Penninerna beräknas kosta hälften av vad höghastighetsträckan S:t Panchras - Kanaltunneln kostade.
.
Sverige behöver 420 TWH per år. Knappt 200 TWH är fossila bränslen (kol,olja,gas)
89 TWH är biobränslen. Kärnkraften svarar för 75 TWH. Vattenkraften 60 TWH
Energiförluster 15 TWH (kraftledningar) Målet är att ta bort kol,olja och gas.
Vindkraften kan högst uppnå 20-30 TWH. Sol kan 30 TWH. Biogas 15 TWH
Det är fortfarande 115 TWH fossilbränsle som skall bort
Det kan ske tex genom effektivare energianvändning 80 TWH och ökad kärnkraft med 25 TWH
Man kan flytta dessa siffror lite fram och tillbaka men kvar står att om man skapa ett växthusgasfritt
samhälle så behövs kärnkraften minst till 75- 100 TWH.
Åstadkommer vi denna mix får vi dessutom en billig el som möjliggör att våra industrier inom
papper, kemi och process kan leva kvar.
De sanna siffrorna om energin
Det föreligger många "tossigheter" i det miljöprogram som presenteras i länet. Tyvärr går det väl till stora delar emot partilinjen i folkpartiet. Renegater huka Er för här kommer det svar på tal till det "Gröna fp-folket":
1. Varför måste vi dubblera vår elproduktion med kraftvärmeverk, som slukar alltför stora resurser till vård- skola och omsorg?
En liten bidragsberoende fattigkommun som vår (Botkyrka) lägger hela 300 MSEK på ett dyrt fjärrvärmeverk i Södertälje som eldas med svensk biomassa (?) eller kommer denna kanske från Baltikum, Kanada med långa dyra transporter över Atlanten. Tekn.dr.Peter Siebert som sitter i Byggnadsnämnden för FP talar om att biomassa i form av småträd från subarktiska områden i Kanada är en del av denna "miljövänliga biomassa!
2. Om detta skall vara ett incitament att avveckla kärnkraften i förtid vill jag inte vara med längre. Den bör stå kvar till dess det kommer bättre kärnkraft ca 2030-40 enligt forskare bl.a. vänsterpartsten i Sigtuna Janne Wallenius som är professor i reaktorteknik.
3. Visserligen dör ett par tre tusen kolgruvearbetare i Kina varje år men kolkraften kan enligt experiment som har företagits i Kenzlin utanför Berli kunnan göras i det närmaste koldioxidfri. Danska forskare tänker bygga om kolkraftverket i Kalundborg på Själland till helt koldioxidfritt. De kommer att genom en särskild process kunna avskilja koldioxiden och överföra denna i vätskeform och driva ner den i ett sandstenslager under ett lerlager på 1 500 meters djup. Den professor som är involverad i Vattenfalls försöksverksamhet i Kenzlin hävdar att detta låter sig göras men att kolenergipriset då går upp med 30 %. Professorn hävdar att vad gör det om denna koldioxid skulle läcka ut inom 300 år. Vid det laget har vi säkerligen helt andra både renare och mycket bättre energikällor baserade på fusionskraft. Danska kolkraftverk anses idag vara de allra mest effektiva i världen med en verkningsgrad av 45% mot 30% på annat håll. Så även kolkraften kommer att ha en framtid och ganska snart kunna producera "finel" i stället för dagens fulel. Så all heder åt Vattenfall!
4. Nu frågar jag mig varför i allsin dar är det mindre politiskt korrekt att eluppvärma en bostad exempelvis via en högeffektiv markvärmepump, alternativ luft-vattenvärmepump eller luft-luft om jag har elvärme hemma än att köra omkring i stan med en el- alternativt elhybridbil? Den frågan tror jag att inte ens Gud kan svara på om han nu finns. Alla folkpartister tror ju inte på honom men de tror på globala uppvärmningen trots alltför stora sifferfusket från FN-organet IPCC. Hoppas att de får någon ordning på detta och slutar att ljuga med statistik! Boken "How to ly with" statistics borde ligga väl parkerad under varje ung liberals huvudkudde.
5. Skyll inte dagens höga elpris på teknikerna! Minns att det var vissa centerpartister som lyckades införa ett tankeförbud, som ligger bakom dagens teknikerbrist på kärnkraftområdet.
6. 2 000 vindkraftverk kommer bara att ersätta 2 kärnkraftverk märkeffektmässigt. Energi kan som bekant inte lagras på något bra sätt. Kanske måste vi bygga tre gånger så många för att uppnå detta, då vindkraft sedd på årsbasis bara fungerar till 30 %. Vinden kan vara för svag eller stark, för att kunna utnyttjas. Kanske blir vi tvungna att bygga ett flertal dieselkraftverk som kan snabbstartas inom 60 sekunder, för att ersätta förlorad vindkraft bl.a. under högtrycksförhållanden på vintern då det är riktigt kallt. Bara i Odense - Danmarks tredje stad finns det fyra stycken dieselkraftverk om 16 MW vardera eller 64 MW, för att inte olika institutioner som universitetssjukhus, universitet , polisen och tågstationen skall bli helt utan kraft när det inte blåser.
7. Någon gång då det finns alltför mycket elenergi borde denna kunna prissänkas. Det är väl en kommoditet som allting annat. Varför denna särställning? Liberalerna har väl då inte slutat tro på marknadsekonomin? Regleringssocialism är väl inte vårt svar på framtidens utmaningar liksom all denna döddansande misstro på att teknikerna i Sverige också är kapabla och väl skolade att lösa även framtidens problem. Annars kunde man ju lika gärna "frysa häcken" av sig i ett betydligt varmare klimat som kanske Grekland eller Spanien eller Portugal eller i en demokratur (DN) som Berlusconis Italien - pastans och "tutt"-TV:n förlovade land. De är ju EU-länder med välordnad ekonomi. Jasså inte alls! Men var skall då en sund människa kunna ta vägen?
Vi menar attt man bör utreda på ett seriöst sätt vilka höghastighetståg man skall ha Dvs om det skall vara tradtionella tåg eller magnettåg. Ingen av dessa alternativ är särskilt avvikande när det gäller strömförbrukning och dessutom bedöms underhållskostander bli lägre för magnettåg och dessutom kan de byggas ovanpaå motorvägarna vilket är en fördel
Vindkraften kommer som högst ge 30 TWH och dessutom måste det finnas en uppbackning på 32 % av annan energi för att utjämna toppar och dalar. Däremot solpanler som också varierar kan utjämnas lättare med att man sparar varmvatten i värmetanköver dygnen samt att man bergrum kan lagra varmavtten över årstidern. Därför är solkraften mer framgångsrik i framtiden.
Ser ut som ett mycket bra program. Har dock följande synpunkter
1) I punkt 3.1 kanske inte ordvalet bör vara "statens skall inte toppstyra avfallshanteringen". Detta speciellt som vi i 3.4 säger att det skall vara kostnadsfritt att lämna in avfall. Verkar verkligen var toppstyrning. Tror att avfallsfrågan inte lösas bra utan vissa regler (= toppstyrning) som gör att man inte lokalt kan smita från hur som helst.
2) Jag saknar i avsnitt 6 text om fjärrvärme. Säkert kan näten byggas ut rejält och man kan koppla ihop näten för att få bättre konkurrens. Speciellt prisnivån på fjärrvärme är nog något som måste ses över.
3)Generellt i avsnitt 7 saknar jag en satsning på el-bilar, både rena elbilar eller el-hybrider. Det finns mycket som kommunerna i närområdet kan göra. Laddningsstationer kan byggas. Kommunen föregår genom upphandlingsstrategi som gynnar elbilar etc. Här bör det finnas ett större avsnitt om el-bilar. För att långsiktigt klara klimatmålen är detta avgörande för länet.
4 I avsnitt 7.4 skulle man kunna diskutera spårbilar (spårtaxi). Detta är absolut ett alternativ till både spårvagnar(större täckning till lägre pris) och matarbussar (högre kostnad men mycket högre tillgänglighet eftersom språtaxin finns på plats dynet runt hela tiden.
Anders S
Det är mycket tveksamt att ställa en satsning på kollektivtrafik i närområdet mot utveckling av ett långväga transportsystem. Sverige behöver och har råd med båda dessa transportsystem. Och skall Sverige klara de långsiktiga klimatmålen måste vi satsa på båda systemen.
Spårbilar eller spårtaxi är ett mycket intressant komplement till T-bana och bussar, som kan göra att bilister lämnar bilen hemma och åker kollektivt till jobbet.
Höghastighetståg är en intressant utveckling av det långväga transportsystemet där bil och flyg i dag är de mest frekventerade, men där man bl.a av klimatsynpunkt skulle vilja komma över till spårbunden trafik. Energiåtgången vid flyg och bilåkande torde vara mångdubbelt högre än om man åker höghastighetståg. En rad bieffekter tillkommer förutom de rena restidsförkortningarna. Kommunikationerna mellan våra fyra storstadsområden Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping/Linköping förbättras, s.k regionförstoring underlättas och man får plats med mera godstrafik jämfört med nuvarande överbelastade järnvägsnät. Detta ger konkurrensförbättring för Sverige, jämfört med om vi inte gör dessa satsningar Ingen av dessa fördelar kan man få med spårtaxi.
Frågan är om den verkliga klimateffekten inte uppnås med just en kombination av bra kollektivtrafik i närområdet och ett effektivt och snabbt järnvägsnät. Det är då man kan få bilistena att av bekvämlighetsskäl avstå från att åka bil.
Om jag har förstått budgetfrågorna rätt är också en satsning på höghastighetståg en statlig angelägenhet där ev. vissa kommuner kan bidra, medan ett spårtaxisysten är en regional eller lokal angelägenhet, där man i bästa fall kan få vissa stadsbidrag. Det är alltså helt olika penningpåsar - naturligt eftersom det löser helt olika problem.
Om vi år 2050 sitter med ett antal spårtaxisystem i olika kommuner, men avstått från att satsa på höghastighetståg, kommer folk att förbanna dagens politiker som satsade fel genom att avstå från höghastighetståg.
Fram för båda transportsystemen.
Anders S
Många intressanta synpunkter som ger en totalt sett mycket intressant och bra energi-strategi för framtiden.
Dock blir man lite förvånad över texten som säger "en mycket liten del [av energin] kommer från vind" , detta samma dag som regeringen annonserar satsningen på Markbygdens vindpark, som bara den förväntas ge 10-12 TWh. Tyvärr har Folkpartiet en konekvent misstro mot vindkraft, man förstår inte varför.
Jag är också lite fundersam till den förslagna satsningen på magnettåg, som vad jag förstår skall ske i Sverige. Många debattörer anser att den tänkta satsningen på höghastighetståg i Sverige är för kostsam. Magnettg lär vara ännu dyrare. Jag tycket det är rimligare om Folkpartiet i sin energi-strategi nöjer sig med att satsa på höghastighetståg. En sådan satsning passar för övrigt mycket bra in i den i inlägget förslagna framtida energistrategin.
Anders S
@Rolf Fridolf
Hej igen.
Nej, nu missförstod du mig. Att många får en hög elräkning just nu pga kylan, beror på att deras elförbrukning varit högre. Även de av mina elvärmda grannar som har haft fast elpris har fått en hög räkning.
Om man inför någon form av elbörsbegränsning så kommer korta elpris-toppar att försvinna. Men den långsiktiga prishöjningen som kommer av att kontinentens elkunder generellt är vana vid ett högre elpris kommer man inte från. Ska man komma från det problemet måste man kapa överföringarna över gränserna. Det tror jag är en dålig lösning, och jag har inte sett någon annan än Mona Sahlin argumentera för något liknande.
Du har rätt i att priset endast kan sjunka om det finns ett överutbud. Det överutbudet kan vi inte förvänta oss att oligopolet ska skapa. Men "vi", kollektivet elkunder, kan skapa det genom att skaffa värmepumpar, egna vindkraftverk eller energieffektivisera. Först ut är som vanligt den kapitalintensiva skogsindustrin, de har redan bildat inköpskooperativ och bygger egna vindkraftverk. Även vi vanliga dödliga kan köpa in oss i egna vindkraftverk.
Och - javisst. I ett inte bara filosofiskt perspektiv tycker jag att friska vuxna människor bör få klara sig själva utan alltför mycket inblandning från överheten.
Hej igen Leiph
Du skriver att " .....Däremot har nog många fått en hög elräkning om de haft eluppvärmning som enda värmekälla under denna vinter. Men det har inte direkt med elpriset att göra utan med kylan....." (min kursivering)
Du använder samma argumentation som SJ och SL: "Det är den snöiga vinterns och kylans fel". Det är det inte alls. Det är dålig konstruktion på materielen. Man har av ekonomiska skäl valt att köpa materiel som inte klarar en extremvinter. På samma sätt är det inte kylans fel att priset på el stiger, det är konstruktionen på prissättningen.
Om man jämför med den "vanliga" börsen så finns det där inbyggda spärrar, som under speciella omständigheter stoppar handel. Dessa spärrar finns inte på elbörsen. Mitt konstruktiva förslag är därför att skapa sådana spärrar och regler.
Du föreslår stärkt konsumentmakt och mindre produktionsenheter. Ja visst jättebra. Tyvärr är det så att om en verksamhet är lönsam eller konkurrerar allt för mycket, så är den automatiskt intressant som uppköpsobjekt. Detta ser vi idag inte minst i Vattenfall, E-on, Fortum m.fl., som växer och blir allt större.
Jag vill inte heller bli daddad av någon överhet. Däremot vill jag ha företrädare som är kloka, har integritet och kan se lite längre än till "nästa mandatperiod". Men - i ett filosofiskt perspektiv - kanske vi inte behöver några företrädare alls, vi kan ju sköta oss själva......
mvh
Rolf Fridolf
@Rolf Fridolf
Har du några kommentarer till detta - se länken, är det samma problem som med den vattniga gödseln?
/Leiph
www.svd.se/nyheter/inrikes/svingodsel-grymt-bransle_4382325.svd
Jag ser att ovanstående inlägg är utan
avsändare.
Jag som skrivit inlägget heter
Philip Appeby
GrönaLiberaler
Skara
Gröna Liberaler
Replik till Rolf FridolfDet svenska bruttopriset på el kan naturligtvis bli för högt.
Dina räkneexempel och scenariernaa vid olika prisnivåer påbruttokostnaderer för el per kWh är intressant därför att de visar på de rödgrönas tillkortakommanden i miljödebatten.
Ett pris på 3 kr kWh är förödande för både basindustrin och vanliga konsumenter.
Om vi skall leka med tanken att de rödgröna skulle få makten skulle detta förmodligen bli verklighet. Utan utbyggnad av nya kärnkraftverk så skulle detta innebära att vi inom några få år står utan en tredjedel av el produktionen, fossilfri dessutom.
Detta utan att man säkerställt ett alternativ till framtida elförsörjning som både är skonsam mot påverkan växthuseffekterna och ekonomin. Industrin skulle med all sannolikhet i högre grad importera kolproducerad el och vi vanliga konsumenter skulle på dignande elräkningar som skulle ta en allt högre del av boendekostnaden.
Detta gynnar varken köpkraften eller miljön.
Det som vi Gröna Liberaler vill skall bli verklighet har ett längre tidsperspektiv och en mer genomtänkt övergång till ett mer hållbar energiproduktion.
Detta genom att:
Man bygger nya kärnkraftverk som är effektivare än dagens och som säkerställer elförsörjningen till ett rimligt pris så av vår basindustri kan fortsätta att få tag i billig el för sin produktion och vi konsumenter sover lugnare på nätterna. Vi blir dessutom mindre utsatta för variationer i en osäker alternativ el produktion.
Man kommer att få möjlighet att bygga el effektiva bostäder som förbrukar mindre energi och effektivare förvaltar den energi som används genom en rad olika tekniska lösningar som redan i dag finns på marknaden.
Man får möjlighet att utveckla den alternativa el produktionen och hitta ett framtida sätta att ta tillvara på de tekniska lösningar som finns och börja bygga en ny produktion av alternativ el produktion. Detta kommer att sysselsätta många människor genom nya miljöföretag och innovationskraft.
Bredda elmarknaden genom att nya aktörer ges plats, och mindre kooperativ också ges möjlighet att producera el och sälja den på en öppen marknad.
Ett elpris på 3 kr. kWh är otänkbart med dagens förutsättningar. Därför är resonemanget nästa omöjligt att föra mer än som ett avskräckande exempel med en röd grön allians.
Hur se då läget ut idag på el fronten?
Enligt Energimyndigheten så ligger energianvändningen för småhusägare på 31,8 TWh per år.
Uppdelat på energislag så ser det ut som följer: (inklusive el till värmepumpar i småhus).
Småhus
El användning 13,7 TWh
Biobränsle 11,1 TWh
Fjärrvärme 4,2 TWh
Olja 2,6 TWh
Gas 0,2 TWh
Total: 31,8 TWh / år
Flerbostadshus
Fjärrvärme 22,8 TWh
Elvärme 1,2 TWh
Olja 0,7 TWh
Gas 0,3 TWh
Biobränsle 0,2 TWh
Totalt 25,2 TWh
Användningen av el ökade under perioden 1970 till mitten av 1980 talet i samband med övergången från olja till el. Detta är endast uppvärmningen som avses. Det är inte svårt att inse att det är svårt att ersätta elkonsumtionen för småhus med alternativ el.
Den totala elanvändningen i Sverige var 144 TWh 2008 och Bostad och Service sektorn stod för hälften av den totala energikonsumtionen.
Vi hade 2008 en total produktion av biobränsle ( torv och avfall) avsedd för elproduktion på 13,3 TWh av dessa var 6,7 TWh ämnad för kraftvärme och resten för industriell produktion.
Siffrorna för biobränsle är osäkra då man inte har tillförlitlig statistik beroende på industrins och fjärrvärmeverkens användning av torv och avfall, man har en felmarginal på 10 % upp och ner i statistiken.
Det nationella målet för förnybar el är 50 % till år 2020. Detta vilar på vattenkraft och bio energi som bas, den står för en tredjedel av den totala energiproduktionen och 2008 var andelen förnybar el 44,1 %.
@ Rolf Fridolf
Men vilket är då ditt konstruktiva motförslag?
Inga elkonsumenter (privatpersoner), inte ens jag som dumt nog har tillsvidareavtal trots elvärmehus, betalar några tiotals kronor per kWh. Möjligtvis blir det så när timavläsning införs.
Däremot har nog många fått en hög elräkning om de haft eluppvärmning som enda värmekälla under denna vinter. Men det har inte direkt med elpriset att göra utan med kylan.
Du skriver att "el bara är el". Det är naturligtvis korrekt. Men de som drabbas av de höga elräkningarna är ju de som värmer sina hus med el. Då blir en mer korrekt jämförelse att "husuppvärmning är inte bara el". Om man installerar en värmepump för ca 20.000kr så kan den investeringen nog räknas hem på bara något år. (Även om den marknaden också är omogen. 100.000 kr för en elmotor och pump är orimligt, även om man kallar kombinationen för bergvärmepump.)
Nu kan det låta som om jag försvarar elbolagen. Icke så. För oss konsumenter vore det troligen bättre om Vattenfall styckades, varje kraftverk blev ett eget bolag som skulle konkurrera med de andra etc. Men dit tror jag aldrig att vi når; alltför många politiker tycker det är alltför skojigt att agera storbolagsägare.
Nej, jag tror på stärkt konsumentmakt, även gentemot politikerna. Om du köper dig ditt eget vindkraftverk, så blir produktionskostnaden (obs: kostnaden) ca 50 öre per kWh inklusive kapitalkostnader. Resten är vinst och skatt. Vi borde bilda köp-kooperativ, kräva skatteväxling från energiskatt till CO2-skatt, kräva generell borttagning av uttagssbeskattningen, osv. Men inte önska att bli daddade av någon överhet. Evert Taube skaldade att krig och politik fördärvar vår värld. Han hade så rätt.
Nu har du fel igen Leiph. Jag argumenterar inte mot marknadsekonomi eller återinförande (vad menar du?) av planekonomi. Jag argumenterar för en blandekonomi. Det är helt riktigt att marknaden kan fungera inom områden där jag har möjlighet att välja/välja bort. Till vilket taxi räknas. Men talar vi om energi (el) så kan vi inte klara oss utan den. Vi kan sänka värme, släcka lampor o.s.v. men vi kan inte välja bort den.
El är och förblir också bara el. Det finns inte bättre eller sämre kvalitet på el, mer eller mindre designad el det vill säga normala marknadsfaktorer.
Hur tror du sedan det blir med konkurrensen, när vi dessutom ska ladda alla elbilar, som ska in i våra eluttag de närmaste åren? Hur långt fram i tiden ligger en utbyggnad så att vi når en överkapacitet? Ska vi leva med priser på flera kr kilowatten i 5, 10 år till? För när el bara är el är en överkapacitet det enda som kan sänka priserna. Enkel marknadsfilosofi....
Med tanke på frågans betydelse kan man i sammanhanget fråga sig var producentansvaret finns. För ett normalt företag i en konkurrenssituation hade en planeringsmiss motsvarande reaktorunderhållet varit förödande för verksamheten. Men eftersom vi inte klarar oss utan el och konkurrensen är satt ur spel blir enda effekten att företagen genererar rekordvinster. (kan statens ovilja att göra något åt problemet hänga samman med kassainflöde?)
Du svarade inte heller på min fråga: Hur många människor tror du har marginaler för flera tusen kronor i månaden?
Angående att ".. bli daddade.." så vet såväl du(?) som jag att alla människor inte har förmågan eller kapacitet att bli kunniga och kritiska. De blir alltid förlorare. Som gammal liberal börjar jag bli tveksam till tendenser inom folkpartiet att få tunnelseende då det gäller "marknaden". Eller är det kanske köttgrytorna som hägrar?
Carl B Hamilon har helt rätt - i ett mycket kort perspektiv!. Det är närmast en självklarhet att elpriset och CO2-utsläppen ökar när efterfrågan är som störst och flera k-kraftverk står . Det är också anledningen till att man inte skall stänga några k-kraftverk i förtid eller ens undlåta att uppgradera och underhålla dem.
Det Hamilton glömmer - eller inte vill ta till sig - är att k-kraften aldrig kommer att kunna ersätta de 80% av världens energiförbrukning som i dag kommer från fossila bränslen - särskilt inte om världsbefolkningen fortsätter att öka och den genomsnittliga energikonsumtionen ökar. Det kommer den att göra så länge "ansvariga" politiker fortsätter att sända budskapet att blind konsumtionsökning är möjlig och t.o.m. nödvändig. Kvalificerad välfärdsökning och eftertänksam konsumtion i samspel med naturens resurser och med hjälp av ny teknologi kan vara möjlig, men då krävs att politiker i alla läger i samspel och kommunikation med väljarna tar ett ansvar som sträcker sig bortom nästa val och den egna generationen. Folkpartiet har sannerligen inte tagit på sig den rollen utan fortsätter att sända budskapet att kärnkraft och ny teknologi gör att ingen omprövning behövs.
Vad som verkligen krävs är kraftfulla ekonomiska styrmedel och ärlig information som verkar för minskad resursförbrukning och utarmning av det naturliga systemet. Med skatteväxling från mänskligt arbete till energi och andra knappa naturtillgångar kommer marknadskrafterna att leda i den riktningen.
Landsmötets diskussion om det skall byggas 10 eller fler nya k-kraftverk i Sverige i framtiden blev det bestående minnet av partiets framsynthet i dessa frågor. Ett beslut idag eller i morgon (vilket knappast kommer att inträffa) skulle leda till ny k-kraft om 20 år! Då skall redan en stor andel av de minskningar av växthusgaser som Hamilton säger sig värna om ha ägt rum. Detta måste alltså uppnås utan tillskott av ny k-kraft. För att nå klimatmålen fordras stora mängder förnyelsebar energi och målmedveten minskning av energiförbrukningen. Om det visar sig att vi lyckas med det så är det även tveksamt om det rent ekonomiskt är rimligt att satsa på ny k-kraft. Den finska investeringen i ett nytt verk uppges komma att kosta SEK 60 miljarder (60.000.000.000:-) och det är före de förväntat höga försäkringspremier och slutförvaringskostnader som kommer att krävas.
Partiets miljö-och klimatstartegi innehåller många fina analyser och målsättningar. Problemet är bara att utöver det upprepade pläderandet för mer k-kraft så avseglas inte detta i partiets politik. Tyvärr verkar detta faktum ha uppfattats även av många liberalt sinnade väljare. I en undersökning som kommenterats på Gröna Liberalers hemsida framgår att folkpartiväljare har sämre förtroende för det egna partiets klimat- och miljöpolitik än något annat parti. Kan det var det som syns i Miljöpartiets framgångar i opinionsmätningarna? En dålig miljöpolitik riskerar inte bara Folkpartiets valresultat, men också alliansens fortsatta regeringsinnehav.
Lars Wedén
Du argumenterar mot marknadsekonomi. Men utan marknadsekonomi så stannar utvecklingen.
Men all övergång från planekonomi till marknadsekonomi har visat sig vara svår. Det blev kaos i taxinäringen i Stockholm när taxi avreglerades. Men nu har den marknaden stabiliserat sig. Det är oligopol inom elmarknaden i Sverige. Den marknaden är ännu inte fungerande - det är bara säljarens marknad.
Men Folkpartiets svar är inte återinförande av planekonomi inom energiförsörjningen. Svaret är att få en fungerande marknad.
I kapitlet om vindkraft så skriver fp:s klimatkommision: ...Det ger möjligheter för nya aktörer att ge sig in på energimarknaden, som enskilda, kooperativ och bostadsrättsföreningar. Den el-prisdämpande effekten för dessa aktörer kan bli betydande.
Vi ska inte önska oss att bli daddade av överheten. Vi ska bli kunniga och kritiska konsumenter. Först då får vi rimliga priser på elen.
Ja du Leiph
Det går alltid att hitta förklaringar. Men problemet är inte "olyckliga" stopp. Om du funderar lite mer så kanske du inser att hela systemet med avreglering av elen är uppåt väggarna oavsett fina ord som energieffektivisering. Låt mig ta min situation som exempel:
Jag bor i en normal villa om ca 130 m2. Jag har vattenburen elvärme med värmeåtervinning vilket har gett en förbrukning de senate 10 åren på ca 18000 kW/h/år. Kostnad ca 20000:-/år. Vintermånadsförbrukningen ligger runt 3000 kW/h. Månadsräkningarna är drygt 3000:- i jan-feb.
Jag gjorde nu en beräkning vad min kostnad skulle bli i januari om jag räknade med 13,80 kWh + moms och certifikat och hela rubbet. Min kostnad skulle då ha blivit 72 000:- ! !
Det är bara teoretiskt kanske du invänder. Ja kanske, men var går gränsen? 7:- kW/h (= 38500:-)? 3:- kW/h (= 18100:-)? Hur många människor har marginaler för ökade kostnader på 10 - 50000:- / mån under minst två månader?
Det som är fel är att vi har ett system där, för alla människor, livsnödvändig energi släpps loss till marknadskrafterna utan att det finns någon kontroll eller styrning för att förhindra sådana här tokigheter.
Jag är stor vän av marknadskrafter men det skall vara med förnuft och eftertanke.
mvh
Rolf Fridolf
Det är lätt att dras med i entusiasmen kring höghastighetståg. Jag menar dock att man måste bedöma kostnadseffektivitet, miljö/klimateffekter mm och jämföra det med vad man kan uppnå med andra lösningar. Vad jag kan se i utredningen eller remissvaren har inga sådana jämförelser gjorts. Man väljer helt enkelt att peka på de fördelar som kan uppnås. Samtidigt som man framhåller att satsningen inte får ta från andra viktiga infrastrukturinsatser. Alla inser väl dock att ett beslut om HH-tåg inte skapar nytt investeringsutrymme utan att satsningen måste vägas mot andra insatser. De regioner som råkar hamna vid de två snabbanorna är positiva, medan de som hamnar bredvid talar om "katastrof". De allra flesta fördelarna med HH-tåg kan uppnås med kraftfull förstärking och utbyggnad av konventionella banor och tåg. Även dessa kan utvecklas till högre fart (kanske upp till 275 km/tim enl prov med Reginatåg). Ett av de viktigate stegen är att öka spårkapaciteten så att person- och godstrafik kan separeras i mycket större utsträckning. Ett annat är en bred satsning på nytt vagnmaterial och trafik/biljettsamordningssystem som behövs andet i hela landet lättillgängligt och priskonkurrensmässigt. Ett tredje är (åter)uppbyggad av ett mer finmaskigt järnvägsnät för både person- och godstrafik. Ett fjärde är satsning på fler kombiterminaler osv. osv.. Frågan är alltså hur en jämförelse av total klimat/miljöeffekt och konvertering från flyg/bil till tåg mellan en HH-tågsatsning och en lika stor insats på optimerad och utbyggd tågtrafik av konventionellt slag skulle utfalla. Jag har inte sett ens tillstymmelsen till en sådan analys. Den populistiska jämförelsen om man på 1800-talet satsat på fler häst-och vagn-droskor i st f järnväg anser jag kan bytas ut mot jämförelsen mellan konventionellt flyg och den enorma Concorde-satsningen. Där visade det sig att tidsvinsten inte stod i proportion till kostnad och uthållighet. Lars WedénDet vanligaste (och till minst förpliktigande) ordet i politikervokabulären är "måste". Alla talar om att "vi måste" fast jag undrar vem "vi" är.
Nu talar du om att minska nedsmutsningen av östersjön. Jag kan tala om för dig att jag i flera år arbetat med kompostering av flytgödsel. Utan att bli för teknisk innebär det att man kan reducera urlakningen från den spridda flytgödseln med ca 50% eller mer och dessutom reducera behovet av konstgödning. Som bonus blir gödseln odörbefriad till gagn för såväl bonden själv som för grannar. Det kanske är bättre än att flytta gårdar längre från kusten.
Till saken hör att det är en rent mekanisk hantering, utan några som helst kemikalier.
Vi har försökt komma i kontakt med såväl miljöministern som jordbruksministern men dom tycks inte vara intresserade.
I dag är focus totalt inriktat på biogas. Har du tänkt på vad som sker med gödseln när man "plockat ut" den lönsamma biogasen? Enligt branschföreträdare bryts processen vid ca 60% av potentialen eftersom marginalkostnaden för ytterligare utvinning blir för hög. Hur avbryter man en pågående biogasprocess på ett rimligt sätt? Eller ska man skicka tillbaka gödseln under pågående process med produktion av sumpgas (ett riktigare uttryck för "biogas")?
Jag är övertygad om att de flesta av våra beslutsfattare inte är insatta i det de beslutar om. Är du?
Vill du se dokumentation och veta mera är du välkommen att kontakta mig.
mvh
Rolf Fridolf
Gröna Liberaler finns på Facebook här http://www.facebook.com/pages/Grona-Liberaler/101880422868?ref=search&sid=564972861.4140244723..1
Välkommen att delta i debatten även där
Webb-redaktören
Hej!
Ett enkelt och bra sätt att förstärka imagen inom klimat- och miljöområdet,
är att starta en grupp som stöder Gröna Liberaler på facebook.
Finns den gruppen redan (jag kan inte hitta den)?
Om inte - hjälp gärna till genom att starta den snarast!
Tack,
Åke
"...det är en europeisk marknad."
Så därför kan man inte göra något???? Kanske det är dags att nyansera bilden av EU lite. Har man inställningen att det inte går att förändra är man illa ute.
Att vika ner sig för makten är aldrig rätt (eller lätt).
Låt mig ta ett exempel: För nu ganska många år sedan bestämdes att strålkastartorkare inte behöve vara standard på våra bilar. Anledningen var att vi skulle EU-anpassa oss. Man hade ju inte dylika anordningar söderut i Europa.
Det berodde kanske på att behovet inte är samma där som här! Här är, som alla vet(?), vädret och situationen annorlunda. Förmodligen har torkarna bidragit till att rädda åtskilliga liv på våra vägar.
Att det förmodligen var lobbygrupper som låg bakom hör inte hit. Våra representanter i EU-parlamentet var inte (enligt dåvarande rapporter i tidningarn) engagerade i frågan.
Låter mycket spännande. Hittade en länk om projektet, kanske är informationen där lite gammal, men nu tycks i alla fall projektet vara på gång En mycket lång länk här: http://www.stockholm.se/Fristaende-webbplatser/Fackforvaltningssajter/Miljoforvaltningen/Miljobilar/Nyheter-och-press/Nyheter-och-press1/Grona-bilar/Stockholms-stad-drar-igang-miljoprojekt-for-klimatsakrade-transporter/
Vid Gröna Liberalers årsmöte 23 mars kl 18:30 kommer vi att få ett föredrag om spårbilar. Se http://www.gronaliberaler.se/node/205
Skälet till att man kan kalla elcertfikat "en mer marknadsmässig mekanism" än ett direkt stöd över statsbudgeten är att kvotplikten - d.v.s. den andel förnybar energi som de företag som ingår i systemet är tvungna att köpa in - avser el från ett ANTAL förnybara energikällor. Det innebär att staten inte beslutar vilka av de förnybara energislag som ingår i systemet som ska få hur mycket avsättning för sin el, utan de mest lönsamma energislagen kommer att få avsättning för sin el först, därefter kommer de näst mest lönsamma att få avsättning för sin el, etc. tills alla företag som är skyldiga att köpa el från förnybara energikällor har fyllt sina kvoter. Det här skapar en viss konkurrens och prispress mellan el från de olika förnybara energikällor som ingår i systemet. På det sätter kan man säga att det är en något mer marknadsmässig mekanism än ett rent stöd på statsbudgeten skulle ha varit, för i fallet med ett direkt stöd till produktion av förnybar energi bestämmer staten i allmänhet hur mycket som skall gå till vilka kraftslag, inte elhandelsbolagen.
Om man granskar på vilket sätt som ny förnybar elproduktion i Sverige har tillkommit de senaste åren framgår också att i första hand tillkom nya biobränsleeldade kraftverk, (vilket är den relativt sett billigaste förnybara energikällan i Sverige), en ökning av vindkraft kom först senare, helt följdriktigt eftersom den är dyrare att producera.
Sedan kan man naturligtvis tycka att denna konkurrens mellan producenter av förnybar el inte är tillräckligt marknadsmässig för att kallas marknadsmässig. Men mer marknadsmässigt än ett direkt stöd där staten från början bestämmer exakt hur mycket pengar som skall gå till varje energislag är det.
Förklaringen av hur systemet fungerar ovan är högst ofullkomlig. För den som är intresserad av att bilda sig en egen uppfattning rekommenderar jag Energimyndighetens hemsida. http://www.energimyndigheten,se
Per H
tänk lite längre än näsan räcker, problemet ligger knappast i att religioner förbjuder aborter osv.
Frånvaro av välfärd gör att familjer skaffar många barn för att veta att de blir omhändertagna på ålderns höst.
Hög närvaro av välfärd gör att dödligheten minskar radikalt, fler överlever.
1+1 ?
Nä, det är sådana som Anders som hjälper till att såga desinformation som sprids av lobbyister. Det är desinformationen som kommer från politiker eller andra som ökar politikerföraktet, men då ska man skjuta påavsändaren och inte budbäraren. Att sista kWh styr priset kan ingen av oss här styra över det är en europeisk marknad.
MVH Thomas
Håller med om att man borde debattera rimligheten i att den sist producerade kW sätter priset. Jag tycker dock det är en helt annat fråga.
Jag studerade aktuell driftstatistik för vindkraften i Sverige för 30/12 och uppfattade, förutsatt att jag tolkat statistiken rätt, att Hamilton hade fullständigt fel i sina slutsatser i sin Blandning. Jag uppfattade att denna driftstatistik representerade det som verkligen hänt den aktuella dagen. Vad som hänt enligt denna statistik, stämde inte alls med vad Hamilton skrev i sin Blandning. Man kan naturligtvis använda ett annat ord än sanningen för detta, men man får nog anta att Vindforsk, som vad jag förstår ansvarar för dessa statistikuppgifter, redovisar korrekta data.
Man kan naturligtvis också diskutera om man, för att inte späda på politikerföraktet, skall underlåta att påtala om en politiker presenterar uppenbarligen felaktiga uppgifer för att driva en åsikt eller tes. Själv tycker jag att det är en sälvklarhet, att man skall påtala om en politiker presenterar felaktiga uppgifter.
Det är, enligt min uppfattning, uppenbart att Carl B. Hamilton på ett mycket aktivt sätt försöker motarbeta användningen och utbyggnaden av vindkraft. Han gör detta inte, som jag uppfattar det, med olika sakargument utan använder, enligt min uppfattning, ibland uppenbarliga felaktigheter och däremellan klart vinklade påsåenden och halvsanningar för att driva sin åsikt/tes att vindkraften inte är bra. Vad man då kallar detta kan man diskutera. Kanske är ord vindkraftsmotståndare ett bättre ord .
Anders S
Ja du Anders
Det är sådana som du som späder på politikerföraktet. Den som börjar hävda att "... sanningen är ...." blir automatiskt av mig betraktad som oseriös, oavsett vad du säger. Man skall vara väldigt försiktig när man hävdar att man representerar "sanningen".
Du hävdar att Hamilton hatar vindkraft. Är det en sanning?
Du borde kanske i stället lägga lite debattenergi på att driva frågan om rimligheten i att "den sist producerade kW" sätter priset på elen.
Jag kan hålla med om att det inte vore så lyckat att avskaffa elcertifikatsystemet idag, och så vitt jag förstått så förespråkar inte Folkpartiet detta heller.
Men det innebär inte att elcertifikat är någon bra idé i grunden. Det var dumt att införa elcertifikat, systemet bör inte behållas längre än nödvändigt och bör inte tas efter på andra områden.
Om man vill stödja t.ex. vindkraft så tode det varit enklare och effektivare med direkta subventioner över statsbudgeten till att bygga vindkraftverk. Den enda nackdelen är att det kan bli problem med EU:s statsstödsregler, men kostnaden för att hantera detta tode varit längre än all byråkrati som elcertifikaten medfört.
Att kalla elcertifikat för en "mera marknadsmässig mekanism" är nyspråk, det är inget annat än planekonomi.
Varför inte betrakta elmarknaden just som en marknad? Ökad efterfrågan ger höjda priser som gör ny produktion mer lönsam.
Svar till Anders:
När det gäller statliga investeringar i infrastruktur hänger allt ihop och olika insatser konkurrerar med varandra. Ta t.ex. länstrafikplanen för Stockholms län. De insatta resurserna är en salig blandning av nationella, regionala och lokala "potter" ibland "sprinklat" med privata satsningar och biltullar. Ingen betvivlar väl att Förbifart Stockholm tävlat om resurserna med utökad kollektivtrafik.
Praktiskt sett tävlar dock inte spårbil och höghastighetståg med varandra. De fyller helt olika behov. Spårbil lämpar sig bäst inom relativt korta avstånd med mycket folk som rör sig mellan spridda start- och målpunkter.
Min fråga om höghastighetståg var helt enkelt om den graden av dyrbar teknologi kan räknas hem ur ekonomisk och/eller miljö/klimatmässig synpunkt. Många av fördelarna kan uppnås med enklare medel och lämna resurser över till t.ex spårbil som på många platser kan stärka järnvägen genom bra matarfunktion. Steget från 250 till 300 km/tim är kanske inte så stort i tidsvinst, men mycket stort i kostnadshänseende. I varje fall bör jämförelsen göras och systematiska analyser av konverteringsfaktorn mellan tåg och bil/flyg.
Lars Wedén
Hej Anders!
Tack för två kloka inlägg (Vindkrafthataren Hamilton och väljarnas förtroende för FPs klimatpolitik).
Det verkar sannerligen som om partilednigen anförd av Hamilton i detta fall går i otakt med både våra egna väljare och en växande andel av medlemmarna. Partiets Klimatstrategi blev en hyfsad kompromiss där Gröna Liberaler gjort ett bra jobb. Problemet är bara att partiets verkliga politik och allmänna framtoning ger en helt annan bild. Hamilton/Smiths sifferexercis på Landmötet resulterade i ett sakligt felaktigt och taktiskt heltokigt utfall. Partiet framstod som än mer kärnkraftkramande och än mindre miljöinriktad än tidigare.
Ett av problemen är att diskussionen alltför mycket kommer att handla om vilken kraftkälla som kommer att kunna ersätta de fossila bränslena bäst. Sanningen är att ekvationen världsbefolkningsökning + negativa klimateffekter + nödvändig välfärdsökning i stora delar av världen inte går ihop med antagandet om fortsatt materiell tillväxt i vår typ av samhälle. Hamilton & Co använder kärnkraftoptimismen som alibi för att slippa ifrågasätta den "eviga tillväxtens välsignelse". Kärnkraft är en ändlig resurs som som bäst kan underlätta övergången från fossilberoendet. Om den används som skäl att slippa omprövning så är den en fara.
Lars Wedén
Jag tycker att spåbilar verkar vara en bra lösning, väl värd att pröva. Denna tekniska lösning passar utmärkt som transportmedel i mindre och medelstora städer och säkert också i olika delar av Stockholm och andra sorstäder. Det är mycket tveksamt om spårbilar är teknologin för pendelresor på längre avstånd som Västerås - Stockholm och Stockholm-Arlanda och Vällingby - Stockholms city för den delen. Vi behöver alltså en kombination, vilket Lars också talar om.
Höghastighetståg är också en bra lösning. För att få människor att välja att ta tåget i stället för flyget eller i stället för bilen, är kort restid helt avgörande. Då är Höghastighetståg en viktig komponent, gärna i kombination med spårbilar vid de stationer höghastighetståget stannar vid. Utbyggnad av höghastighetstg får som biprodukt de järnvägsförbättringar Lars talar om med separering av person- och godstrafik, kombiterminaler för minskad långväga lastbilstrafik och nya tåg för bättre komfort och service.
Det är också helt olika pengar vi talar om. Spårbilarnas investeringar är investeringar i kollektivtrafik på korta sträckor. Höghastighetståg konkurrerar om pengar med bl.a. utbyggnad av flygplatser, flygplan och andra långväga transporter, där spårbilar inte alls är aktuella. Någon debattör skrämdes med att Höghastighetståg var så dyrt - kostnaden motsvarade ju 2-3 års satsning på försvaret. Den investering man talar om för Höghastighetståg gäller ju 20-30 år och något som verkligen underlättar människors kommunikation och resande. Däremot kan man troligen inte räkna hem investeringen som en ren klimatinvestering, men det är ju inte det som är huvudsaken. Jag är övertygad om att för det fall man nu skulle besluta att inte bygga höghastighetsbanor, kommer man om 20-30 förbanna detta dåliga beslut.
Jag är övertygad att vi behöver satsa på båda dessa teknologier. Det är ologiskt och olämpligt att ställa dessa lösningar mot varandra.
Anders S
Tack Anders,
ja Carl B är en kärnkraftsextremist tydligen som är en katastrof för folkpartiet. Det har han bevsiat i en rad artiklar nu. Antingen är Carl B betald av Areva att totalsåga vindkraften till varje pris, inklusive rena lögner, eller så vägrar han ta in ny information som säger motsatsen. Oavsett så har FP 2% av väljarnas förtroende i klimatfrågan tack vare hans one-man-show (enligt SIFO dec 09). Carl B borde tvingas avgå av partistyrelsen och en ny klimattalesperson borde utses snarast! I Stockholm kommer hans kärnkraftextremism kraftigt motarbetas av mig, vi vill VINNA val, baserat på intelligent och objektiv politik.
Tack för artikeln återigen Anders!
MVH Thomas Bäcklin
Partistyrelsen Stockholmsföreningen
Anders S
Jag håller helt med Anders om att elcertifikatsystemet borde behållas. Mina skäl för detta är högst pragmatiska. Systemet med elcertifikat är etablerat och fungerar som det är tänkt - d.v.s. säkerställer att el baserad på förnybara energikällor kommer ut på marknaden.
Att ersätta elcertifikatsystemet med en elskatt är förknippat med ett antal problem.
- För det första gäller principen att skattemedel inte för öronmärkas - det som går in till statsbudgeten går in "ograverat". Om staten sedan skulle vilja betala ut motsvarande belopp till producenter av el från förnybara energikällor blir man tvungen att lägga upp ett anslag för detta (på statsbudgetens utgiftssida). Det är givetvis fullt möjligt att göra, men man får en del tillkommande problem, enligt följande.
- Ett stöd till förnybar energi direkt på statsbudgeten blir definitionsmässigt ett statsstöd, enligt EG-rättsliga principer. Sådana statsstöd KAN tillåtas enligt EG-rätten (i synnerhet om de är miljömässigt motiverade) men de måste alltid gå igenom en s.k. statsstödsprövning, där EU-kommissionen granskar om de skall tillåtas. Ett stöd till el från förnybara energikällor skulle sannolikt BLI tillåtet, men man måste alltså gå igenom en administrativ process som kostar staten - och de svenska skattebetalarna - både tid och ekonomiska resurser (svenska regeringskanslitjänstemän måste jobba med detta i stället för att de jobbar med något annat).
- Jämför nu detta alternativ - att behålla ett system som redan finns, och som bevisligen fungerar, med att övergå till en skattelösning som kräver en helt ny tillståndsprocess, där vi inte ens vet med säkerhet att stödet kommer att bli godkänt (även om det är troligt). Om vi använder det befintliga systemet uppnår vi samma effekt som med en tänkt skatt / anslagslösning och vi slipper förlora tid och andra resurser.
- Varför skall man laga något som inte är trasigt? Certifikatsystemet bör behållas.
Per H